Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmänheten – Skogsbranden i Västmanland. Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler. Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0). Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014. Handledare: Orla Vigsø – Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor). Antal ord: 15, 622. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kommunikationen i den öppna facebookgruppen Skogsbranden Västmanland från dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti. Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Material: Inlägg och kommentarer publicerade mellan den 4 – 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden Västmanland. Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer är mycket högt. Sociala medier, så som Facebook, underlättar denna kommunikation avsevärt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det främst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen. Personlig, informativ, delning av extern information samt kommunikation som rörde gruppens administration. Det som var vanligast förekommande var delning av extern kommunikation, detta gjorde att tonaliteten i gruppen var relativt neutral och begränsad gällande personliga reflektioner och åsikter. Denna sakliga information gjorde även att ryktesspridning hölls på en minimal nivå.
Författararkiv: linneus
Dåliga nyheter för lokaljournalistiken
Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna. Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte Guth Uppdragsgivare: SVT Uppdrag granskning Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 50, inklusive bilagor Antal ord: 14847 Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktioner Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014 Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant. TV4 Nyheterna har blivit mer storstadscentrerade samtidigt som Sverige utanför Stockholm och Göteborg syns allt mindre. TV4 Nyheterna arbetar efter en förnyad medielogik, vilken lyfter mer samhällsfrågor och underhållning och färre brott och olyckor.
Ett placeringsrecept?
Titel: Ett placeringsrecept? – En kvalitativ studie om processen kring varumärkesexponering i ”Hela Sverige bakar” Författare: Elina Grothén och Julia Robertson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 60 sidor inklusive bilagor Ord: 17552 Syfte: Vårt syfte med denna studie är att utforska och analysera hur placeringen av varumärken går till i det svenska tv-programmet “Hela Sverige bakar” Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre på telefon. Ytterligare en intervju besvarades via mail. Intervjuerna skedde med aktörer inblandade i processen kring varumärkesexponering i programmet “Hela Sverige bakar”. Huvudresultat: I “Hela Sverige bakar” har vi kartlagt en process för varumärkesexponering med fyra huvudsakliga aktörer, det sändande bolaget TV4 som även äger programformatet, produktionsbolaget Meter Television som producerar programmet, ett flertal företag vars varumärken/produkter exponeras i programmet, och slutligen mediebyråer som företräder företagen. Kommunikationen för en placering går främst mellan mediebyråerna och TV4 och är en tvåvägskommunikation. Vi har i samband med studien kartlagt två huvudsakliga typer var varumärkesexponering; sponsring och produktplacering. I programmet “Hela Sverige bakar” var det dock endast sponsring som var den förekommande typen av varumärkesexponering. Vi konstaterade även att det som definieras som produktplacering även kan ingå i konceptet sponsring. Sponsring kan variera från endast sponsring av enstaka produkter mot exponering, till hela koncept där exponering i tv-rutan kombineras med rätten att associeras med programmet såväl som att presenteras som sponsor i samband med programmet.
Att vara är att synas
Att vara är att synas – en kvalitativ innehållsstudie om produkt- och varumärkesexponering i Skavlan Författare: Louise Bennshagen, Olivia Lindh och Anton Skoglund Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 65 sidor inklusive bilagor Antal ord: 18539 Syfte: Att undersöka om det förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12, och i så fall på vilket/vilka sätt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys – Ethnographic Content Analysis Material: Avsnitt 1-9 av Skavlan säsong 12 Huvudresultat: Resultatet visar att det förekommer produkt- och varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12. Många av exponeringarna går att koppla till närliggande lanseringar och till någon av följande publicitetsstrategier – commercial speech, storytelling eller stealth marketing. Huruvida gästerna avsiktligt använder dessa publicitetsstrategier, eller inte, kan vi inte uttala oss om, enbart att deras agerande påminner om eller rentav är användning av nämnda strategier. Resultatet visar dessutom att programledaren Fredrik Skavlans agerande har betydelse för hur gästernas produkter och varumärken exponeras i programmet. Genom att verbalt rama in gästernas produkter och varumärken har Skavlan en roll i hur hög exponering dessa får, vilket blir extra tydligt i vissa fall.
