abstract Titel Ansvarsfullt företagande? – En receptionsanalys av Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande Författare Isabelle Göransson och Maria Zachau Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin HT2005 Handledare Magnus Fredrikson (intern) Anna Josefsson (extern) Sidantal 63 sidor Syfte Syftet med vår studie är att närmare undersöka hur regionpolitiker i Västra Götalandsregionen uppfattar och tolkar Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande. Metod & Material Kvalitativ receptionsanalys bestående av tio stycken samtalsintervjuer med politiker i regionfullmäktige, Västra Götalandsregionen Huvudresultat På en övergripande nivå har vi funnit likheter mellan politikernas syn på företagens roll i samhället. Vidare ses företag som en viktig drivkraft i samhället som skapar utvecklingsmöjligheter. Informanterna anser att företag bör ta ett socialt ansvar dock har de skilda åsikter kring hur detta bör uppnås. Informanter med borgerlig tillhörighet tenderar att prioritera ekonomiska dimensioner medan informanter med socialistisk tillhörighet istället tenderar att prioritera etiska dimensioner av begreppet. Regionpolitiker med borgerlig tillhörighet genomför i allt högre utsträckning en mer sympatisk läsning än de med socialistisk tillhörighet. De informanter som har en etablerad relation till AstraZeneca tenderar att tolka texten mer negativt, än de informanter som inte har en relation till företaget. Vi är av åsikten att detta kan bero på att de informanter som innehar en relation till AstraZeneca besitter förkunskaper och kännedom om företaget vilket kan medföra att deras förväntningar på företaget är högre än det som texten förmedlar. Det kan även bero på att informanterna upplever att policyn inte överensstämmer med det faktiska arbetat. Vidare har vi funnit att genom att informanterna väljer att ta del av den information som överensstämmer med deras egna åsikter. De informanter som inte sedan tidigare har kontakt med företaget innehar därmed inte någon tidigare bild av företaget vilket kan påverka deras uppfattning av texten.

ABSTRACT Informatören och demokratin, by Anders Carlsson Media and communication studies, second semester of 2005 The purpose of this essay is to study the ways in which public relations officers in decentralized municipality-councils work with the ideas of deliberative democracy. During the last decades Sweden has seen a decreasing participation in the parliamentary system which has caused the government to emphasize the municipalities’ independence and judicially offer ways to increase the citizens’ possibilities to take part in the process of decision making. Gothenburg’s municipality council is decentralized into 21 districts, which all have public relations officers. I examine their role in the carrying out of deliberative ideas and what conditions, obstructions and possibilities that exist. My method of choice is semi-structured interviews with 7 PR-officers. Results show that the PR-officers see as their main task to produce and distribute neutral information to all citizens, hence enabling participation. The politicians initiate meetings of dialogue and the PR-officers duties range from strictly informative tasks to the planning of the meetings and the discussion of topics. The PR-officers function more as a resource for the municipalities’ production and distribution of information than as a democratic resource for the inhabitants. Keywords: deliberative democracy, municipality, public relations officers, Sweden

ABSTRACT Titel: Terrorister, extremister, fundamentalister – En studie av Göteborgs-Postens framställning av muslimer och islam i samband med terrorattacker. Författare: Henrik Johnsson & Ghazal Maljov. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, hösten 2005. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare: Stina Bengtsson. Antal sidor: 57. Syfte: Vi ämnar undersöka hur muslimer och islam, i samband med terrordåd, representeras in i stereotypa kategorier i nyhetstexter via mediediskurser. Frågeställningar: I samband med terrordåden: · var muslimska intressen, aktörer och åsikter över- eller underordnade i texten? · på vilket sätt kopplades händelsen till religion och fundamentalism? · vilka stereotyper framställdes och vilka kategoriseringar gjordes? Metod: Kritisk diskursanalys. Material: Artiklar ur Göteborgs-Posten i samband med terrorattackerna mot USA 11 september 2001 och bombdåden i London 7 juli 2005. Huvudresultat: Muslimska intressen, aktörer och åsikter är i GP underordnade västerländska. Muslimska aktörer uttalar sig främst subjektivt medan västerländska aktörer har en mer objektiv roll, ofta som experter som får privilegiet att förmedla sin beskrivning av mellanöstern. Islam framställs som en homogen religion trots dess olika inriktningar och muslimer beskrivs främst utifrån religion istället för etnicitet eller nationalitet. Händelser kopplas oftare till religiösa motiv än till politiska. Islam beskrivs som en våldsam, hämndlysten, fanatisk och extrem religion. Den muslimska världen framställs som primitiv och outvecklad till skillnad från det civiliserade väst. Åtskiljningar mellan Vi och Dem är frekvent återkommande i artiklarna. Det finns i GP en diskurs där väst ses som överlägset orienten. Muslimerna beskrivs ur två olika perspektiv. Dels som offer i västvärlden – de får ta negativa konsekvenser av terrordåden i och med generaliseringar från övriga samhället. Dels som hot i den muslimska världen då de anses ha kopplingar till terrorverksamhet. Även väst ses ur två perspektiv. Dels som orsak till problem – attackerna är en effekt av västs mellanösternpolitik. Dels som offer då de utsatts för terrordåden.

