^_pqo^`q= Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehållsanalys av BT:s lokalsidor och personliga intervjuer med lokalredaktörer på Borås Tidning. Författare: Therese Gustafson och Kristina Källström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner. Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer. Material: Artiklar på Borås Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer från fem reportrar på Borås Tidning. Huvudresultat: Vår innehållsanalys resulterade i 296 artiklar från Borås Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehållsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer på BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner använder sig av mediedramaturgi för att väcka lokalinvånarnas intresse och behålla deras uppmärksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvånarna som bor i lokalsamhället en form av identifikation. Det de känner igen tar de följaktligen lättare till sig. Således inverkar mediedramaturgin i viss utsträckning på vad lokalredaktionerna skriver om lokalsamhället, då redaktionerna bland annat väljer ämnen som intresserar lokalsamhället och erbjuder lokalinvånarna en form av identifikation. Vidare visar undersökningen att det kulturella och rumsliga avståndet är väsentliga faktorer vid nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner. Även om det tidsmässiga avståndet är en central faktor, visade det sig att den inte var lika betydelsefull som de två andra faktorerna. Framförallt då lokalinvånarna vill läsa om personer och händelser som engagerar dem samt erbjuder dem en möjlighet till identifikation. Slutligen visar undersökningen att den enskilda reporterns kriterier för vad som ska bli en nyhet har en betydande roll vid framställningen av lokalnyheter i BT, emellertid är inte lokalredaktörernas nyhetsvärderings kriterier avgörande för gatekeepingprocessen på små lokalredaktioner. Däremot kan vi se tendenser till att den enskilda reporterns intressen faktiskt är betydande i valet av nyheter, då de speglas på lokalsidorna.

Abstract Titel: Kanot.com – en kvantitativ studie om hur en ideell organisations webbsida fungerar som informationskanal. Författare: Josefin Nordlöw Kurs: Fördjupningskurs i Medie – och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Syftet är att undersöka hur en ideell organisations webbsida fungerar som informationskanal Metod: Kvantitativ undersökning med webbenkät Material: Undersökning av användarna av Kanot.com Huvudresultat: De flesta användare anser att Kanot.com fungerar ganska bra som förbundets informationskanal. Användarna anser dock att användarvänlighet, navigation, struktur och grafisk utformning är något som brister på sidan. Man skulle besöka sidan oftare om den också uppdaterades oftare. Det finns attitydskillnader mellan medlemmar och icke medlemmar, icke medlemmarna är i större utsträckning positiva till Kanot.com och den information som förmedlas via sidan, något som kan bero på att medlemmarna är mer kritiska till den egna informationskanalen. Kanot.com fyller främst en intern informationsfunktion, dock gör den bristande externa funktionen att syftet med sidan inte fylls fullt ut. För att göra Kanot.com populärare bland användarna krävs det en öppnare sida med forum och liknande som gör dubbelriktad kommunikation möjlig. En allmän uppdatering av sidan med en rensning av gammal information är också något som skulle öka sidans popularitet bland användarna.

ABSTRACT Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning? Författare: Maria Gånheim och Jasmine Ydestrand Handledare: Ingela Wadbring Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa åsikter ses som normativa då ungdomarna i större utsträckning väljer andra medier för att få nyheter och information. Tidningen används främst till att läsa om lokala nyheter, och är därför viktig för ungdomarna när de vill hålla sig uppdaterade om sin närmsta omgivning. Dock ses globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att få internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv. Internetanvändningen är utbredd, och många av ungdomarna uppdaterar sig via nätnyheter snarare än via nyheter från papperstidningen Tidningen har därför en begränsad plats i ungdomarnas liv, och används främst som förströelse eller vid transportsträckor, vilket även innebär att den har en liten roll i deras identitetsskapande. Det låga intresset för Ung Nt kan förklaras genom tidningens begränsade plats men även svårdefinierad målgrupp, vagt innehåll och svag marknadsföring. Tidningen skulle kunna skapa ett intresse kring Ung Nt via en omarbetad profil och eventuellt ändra forum för sidorna.

Abstract Titel: …och vad säger chefen? – En studie av chefernas kommunikationsförmåga på en Volvo-arbetsplats Författare: Gustav Lindouf Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap – fördjupningskurs Termin: VT 2007 Syfte: Att förstå skillnader i kommunikationsförmåga hos chefer på Volvo Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Samtalsintervjuer med 5 bra kommunikativa chefer, 5 mindre bra kommunikativa chefer och 6 av deras anställda Huvudresultat: Den undersökta Volvo-arbetsplatsen har både chefer som är bra och chefer som är mindre bra på att kommunicera och bygga engagemang med sin arbetsgrupp. De flesta som uppfattas som mindre bra kommunikatörer besväras av att de har för lite tid för att hinna med sitt arbete. Det ligger dem även i fatet att de inte alltid har blick för vad som kännetecknar en god kommunikativ ledare. De områden där det finns mest skillnad i kommunikationsförmåga hos cheferna är hur man visar respekt för sina medarbetare, hur man involverar arbetsgruppen i viktiga beslut, hur man kan förebygga konflikter och hur regelbundna rutiner de har för att ge feedback och respons till sina medarbetare. Medarbetarnas uppfattning av vad som kännetecknar en god kommunikativ chef stämmer i stort överens med betéendet hos de chefer som har bra kommunikationsförmåga. Generellt sett har de dock mindre förståelse för chefens tidsbekymmer.