”Vi är folket”
Titel: ”Vi är folket” En analys av Pegidas kommunikation i invandringsdiskursen Författare: Inga Svensson Kurs: Mk1500 V15 Examensarbete i Medie och kommunikationsvetenskap Termin: VT 2015 Handledare: Orla Vigsø Sidantal/Ord: 64/19 077 Syfte: Studien har sitt fokus på Pegidas position gentemot andra grupperingar i invandringsfrågan. För att kunna göra detta är studiens syfte att undersöka Pegidas kommunikation med hjälp av en diskursanalys. Metod & material: Kritiskt diskursanalys enligt Wodak och åtta texter från Pegida som kommer från organisationens Facebooksida. Huvudresultat: Invandringsfrågan är det centrala i Pegidas kommunikation. Organisationen placerar sig själva i mitten av diskursen och muslimer utgör en av motståndarna. Pegida kan enligt denna studie placeras som en organisation med främlingsfientliga åsikter och en populistisk ideologi.
Synsättet avgör kanalens funktion
Titel: Synsättet avgör kanalens funktion – om medarbetares uppfattningar om SCAs interna stormöten. Författare: Nicole Carlsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015. Handledare: Monika Unander. Antal ord och sidor: 18 621 ord, 50 sidor (inkl. referenser och bilagor). Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar om intern kommunikation, med interna stormöten som fokus. Metod & material: Kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på SCA i Göteborg. Huvudresultat: Medarbetare på SCA ser den interna kommunikationens funktion primärt som strukturell kommunikation – alltså information. Detta innebär att synsättet som florerar bland medarbetarna är främst synen på kommunikation som överföring mellan sändare och mottagare. Medarbetarnas behov är varierande, men tre mönster kan konstateras: behovet av kognitiv orientering – informationsbehov, behovet av social interaktion – relationer och aktiviteter, och behovet av förströelser och eskapism – att komma bort från dagliga arbetsuppgifter för en stund. Synen på kommunikationens funktion, och behoven av kommunikation är därför sammanfallande till viss del. Gällande de interna stormötena, tycker medarbetarna att funktionen med dessa också är strukturell kommunikation i första hand – och att de har en viktig sammanfattande funktion av all information som är viktig att känna till. Men de flesta av medarbetarna anser också att de interna stormötena har en symbolisk funktion som förstärker delaktighet och grupptillhörighet. De behov som medarbetarna anser sig behöva av mötena är en känsla av trygghet, en möjlighet till dialog på lika villkor, inspiration samt information gällande viktiga förändringar som påverkar deras arbetsvardag.
Relationship status:
Titel: Relationship status: Corporate – Om människors relationer med företag Författare: Anna-Maria Fogelqvist, Tor Raswill och Amanda Unger Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 40, exklusive referenser och bilagor Antal ord: 15 199 Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur människor har relationer med företag. Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar och samtalsintervjuer. Material: Förberedande intervjuer med Göteborgs Hamn AB, tre fokusgrupper om fyra till sex deltagare, samt tre samtalsintervjuer. Huvudresultat: Studien visar att deltagarna själva vill välja om de ska kommunicera med eller ha relationer med företag. Medierna är under ständig förändring och deltagarna menar att särskilt sociala medier blir viktigare för informationsinhämtning. Med de sociala medierna får vi människor själva allt större makt över vilka relationer vi har. Deltagarna uttrycker att de vill ha relationer med företag som är personliga och upplevs äkta, genuina och humoristiska. Relationen blir på så sätt en slags kompisrelation där man har roligt och det finns ett utbyte. Intresse, underhållning och inspiration blir det viktigaste faktorerna när deltagarna interagerar med företag.
