Abstract Titel: Pressens bild av IMF och Världsbankens möten i Prag och Washington år 2000 – En studie grundad i ideologi- och produktionsteori Författare: Thomas Gelotte och Nikolas Glover Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-kurs Institutionen för Journalistik- och mediekommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är, att genom en kartläggning av nyhetsrapporteringen från IMF/Världsbankens möten i Prag och Washington år 2000, pröva en teori grundad i ideologi- och produktionsteori. Vi har primärt intresserat oss för hur demonstranter och deras sakfrågor, samt mötesdeltagarna, IMF/Världsbanken och deras sakfrågor, framträdde i pressen. Metod: Kartläggningen av det empiriska materialet sker via en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsen struktur är i övrigt grovt sett upplagd i enlighet med en hypotetisk deduktiv metod – hypoteser är härledda ur teorin och prövas mot det empiriska materialet. Material: Tidningsartiklar ur The New York Times, Washington Post, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Huvudresultat: Resultaten stämde i stort med vad vi postulerat i hypoteserna. Demonstranterna och de ideologiskt legitima demonstrantsakfrågorna erhöll hög exponering och den positivaste värderingen. Mötesdeltagarna, IMF/Världsbanken och deras sakfrågor erhöll en medelgod värdering och den högsta exponeringen. Våldsamma demonstranter och ideologiskt avvikande sakfrågor fick låg exponering och den klart sämsta värderingen. Hypotesernas verifiering stödjer antagandet att vår teoretiska ram var adekvat.
Kategoriarkiv: Examensarbete
Rapport krig
Aktuella manligheter och kvinnligheter
Äntligen hemma
Sex historier om Sex and the city
Intranät – effekter på organisationen och individen
TV i pressen 1965-1971
ABSTRACT TITEL: TV i pressen 1965 – 1971. En kvantitativ innehållsanalys av hur pressen behandlade televisionen i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet. FÖRFATTARE: Anngreth Johansson och Tobias Törnqvist HANDLEDARE: Jan Strid KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2002 SYFTE: Syftet med vår undersökning är att studera vilken uppmärksamhet dagspressen ägnade åt televisionen under åren 1965, 1968 och 1971 beträffande bland annat utrymme, placering i tidningen och fokusering. METOD: Kvantitativ innehållsanalys MATERIAL: TV-relaterat material ur Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter från åren 1965, 1968 och 1971. HUVUDRESULTAT: Undersökningens huvudresultat skulle kunna sammanfattas i två punkter. För det första tyder mycket på att tidningarna (främst kvällspressen) under 1968 använde sig av det stora intresset för televisionen ute i stugorna för att på så sätt sälja fler tidningar. Stora rubriker, många bilder och mycket TV på förstasidan är några faktorer som talar för detta. Det gör också exempelvis det faktum att rubrikens andel av de TV-relaterade artiklarna är stor, det vill säga att man försöker förstora betydelsen av en artikel om TV med hjälp av optiska magneter som rubriker och bilder för att få läsaren att tro att det finns mer att läsa än vad det kanske finns egentligen. För det andra talar mycket för att en förändring skett till 1971. Vid det här laget har en andra TV-kanal etablerat sig och utbudet har därmed ökat. Den kollektiva upplevelsen som fanns tidigare, när alla hade sett samma program kvällen innan (och som därmed ökade TV-materialets nyhetsvärde), fanns inte längre kvar i samma utsträckning. Detta, tillsammans med att TV hade blivit en allt mer etablerad del av samhället, bidrog till att hänvisningar till televisionen allt oftare gjordes utan att artikeln ifråga egentligen inte handlade om TV. Ett exempel på resultat som talar för att så var fallet är det faktum att TV allt oftare inte var centralt i artiklarna. ANTAL SIDOR: 58
SLITZ mannens vägledare och vän
ABSTRACT Titel: Slitz – Mannens vägledare och vän En kvalitativ innehållsanalys av mansbilder i livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000 Författare: Helena Norman och Ewa Reimbertsson Nivå: C Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Antal sidor: 74 Syfte: Att undersöka mansbilden som förmedlas i livsstilsmagasinet Slitz . Metod: Kvalitativ innehållsanalys. Material: Livsstilsmagasinet Slitz årgång 2000, bestående av 12 nummer. Huvudresultat: Slitz agerar guide och vägledare för den manliga läsaren, både vad gäller konsumtion, värderingar och handlingar. Magasinet är en vän som uppmuntrar och hjälper sina manliga läsare. Slitz har en tydlig syn på vad som är manligt. Den mansbild som dominerar tidningen utgörs av myten om Erövraren. Han erövrar alla de arenor han beträder. Den fysiska kroppens utseende är inte av stor vikt för maskulinitet i Slitz. Slitz mansbild legitimeras och förstärks genom tidningens bild av kvinnan.
