Abstract Titel: Portal Väst – Steg för steg Författare: Maria Nilsson Handledare: Jan Strid (internt) och Alice Dahlstrand och Eva-Marie Mendahl (externt) Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att studera hur medarbetarna inom Vägverket Region Väst använder Portal Väst. Delsyftet med uppsatsen är att utifrån resultatet av undersökningen av medarbetarnas användning av och förväntning på Portalen ge ett förslag på hur Portalen kan utvecklas för att tillfredställa de anställdas och organisatio-nens behov av Portalen. Frågeställningar: · Hur ser användandet ut av Portalen bland medarbetarna hos Vägverket Region Väst? · Vilken funktion anser medarbetarna att Portalen fyller? · Vilka funktioner använder medarbetarna sig av? · Hur uppfattar medarbetarna Portalen som intern kommunikations- och informa-tionskanal? · Vet medarbetarna hur man hanterar de nya funktionerna som Portalen har? Material och metod: 13 samtalsintervjuer och 3 informantintervjuer med medarbetare inom Vägverket Region Väst. Huvudresultat: Portal Väst används av medarbetarna men användandet skiljer sig åt dem sinsemellan. För närvarande befinner sig medarbetarna i en invänjningsperiod och man försöker lära sig allt det nya som Portalen har medfört i jämförelse med det gamla intranätet. Portalen har dragits med en rad tekniska problem och barnsjukdomar i bör-jan vilket har gjort att medarbetarna uppfattar Portalen som seg och att det försvårar ar-betet. Många ställer sig dock positiva till möjligheten att man kan söka och hitta doku-ment och information på ett smidigare sätt än tidigare men ifrågasätter samtidigt varför de ska dela med sig av sina dokument till andra. Merparten av medarbetarna anser dock att Portalen har potential som kommunikations- och informationskanal i framtiden när man fått bukt med de tekniska problemen.

Abstract Titel: goteborg.se, en kvalitativ studie av webbplatsen i ett praktiskt perspektiv. ”Att göra all internt externt ”*) Uppsatsförfattare: Christina Koponen Uppdragsgivare: Ulf Källström, informationsdirektör på Göteborgs stad Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida webbplatsen goteborg.se används ur ett praktiskt perspektiv, alltså att undersöka ifall webbplatsen används i det praktiska arbetet av en utvald grupp inom kommunen och på vilket sätt den i så fall används. Uppsatsen två andra huvudteman handlar om demokrati och om internkommunikation. Metod: Att genomföra semistrukturerade samtalsintervjuer med tolv stycken enhetschefer inom fyra stadsdelar fördelat på tre olika verksamhetsområden, som är äldreomsorg, skola och social omsorg. Huvudresultat: Medan datorn har blivit ett naturligt hjälpmedel i arbetet ser förhållandena annorlunda ut för Internet. Internet är ännu inte etablerat som arbetsredskap ute på företag och organisationer och används i huvudsak i hemmen. En webbsidas roll inom organisationer är idag att fungera dels som ett ansikte utåt som ska spegla verksamheten, och dels fylla en informationsfunktion för de som besöker webbsidan. Webbsidan goteborg.se används i arbetet om än sporadiskt, för att söka information som är relaterad till arbetet inom ens verksamhetsområde. Webbsidan anses bland respondenterna vara användbar men dock inte helt nödvändig för att utföra det dagliga arbetet. Till detta har man databaser i Lotus Notes som är ett väletablerat hjälpmedel som är riktat specifikt för arbetet inom respektive verksamhetsområde. Databaserna fyller en annan funktion än vad goteborg.se gör och de är därför egentligen inte jämförbara. Databaserna i Lotus är den huvudsakliga anledningen till varför man inte använder goteborg.se i så stor utsträckning, då dessa har en mer arbetsrelaterad funktion. Goteborg.se fyller främst en informationsfunktion för de anställda. För att webbsidan ska bli mer etablerat i arbetet måste informationen där specialiseras, då mycket som finns på sidan idag är av allmän karaktär.

ABSTRACT Titel: Kännedom och attityder till Renova Författare: Pernilla Vevang Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka vad potentiella kunder till Renova känner till och har för uppfattning om företaget samt var och på vilket sätt de söker sin information och vad de baserar sin attityd till Renova på. Metod: Kvalitativ Material: Samtalsintervjuer med åtta miljöansvariga på större företag i Härryda kommun. Huvudresultat: Kännedomen om Renova är enligt respondenterna själva väldigt liten och detta beror till största delen på en brist på informationens relevans för respondenterna. De anser inte att kunskaper om Renova är av intresse för dem i deras arbete. Det finns dock respondenter som har varit i kontakt med Renova och på så sätt skapat sig en uppfattning om företaget. Renova upplevs dels som stort och svårt att kommunicera med men även som ett nytt fräscht företag. Omdömena grundar sig främst på kontakter som respondenterna haft med Renova men även den senaste marknadskampanjen har påverkat en och annan respondent. Trots att kännedomen inte är så stor om Renova och attityderna till företaget är något lågmälda visar respondenterna en medvetenhet om var de kan hitta information om Renova om de så önskar. De främsta informationskanalerna är Internet och direkta kontakter via telefon.