Internkommunikation på (o)lika villkor
Titel: Internkommunikation på (o)lika villkor. En fallstudie av den interna kommunikationen på AstraZeneca Mölndal Författare: Sabina Isaksson och Sanna Kumlin Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: VT 2015 Handledare: Jan Strid Sidantal: 56, inklusive försättsblad och bilaga Syfte: Studien ämnar undersöka upplevelser av den interna kommunikationen bland anställda på olika positioner i en hierarkisk organisation med ett högt informationsflöde. Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av två fokusgruppsintervjuer med anställda på AstraZeneca Mölndal på medarbetar- samt linjechefsposition. Huvudresultat: Undersökningen visar att de anställdas individuella behov och grupptillhörighet styr upplevelsen av informationsinnehåll och kommunikationskanaler, något som medför åsiktsskillnader både på individ- och gruppnivå. Att de anställda ofta får medhåll inom sin egen grupp, visar därutöver att likartade, tidigare kunskaper kring kommunikationens syfte och kanaler påverkar upplevelsen. Avvikande åsikter inom en och samma grupp beror på att individens basbehov inte är uppfyllt, vilket överskrider den påverkan som kulturtillhörigheten har. Vidare visar studien att de mest kraftfulla kommunikationsbehoven är de sociala- och de informativa behoven, och när dessa behov inte uppfylls är det ofta en följd av det informationsöverflöd (information overload) som existerar inom organisationen.
Högt i tak i landet lagom?
Titel: Högt i tak i landet lagom? – En studie om satirteckningars plats i svenska dagstidningar Författare: Emma Ekström Kurs: Examenskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Orla Vigsø Sidor och antal ord: 43 sidor (exklusive referenser och bilagor), 16 029 ord. Syfte: Studiens syfte är att undersöka satirteckningars förekomst och uttrycksformer i svenska dagstidningar. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativa bildanalyser. Material: Den kvantitativa innehållsanalysen utförs under en kalendermånad; mars 2015, i de sex svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens ETC, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten samt Svenska Dagbladet. I den kvalitativa analysen studeras sex utvalda teckningar publicerade under den avsedda perioden. Huvudresultat: Resultatet visar att 129 teckningar publicerats i de studerade tidningarna under kalendermånaden. Satiren görs förekommande i framförallt tre delar av tidningen; på ledarsidan, i kulturdelen samt i delar avsedda för debatt, kommentarer och insändare. Det huvudsakliga antalet utgörs av två ämnesblock; politisk satir samt satir angripande mer allmänna och vardagliga fenomen. De två kategorierna gör sig dock förekommande i olika delar av tidningen och den politiska satiren som framförallt angriper olika former av makt förekommer i större utsträckning integrerad i en artikel. Den politiska satiren adresserar ofta en nyhetskonsument, medan satiren som uppmärksammar vardagliga fenomen snarare anspelar på igenkänning från mottagarens egen vardag. Således skiljer satiren sig avseende den förförståelse och kunskap om kontexten som förutsätts. Ett förstärkande symbolspråk i form av semiotiska och retoriska verktyg nyttjas i stor utsträckning, såväl som integrerade textelement, vilka i flera av teckningarna också är dominerande i meningsskapandet. Såväl den politiska satiren som den satir som uppmärksammar mer vardagliga företeelser kan betraktas som relativt harmlös och sällan provokativ eller kontroversiell.
”Reklamiskjournalistik, finns det?”
Titel “Reklamiskjournalistik, finns det?” En kvalitativ studie om uppfattningar kring textreklam. Författare Maria Ahnlund & Sussi Elhajj Kurs Examensarbete i medie- & kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin VT 2015 Handledare Britt Börjesson Uppdragsgivare JMG, Göteborgs universitet Sidantal 33 sidor (exklusive referenser och bilagor) Antal ord 14 915 ord Syfte Att beskriva och förklara hur textreklam kan uppfattas av unga vuxna i Göteborg Metod och material En kvalitativ studie med 10 samtalsintervjuer Huvudresultat Uppfattningen om textreklam i tryckt dagspress skiljer sig mycket åt utifrån personliga förkunskaper och intressen. Faktorer som ligger till grund för hur man tolkar och definierar textreklam är samverkan mellan attityder kring mediekanalen, reklam i allmänhet, intresse för ämnet och läsvana . Vi fick många motsägelsefulla svar vilket tyder på att ämnet textreklam och dess plats i dagspressen är ett problematiskt ämne. Vi kan dock konstatera att våra respondenter är medvetna om att textreklam förekommer och att de är vana vid inslag av den typen när de läser tidningen.