Abstract Handledare: Stina Bengtsson Antal sidor: 53 Syfte: Syftet med vår undersökning är att se hur Metro har framställt muslimer och islam i samband med tre terrordåd under 2000-talet (attackerna mot USA, 11 september 2001, attentaten på Bali, 12 oktober 2002 och attentaten mot London, 7 juli 2005). Frågeställningar: Har Metro bidragit till skapandet av en stereotyp mediebild av muslimer och islam? Tenderar tidningen att framställa muslimer och islam som ”de Andra”? Får muslimer själva komma till tals och i så fall om vad? Synliggörs den ”vanliga” muslimen? Metod: ECA – etnografisk kvalitativ textanalys. Material: Tidningen Metro Stockholm: 12-25 september 2001, 12-25 oktober 2002 samt 8- 21 juli 2005. Huvudresultat: Mediebilden av muslimer och islam i Metro i samband med de perioder vi studerat har visat sig vara förhållandevis nyanserad. Stereotypisering av muslimer och islam förekommer visserligen till viss del, bland annat genom att terrororganisationer onödigt nämns i samband med varianter av orden islam och muslim. Beskrivningar av muslimers utseende och egenskaper är dock ovanliga och framställningen av muslimer och islam som en motbild till oss i västvärlden kan heller inte påstås vara tydlig. Den vaga stereotypisering som förekommer kan vidare sägas vägas upp av andra företeelser som istället bidrar till att motverka den stereotypa bilden av muslimer och islam. Det är till exempel tydligt att muslimer får komma till tals både för att fördöma terrorattentaten och för att prata om hur deras vardag har präglats av dessa. Politiker, forskare och krönikörer som påpekar vikten av att inte dra alla muslimer över en kam bidrar ytterligare till att motverka en stereotyp framställning av muslimer och islam.

ABSTRACT Titel: Svensk Public service och det Amerikanska presidentvalet 2004 Författare: Erika Danielsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin: Vt -2005 Syfte: Syftet med uppsatsen och med den tillhörande analysen är att försöka utröna på vilket sätt Bush och republikanerna har missgynnats i svenska medier, i detta fall Dokument utifrån och Agenda. Har det varit på ett journalistiskt medvetet plan och hur ser texterna ut i förhållande till de teorier som finns omnämnda i teorikapitlet och ur stadgarna i SVT:s sändningsavtal samt Pressens samarbetsnämnds etiska regler perspektiv. Hur har man gått till väga, på vilket sätt journalistiken varit kritisk i sitt uttryck. Metod: Jag har valt att analysera ett antal texter rörande det senaste amerikanska valet, republikanerna och president George W Bush som visats på SVT under år 2004 ur ett kvalitativt, hermeneutiskt perspektiv. Material: Dokument Utifrån: CIA:s hemliga krig, del 3, 1990-2001 Jesusfaktorn Världen enligt Bush Agenda: Agendaspecial om det amerikanska presidentvalet, direkt från Washington Hata Bush Kritik mot Bush Presidentvalet närmar sig Den amerikanska Mellanösternpolitiken Resultat: Resultatet visade att Bush missgynnats i de övervägande delarna av materialet då han utsatts för kritik som han inte svarat på vilket innebar att kritiken fick stå oemotsagda som sanningar. Några av journalisterna hade därmed i sina filmer/inslag vinklat verkligheten något, dels genom att inte låta alla parter komma till tals, samt troligtvis även genom klippning och citat tagna ur sitt sammanhang. Huruvida de hållit sig till sanningen eller inte är desto svårare att avgöra då sanning och verklighet är relativa begrepp. Dessutom fanns inte några uppgifter som underlättade kontrollen av fakta i filmerna/inslagen.