Abstract Titel: Strålfors I Sverige och Europa. En internkommunikations- studie. Författare: Anna Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2002. Handledare: Lena Andersson (Göteborgs universitet), Carin Madsén Kollberg (Strålfors). Syfte: Syftet är att undersöka hur internkommunikationen upplevs och används, för att kunna ge förslag till förbättringar inom internkommunikationen. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med elva medarbetare på Strålfors, division Etikett och division Informationslogistik. Resultat: E-post och möten är vanligaste sätten att ge och få information. Respondenterna efterfrågar mer information om strategiska planer, produktinformation, information om nya kunder och om konkurrenter. Respondenterna använder inte intranätet i stor utsträckning. Det skulle behöva marknadsföras. Omorganiseringarna har skapat en viss förvirring bland respondenterna. Alla har inte tillgång till ett uppdaterat organisationsschema. Förslag på förbättringar är att upprätta en kommunikationspolicy, vilket saknas idag, och i denna definiera syftet med internkommunikationen. Vidare bör alla anställda har tillgång till en dator. Informationslogistiks internblad borde distribueras till hela divisionen inte bara till de anställda i Sverige. Ett liknande borde införas för Etikett.

Abstract Titel Barn om dataspel – en kvalitativ intervjustudie om vad barn vill ha ut av sitt dataspelande Författare Linda Antov Kurs Påbyggnadskurs (D) Termin Höstterminen 2002 Uppdragsgivare Clearinghuset (The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the screen) Syfte Att undersöka vad barn vill ha ut av sitt dataspelande och vilken typ av spel de gillar mest och varför. Med detta syfte kan jag även jämföra om dataspelutbudet för 8-12 åringar överensstämmer med hur efterfrågan i denna målgrupp ser ut. Metod och material Kvalitativ metod där jag gjort individuella intervjuer med 10 barn i åldrarna 8-12 år om deras dataspelande samt minst en av barnens föräldrar om dataspelskulturen i hemmet. Jag genomförde även provintervjuer med två pojkar, båda 10 år gamla. Materialet spelades in på kassett och har transkriberats. Huvudresultat Barnen i studien är generellt sett positiva till dataspel. De tycker det är roligt att spela dataspel även om syftet med spelandet mellan barnen kan variera. Några ser det som ett komplement till andra fritidaktiviteter medan andra inte skulle kunna tänka sig att inte spela dataspel. Man spelar för att vinna, klara saker eller för att det är roligt att pröva sina gränser. Många tycker om att planera och bygga och de flesta är överens om att grafiken är viktig, det måste se snyggt ut. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga. Flickor spelar lugnare spel och tycker det är roligt med kunskapsspel medan pojkar föredrar action och våldsammare spel. Intressant var dock att de barn som gillade våldsspel berättade att det som lockade med dessa spel inte var våldet i sig utan att det lät häftigt och såg coolt ut när någon sköts etc. Detta kom även fram då barnen, som ett inslag av intervjun, fick beskriva sitt önskespel. Inte något av barnen, inte ens de pojkar som sade sig föredra våldspel, föreslog önskespel där våld var ett dominerande inslag. Istället efterfrågade barnen spännande, innehållsrika spel som håller länge, har en bra ramberättelse och innehåller saker man blir överraskad av.

Titel: Betala för nyheter på Internet? Författare: Oscar Westlund E-post: oscar_westlund@hotmail.com Mobiltelefonnummer: 070-99 15 999 Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Påbyggnadskurs i Medie & Kommunikationsvetenskap. Termin: VT 2003 Datum för opposition: 6 juni, 2003 Nyckelord: Nättidning, betala, betalt innehåll, mikrobetalning, fokusgrupper på Internet, nättidningsläsare, ultramercials, day-part, annonser, syndikering, betalningsmodell. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka läsarnas syn på nättidningen, deras betalningsvilja för nyheter på Internet, samt vilken kundlösning och betalningsmetod de föredrar. Uppsatsen har avgränsat sig till nättidningsläsare som besöker en eller flera nättidningar åtminstone tre dagar i veckan. Uppsatsens frågeställningar är;• Hur ser läsarna på nättidningen idag? • Hur förhåller sig de frekventa nättidningsläsarna till att betala för nätnyheter i allmänhet? • Ändras läsarnas förhållningssätt under särskilda omständigheter? • Vill läsarna prenumerera eller ta del av innehållet genom mikrobetalningar? • Vilken betalningsmodell föredras? Material och metod: 19 unika nättidningsläsare har deltagit i undersökningen. Metoden som har använts är kvalitativ och heter fokusgrupper på Internet, d.v.s. gruppdiskussioner via en chatt. Ett fåtal av dessa diskussioner har blivit enskilda personintervjuer p.g.a. att åtskilliga deltagare inte dykt upp vid chatt-tillfället. Huvudresultat: I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att betala för en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd. Därför anser jag att en nättidning bör erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Mitt råd till nättidningar är att ge sina läsare fler valmöjligheter i framtiden, från att välja betalningsmodell, kundlösning som individualisering av hemsidan, till att t.o.m. kunna välja vilken sorts annonser som skall visas.

