ABSTRACT Titel: IT-tågets äldre passagerare – en kvalitativ intervjustudie om hur nio pensionärer har tagit till sig datorn och Internet Författare: Erika Jonsson Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är att få en djupare förståelse för vad det är som gör att äldre över 65 år tar till sig datorn och Internet. Detta genom att titta på deras tillgång till, användning av och attityder till teknologin. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med nio pensionärer över 65 år, som använder dator med eller utan Internetuppkoppling. Huvudresultat: De flesta respondenter fick tillgång till teknologin genom en kombination av pensionärsrollerna mor och far/mor- och farförälder och medlem i pensionärsförening. En köpte dator när hon fortfarande arbetade och två anskaffade dator i samband med pensioneringen. Drivkrafterna bakom anskaffningen var familj och bekanta, datakurser, arbetssituationen, indirekt påverkan från omgivningen, och viljan att hänga med i utvecklingen. Respondenternas användning var mycket pragmatisk och intresseinriktad. Datorn användes främst som skrivmaskin, men även bildhantering förekom. Internetanvändningen bestod av att skicka e-post, göra bankärenden, söka specifik information, och att läsa nättidningar. De största motiven bakom användningen var nyttomotivet, det sociala motivet och underhållningsmotivet. Attityden till teknologin var positiv. Några medgav att den hade ändrats från att ha varit mer likgiltig, till att ha blivit mer positiv allt eftersom. Flera ansåg dock att den alltid varit lika positiv. Attityden till teknologins betydelse var också positiv. Många ansåg dock att den inte hade så stor inverkan på deras liv. Enligt min tolkning hade teknologin dock en kommunikativ, en organiserande, en informativ och en underhållande betydelse. När det gällde den tekniska utvecklingens betydelse var den också positiv över lag. Det negativa ansågs vara att den gick för fort och att den har fört med sig saker som barnporr på Internet. De flesta ansåg inte att deras delaktighet i samhället påverkades av IT-användningen. Några ansåg dock att man hade större möjlighet att påverka samhället, om man var tillräckligt engagerad (vilket de inte upplevde att de var). Respondenterna ansåg heller inte att det fanns några risker för äldre som valde att inte följa med i utvecklingen.

Abstract Titel: Dokusåpor- en kvalitativ undersökning om dokusåpors attraktionskraft Författare: Sofia Keiller Karoline Rydell Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2002 Vi har haft som målsättning att undersöka och förstå dokusåpors attraktionskraft samt hur publiken värderar dokusåpan som genre med fokus på livsstil, identitet och meningsskapande. Utifrån detta har vi försökt finna svar på elva frågeställningar som går under fyra teman i ordningen, livsstil, identifikation, genre samt meningsskapande. För att uppnå dessa svar och resultat valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, med hjälp av en fokusgruppintervju. Vi intervjuade sex personer, varav tre kvinnor och tre män vars gemensamma variabler var ålder, boende samt att alla mer eller mindre konsumerade dokusåpor regelbundet. Utifrån respondenternas diskussion kring dokusåpor, har vi kommit fram till följande huvudresultat: Dokusåpa tittandet är enligt våra respondenter mer baserat på ålder och civilstånd, än på socio- ekonomisk bakgrund. Dokuåpor tilltalar mer den yngre publiken samt att singlar idag hellre föredrar att äta till en lättsam dokusåpa än att äta ensam helt utan sällskap. Vi kom även fram till att man i lite finare kretsar medvetet undviker att tala om dokusåpor, medan det i andra kretsar är mer accepterat. Dokusåpa konsumtion är en rutin som ingår i många tittares vardagsliv. Respondenterna identifierade sig snarare i programmens olika moment och händelser än i de olika personligheterna/ karaktärerna. Majoriteten av dokusåporna genomsyras av orealistiska och vinklande inslag, men att det är just detta som gör dokusåporna till en njutning för tittarna. Dokusåpan är ett intrigprogram som hela tiden måste utvecklas med mer ”smaskiga” och dramatiska inslag. Vi kom även fram till att en dokusåpa som genre måste innehålla vissa ”ingredienser”, som väl utvalda personlighetstyper, hög intrigfaktor samt överraskande inslag. Det framkom även tydligt att konsumtion av dokusåpor är till för underhållning. Intellektuell stimulans söker våra respondenter på annat håll. Dokusåpor är en genre som är mycket lätt att ta till sig och har en avkopplande funktion. Såporna ger även upphov till bra samtalsämnen, en slags entrebiljett till konversation med andra människor.

ABSTRACT Titel Mat på nätet En studie av kommunikation via webbplatser för Internethandel med dagligvaror Författare Susanne Börjesson Therése Looström Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin Vårterminen 2002 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vad som utmärker webbplats-kommunikationen mellan producent och kund vid Internethandel med dagligvaror, samt att peka på tänkbara bakomliggande faktorer till varför kommunikationen ser ut som den gör. Metod Kvalitativ metod Material Analys av webbplatserna för ICA Supermarkets Internetbutik i Alingsås och Billhälls Internetbutik i Göteborg. Intervjuer med två representanter för ICA Supermarket och två representanter för Billhälls. Intervjuer med fem stamkunder hos ICA Supermarket och fem stamkunder hos Billhälls. Huvudresultat Överordnat för vad som styr kommunikationen via webbplatser för Internethandel med dagligvaror är att kunderna huvudsakligen handlar på Internet för att spara tid. Därför efterfrågar de utförlig information på webbplatsen. Så länge detta behov tillfredsställs fungerar kommunikationen mellan producent och kund. Om inte tillräcklig information kommuniceras via webbplatsen synes det vara avgörande att det finns andra kompletterande kommunikationskanaler.