Trassliga affärer och dyra drinkar
ABSTRACT Titel: Trassliga affärer och dyra drinkar Författare: Maria Schlichting och Karin Weijdegård Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kurs Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att kartlägga kommunpolitikers föreställningar om medias betydelse för politiska skandaler. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Intervjuer med åtta kommunpolitiker, från kulturnämnden och fastighetsnämnden, fyra från varje nämnd. Huvudresultat: Våra huvudsakliga slutsatser är att politikerna tillskriver media stor makt och ofta försöker anpassa sitt agerande till medias villkor då de tror att innehållet kommer att påverka allmänheten. De effekter de ser vid upprepade skandaler i media är ett minskat förtroende för det politiska systemet. En skandaldebatt i media får stora konsekvenser, anser de, både för individen, dess omgivning och dess parti. Det sistnämnda kan reagera med avståndstagande till en skandalomsusad medlem, då man har föreställningen att den negativa stämpeln kan färga av sig.
Fantasykultur
ABSTRACT. Titel: Fantasykultur: En kvalitativstudie av unga människors massmedieanvändande, identitetsskapande, och den sociala kontextens påverkan inom fantasygenren. Författare: Emil Scott Mathias A. Färdigh Uppsatsarbete. Fördjupningskurs, höstterminen 2001. Syfte: Vårt syfte är att undersöka och få fördjupade kunskaper om unga människors massmedieanvändning i en subkultur med en fokusering främst på identitetsskapande. Vidare är vårt syfte att lyfta fram andra faktorer som kan anses ha viktig betydelse i unga människors identitetsarbete. Metod: Vi använder oss av en kvalitativansats. Vårt tillvägagångssätt är att intervjua fem respondenter. För att få ett så fylligt material som möjligt har vi i huvudsak valt att använda oss av standardiserade intervjuer. Då i huvudsak användandet av den etnografiska intervjumetoden. Material: Materialet till uppsatsen har vi fått genom att intervjua fem fantasyintresserade unga män, som aktivt rör sig inom fantasygenren på ett eller annat sätt. Vi har genom intervjuer på mellan 90 till 120 minuter, fått ta del av deras personliga åsikter och reflektioner. Huvudresultat: Studiens har i stort sätt tre huvudresultat. För det första så kan vi se att den sociala påverkan inom respondentens umgängeskrets bidrar mer till fantasyintresset än lockelsen till genren i sig. Dock så är det individens behovstillfredsställelse som upprätthåller intresset för fantasy, medan den sociala kontextens påverkar valet av mediekanaler inom genren. Ett annat resultat, var att respondenterna föredrog fantasygengren framför god fantasykvalité. De socialaktiviteterna lockade respondenterna i större grad, och gav upphov till att kvalitén hos fantasyaktiviteten sänktes. Respondenterna balanserar således mellan konflikten, socialgemenskap kontra fantasyintresset och god kvalité. Det tredje resultatet som man kan utläsa av studien är att den sociala kontexten styr individens identitetsarbete i mycket stor utsträckning. Genom att gruppgemenskapen stärker individens personliga utveckling inom genren.