Abstract Titel: Spegla eller granska en rådande samhällsstruktur? Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kurs Författare: Nicklas Hjelm Handledare: Jan Strid Termin: VT07 Syfte: Att undersöka den mediala bilden av skolan i Göteborgs-Posten Metod: Kvantitativ Innehållsanalys Material: 454 artiklar från Göteborgs-Posten under perioden 2006-06-18 – 2007-03-31 Huvudresultat: Artiklar om skolan i Göteborgs-Posten förekom främst på nyhetsplats men drygt 30 procent av artiklarna återfanns i övriga delar av tidningen. Allmänt var det en jämn spridning av artiklarna i sakinnehåll. De sakinnehåll som framför allt förekom i artiklarna var dock elever, skolfaciliteter och disciplinära frågor. Grundskolan framställdes främst negativ medan gymnasieskolan framställdes framför allt neutral. Den kommunala skolan hade procentuellt fler negativa artiklar än vad friskolorna hade. Friskolorna hade störst procentuell andel positiva artiklar jämfört med vad de andra skoltyperna hade. Den allmänna bilden av skolan författades till 50 procent av Göteborgs- Postens egna journalister. Artiklarnas fördelning sett till SDN-område (stadsdelsnämnd) visar att det var främst resurssvaga SDN-områden som hade skolartiklar större än en helsida. Skolartiklarna i Göteborgs-Posten som var en helsida behandlade främst de medel resurssvaga SDNområdena. Sakinnehållet bråk behandlades framför allt i artiklar om medel resurssvaga och resurssvaga SDN-områden. Olyckor och brott var ett sakinnehåll som till stor del av artiklar antingen behandlade resursstarka eller resurssvaga SDN-områden. Artiklarna om de medel resursstarka SDN-områdena utgjorde lägst andel av de negativa artiklarna. De resursstarka SDN-områdena hade även de en liten andel av de negativa artiklarna. Mest frekvent förekommande bland de negativa artiklarna var de medel resurssvaga SDN-områdena tätt följt av de resurssvaga.

Abstract Titel: Ungdomars val – SVT eller kommersiella kanaler? Författare: Victoria Hindelid och Cathrine Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårtermin 2007 Handledare: Marie Grusell Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna. Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ”slötitta” och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder. Kanalerna som föredras hos våra respondenter är främst Kanal5 och TV3. Endast en av respondenterna hade SVT1 som favoritkanal och det berodde främst på att hennes intressen, som kultur och konst blev behandlat där. Slutsatsen vi kan dra av detta är att den kanalen som behandlar ens intresse, det är också den man väljer att titta på. Intresse är alltså den faktor som spelar störst roll i val av TV-kanal.

Abstract Titel: ”Hur central är kommunikationen inom centrala GU?” – en kartläggning av Göteborgs Universitets informationsstruktur mellan gemensamma förvaltningen och fakulteterna Författare: Martin Ström & Kristin Möller Handledare: Monica Löwgren Nilsson Kurs: Fördjupningsskurs, VT 2007 Syfte: Att kartlägga Göteborgs Universitets informationsstruktur inom den centrala enheten Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Intervjuer av aktörer inom målgruppen gemensamma förvaltningen Huvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll på vad interkommunikation ska användas till men att det inte riktigt efterlevs. Informationsflödet är för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bättre om det fanns gemensamma forum där man själv kan hämta information. Generellt sett så finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det är skapat av individen själv. Intervjupersonerna efterfrågar klarare direktiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten. Den allra vanligaste informationskanalen man använder är e-post trots att öga – mot – öga ses som det allra mest effektivaste. Indikationer finns på att informationsvägen följer en hierarkisk struktur men man tvivlar generellt på att informationen tar sig hela vägen ut. Anledningen till detta var att för många avdelningar anses jobba för mycket på sin egen kant. Bilagor: Intervjuguide

Abstract Titel: Är lärarna dagens hycklare? Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kurs Författare: Karl Jakobsson & Mattias Lindgren Handledare: Jan Strid Termin: VT07 Syfte: Att undersöka lärarnas attityd och förhållningssätt till upphovsrätten Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Respondentintervjuer av fyra yrkesverksamma lärare Huvudresultat: Lärarna använder sig av en mängd olika material. Bortsett från kursböcker är det vanligt att artiklar och tidskrifter brukas frekvent i undervisningen. I övrigt används även film, overheadblad, bilder och fotografier. Om lärarna följer upphovsrättslagen eller inte, beror både på kunskapsnivå och på resurser. Det finns lärare som på grund av stor okunskap bryter mot lagstiftningen ideligen, samtidigt som det finns lärare som är medvetna om lagstiftningen men som väljer att stundtals bryta mot lagstiftningen för att tillgodose eleverna. De flesta lärarna är dock nöjda med upphovsrättslagen trots att de saknar ingående kunskaper om den. Lärarna lyfter fram den ekonomiska faktorn som en större käpp i hjulen när det gäller begränsningar i deras yrkesroll. Lärarnas åsikter var att en upphovsman måste och bör kunna tjäna pengar på sitt verk. Samtidigt var det uppenbart att lärarna inte alltid höll sig på rätt sida av lagen. Samtidigt var det viktigt hos alla lärarna att elevernas arbeten inte var plagiat, även om graden av kontroll varierade.