ABSTRACT Titel Tillbaka till Framtiden? Volvo Personvagnars/Produktutvecklings återgång till linjeorganisationen för att möta framtidens krav: En studie av kommunikationsprocessen Författare Sofia Larsson Kurs Påbyggnadskurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Syfte Att identifiera och utvärdera den kommunikationsprocess som bedrivits i samband med en genomgående förändring på enheten Produktutveckling vid Volvo Personvagnar, samt undersöka huruvida olika sätt att hantera kommunikationen skapat olika syner på förändringen. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer Material Tolv samtalsintervjuer med anställda vid Produktutveckling, Volvo Personvagnar. Två av respondenterna utgörs av ledare för grupper inom organisationen, och de övriga respondenterna utgörs av medarbetare inom de två grupperna Resultat De intervjuer som genomfördes med de två gruppledarna påvisade att upplevelser av vissa brister i den kommunikationsprocess som bedrivits av ledningen har förekommit. Dessa brister kan främst sammankopplas med klarheten kring förändringens syfte, ledningens agerande, samt möjligheterna till deltagande i förändringsprocessen. I stort sett samma synpunkter återkom bland medarbetarna i båda grupper i varierande utsträckning, som även de uppmärksammade ledningens agerande, frågor kring förändringens syfte och utformning samt möjligheterna till deltagande som faktorer som präglat processen. Vidare skildrades i grupp 1 en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen, under ledning av en ledare med en tveksam inställning till förändringen. I grupp 2 skildrades en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen och aktiviteter genomförda för att främja förståelsen för förändringen, under ledning av en ledare med en positiv inställning till förändringen. Dessa skillnader i förutsättningar samt sätt att hantera kommunikationsprocessen medförde dock inga direkta skillnader i synpunkterna på förändringen; i stort sett samma synpunkter uttrycktes i de två grupperna och åsikterna varierade även inom de två grupperna. Anledningarna till detta kan vara många; en faktor som uppmärksammats som en av viss betydelse i detta sammanhang avser det sätt på vilket medarbetaren värderar sin identitet i organisationen och relationerna med övriga medarbetare. Hur dessa identiteter och relationerna mellan de olika grupper som kommer att förekomma i den nya organisationen utvecklas är en fråga som Produktutveckling bör vara vaksamma på i framtiden.

Abstract Titel Nya Svenskar och Svenska Medier Författare Claudia Nilsson Sanchez Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Studiens primära syfte är att undersöka invandrares mediebehov och medievanor när det gäller främst nyheter, information och annonsering. Studien har också som syfte att undersöka invandrarnas medieanvändning i deras hemländer samt att se hur invandrarna förhåller sig till Göteborgs-Posten och gp.se. Metod Kvalitativ metod Material 12 samtalsintervjuer med första- och andragenerationens invandrare. Huvudresultat Tio av tolv respondenter anser att deras främsta mediebehov gäller nyheter. De respondenter som tillbringat en längre tid i Sverige menar att de är intresserade av såväl inrikes nyheter som utrikes nyheter medan de som endast tillbringat en kortare tid i Sverige framför allt är intresserade av nyheter från sina hemländer eller nyheter som berör hela världen. Sju av tolv respondenter menar att GP samt gp.se täcker deras mediebehov medan övriga respondenter framför allt finner GP:s utrikesrapportering för tunn. Respondenternas medievanor skiljer sig mycket åt. Flera av dem använder sig av medier på arbetet medan andra framför allt använder medier på sin fritid. Hälften av respondenterna menar att deras medievanor har förändrats sedan de flyttade till Sverige. Majoriteten av respondenterna har mer förtroende för medierna i Sverige än för medierna i sina hemländer. Några av respondenterna menar dock att de varken har förtroende för medierna i Sverige eller i hemlandet. En av respondenterna menar att han har mer förtroende för medierna i hemlandet.