Framsida och abstract saknas på disketten

Abstract Arbetets art: Examensarbete om 10 poäng inom fördjupningskursen (C-kursen) Medie- och kommunikationsvetenskap 60 poäng, hösten 2005. Titel: Informatörens yrkesroll- allroundfunktion eller nischad internkonsult? Författare: Maria Augustsson Handledare: Annika Bergström Syfte Syftet är att göra en undersökning av olika informatörers uppfattning av sin yrkesroll. Denna vill jag sedan jämföra mot den beskrivna bilden av yrkesrollen i platsannonser för att se om de överensstämmer Metod och material Undersökningen genomfördes i Göteborg under hösten 2005. En kvalitativ textanalys av 20 platsannonser låg till grund för bilden av informatörens yrkesroll. Med denna bild av informatören som grund konstruerades sedan intervjufrågorna. Intervjupersonerna var sju informatörer från privat och offentlig sektor vilka skiljde sig åt i ålder och kön och som hade varierande upplevelser av sina yrkesroller. För att få informatörernas egna tankar och reflektioner valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes på arbetstid på de olika arbetsplatserna. Resultat Jag fann av min undersökning att bilden av informatörerna i platsannonserna stämde bra överens med de arbetande informatörernas upplevelse av sin yrkesroll. Trots den omväxlande yrkesrollen och yrkets varierande karaktär så torde det med andra ord finnas en kärna i yrkesrollen. Detta eftersom annonserna ringar in de kompetenser och egenskaper som informatören själva upplever som nödvändiga att besitta. Jag fann även, av intervjuerna och annonserna, att framtiden för informatörerna kan vara att de nischar sig inom ett speciellt fält av sitt arbetsområde. Den brett kompetente informatören kan i framtiden i första hand komma att finnas på mindre företag där hon är den ende som arbetar med information. På större företag kan informatörens arbete komma att blir mer uppdelat och titeln istället vara mer yrkesorienterad än den idag övergripande titeln informatör.

Abstract Titel ”Man ser inte skogen för alla träd” En studie om internkommunikationen inom en nätverksorganisation – Fallet Capgemini Sverige. Författare Åsa Lindeberg & Frida Preutz Kurs Fördjupningskurs Termin Höstterminen 2005 Syfte Syftet är att undersöka hur internkommunikationen inom en nätverksorganisation fungerar, upplevs och vilka behov som finns samt vad som skulle kunna förbättras. För att empiriskt undersöka detta genomförs en fallstudie på Capgemini Sverige. Undersökningen görs utifrån de fem dimensionerna: informationskanaler, tillgänglighet, informationsflöde, informationskvalitet och chefens roll som informationsspridare. Metod Undersökningen genomförs genom två olika delmoment, i det första momentet görs en kvantitativ kategorisering och i det andra momentet utförs kvalitativa intervjuer. Material I det första momentet analyseras fritextfrågor från en enkätundersökning angående internkommunikationen på Capgemini, genomförd av fallföretaget 2005. Till det andra momentet genomförs och analyseras nio intervjuer med anställda på fallföretaget. Huvudresultat Det finns och upplevs brister med internkommunikationen inom fallföretaget. Informationsbehoven skiljer sig och det är viktigt att man i större utsträckning utgår ifrån dessa då man utformar internkommunikationen eller förmedlar information. Framför allt verkar det bli problem för de konsulter som arbetar hos kund, med tillgänglighet av information och personlig kontakt med chefer och kollegor. Det är främst intranätet som behöver struktureras och förbättras, samt behöver göras tillgängligt för alla. Tidsbrist och att informationsmängden är stor, leder till att man främst prioriterar den operativa informationen som behövs i det dagliga arbetet. Det är inte kvaliteten på informationen som är det stora problemet, snarare behöver struktur och överskådlighet skapas i informationsmängden, bland annat genom koncentrerad information som ska kunna fördjupas vid behov. Chefernas kommunikativa ansvar är stort men på grund av tidsbrist kan de inte helt leva upp till det, även om många är relativt nöjda. Vi-känsla och tillhörighet verkar vara viktigt men åtgärder krävs för att medarbetarna ska uppleva detta, framförallt behövs det för de konsulter som arbetar med stort avstånd från kontor, chefer och kollegor.

Abstract Titel Förändring och Förväntan – en studie av interkommunikationen vid ett förändringsprojekt på Svenska Mässan Författare Helene Berteling & Cecilia Carlson Kurs Fördjupningskurs i Medie- och Kommunikationsvetenskap Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Höstterminen 2005 Syfte Syftet är att studera internkommunikationen under ett förändringsprojekt på Svenska Mässan. Metod Kvalitativa intervjuer med sju anställda på Svenska Mässan, och observationer av två projektmöten. Huvudresultat Projekt Intranät initieras uppifrån ledningsnivå, efter att man uppmärksammat att det finns ett behov av ett nytt intranät i organisationen. För att kunna genomföra förändringen tillsätts en särskild projektorganisation. Projektets syfte stämmer väl överens med de behov som finns i organisationen. Men informationen till projektets referenspersoner ges i olika utsträckning, och vissa personer får förhandsinformation genom informella nätverk. Detta resulterar i att referenspersonerna befinner sig på olika informationsnivåer och har olika utgångspunkter för deltagande i projektet. Referenspersonerna förhåller sig positiva till förändringen och projektet i sig, men det finns en viss oro för hur det nya intranätet ska genomföras praktiskt och hur man ska lyckas hålla kanalen uppdaterad. Förväntningarna på vad intranätet kommer att innebära för organisationens kommunikation är höga. Alla referenspersonerna känner sig motiverade, men av olika anledningar är känslan av delaktighet begränsad. Referenspersonernas positiva attityder ger goda förutsättningar för att de ska sprida budskapet om det nya intranätet vidare.