Abstract Titel En skandal i medierna – en studie av hur morgon- och kvällspress skildrade vårdskandalen i Gislaved Författare Elin Bock Antal sidor 48 Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Anna Maria Jönsson Syfte Att undersöka hur morgon- och kvällspress skildrade vårdskandalen i Gislaved Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Artiklar hämtade från Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 23 januari – 11 februari 2002 Huvudresultat Resultaten visar att händelsen i Gislaved är en medieskandal då den uppfyller Lull och Hinermans kriterier för en skandal. Personifiering, det vill säga fokus på det privata, förekom i båda tidningarna. Även konfliktvinkeln kunde urskiljas i båda tidningarna och dessa konflikter handlade främst om ojämlikhet mellan anhöriga och vårdpersonal. Valter Lööf, kvinnans son, betraktas genomgående som hjälten i berättelsen. Hjälten presenterades dock på olika sätt. I Aftonbladet låg fokus på vad som hände med hjälten och därmed kunde Lööf här betraktas som en offer-hjälte. I Dagens Nyheter var hjältens handling och karaktärer som hjälptes av hjälten det centrala. I denna tidning kunde Lööf ses som den sökande hjälten. I Aftonbladet utmålades två bovar till skillnad från Dagens Nyheter där det endast förekom en bov.I Aftonbladet låg fokus främst på dramatiken och känslor kring vårdskandalen. I tidningen förekom det även värdeladdade ord i större utsträckning än i Dagens Nyheter. Journalistiken i Aftonbladet kan betraktas som ett mediedrama där spänningen stiger. I Dagens Nyheter presenterades vårdskandalen inte lika dramatiskt. Här låg istället fokus på förklaringar och åtgärder. Berättelsen om vårdskandalen i Gislaved kan ses som ett uttryck för den otydliga linjen mellan seriös nyhetsjournalistik och dramatisk gestaltning.

Abstract Titel: Kontakter för relationer Författare: Jenny Lundin Kurs: Fördjupningskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att beskriva och förstå de anställdas agerande och förhållningssätt till massmedierelationer hos Göteborg & Co Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Fem personer som arbetar med massmedierelationer på Göteborg & Co Huvudresultat: Ett ömsesidigt beroende gäller för relationen mellan respondenterna och journalister, som i och för sig kan innehålla problem men sällan konflikter. Situationen skapar en form av närhet till journalister, som gör att ett utbyte och en samverkan är möjlig. Respondenternas arbete tycks utgå från två världar; medias värld och den planerade informationsverksamhetens värld. Detta då respondenterna tillsammans har kompetens inom båda världarna och på så sätt kan anpassa sitt agerande efter situationen. Massmedierelationer handlar här om att, utifrån att en status och en god sammanhållning bygger upp en mångfacetterad grupp, finna en balans mellan att arbeta utifrån journalisternas respektive organisationens önskemål. Uppfattningen om vem av parterna som har makten i relationen är det enda som tydligt skiljer mellan respondenterna. Detta verkar dock inte påverka det sätt som respondenterna arbetar på i någon märkbar utsträckning.

A B S T R A C T Forskning i f okus Titel: Forskning i Fokus – Kvalitativa djupintervjuer med sex vetenskapsjournalister Författare: Linda Cederberg och Therese Hasselryd Kurs: Fördjupningskursen Termin: VT- 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vetenskapsjournalistiken ser ut, speciellt med avseende på journalisternas arbetsrutiner och deras relationer till vetenskapliga käl-lor. Metod: Kvalitativa djupintervjuer med sex vetenskapsjournalister. Huvudresultat: Vår slutsats när det gäller nyhetsvärdering och urval av vad som blir en vetenskaplig nyhet är att det i stort sett är samma nyhetskriterier som gäller för vetenskapsjournalistik som för annan journalistik. Det är det nya, spännande och det som anses passa publiken som väljs ut medan annat lämnas därhän. De olika nyhetsorganisationerna påverkar också varandra i vad som anses viktigt att rapportera om för stunden. Journalisterna får väldigt mycket av sina uppslag från annan media, och då speciellt från vetenskapliga tidskrifter och Internet. En annan viktig slutsats vi drar av våra intervjuer med journalisterna är att forskarsam-hället blivit betydligt mer öppet på senare tid. Tidigare misstro har bytts mot ett betydligt öppnare förhållningsätt till journalister och media. När det gäller möjligheten till källkritik verkar intervjupersonerna se att det kan finnas en svårighet med att de själva inte innehar någon expertkunskap, men de anser inte att det skulle vara något stort och märkvärdigt problem. De flesta journalister uppger att de nästan alltid skickar sina texter på faktacheck till källan, och att källan ibland kan vilja ändra i deras texter. Journalisterna sätter mycket av sin tilltro till peer review systemet när de gör sina bedömningar av vad som är trovär-diga och kritiskt granskade rön. Dessutom ser vi tydliga tecken på att journalisterna tyck-er att det är lättare att samarbeta med mediavana forskare än helt färska. Mycket beroende på att de vana forskarna inte lägger sig i deras texter, och förstår skillnaden mellan de olika verksamheterna. Professorer anses överlag vara lättare att samarbeta med än forskare läng-re ner i hierarkin, mycket beroende på att professorerna oftare har kontakt med media och på så sätt har en större förståelse för hur journalisterna arbetar. Journalisterna ser något olika på sina uppdrag, mycket beroende på var de arbetar. Intervjupersonerna anser att det är viktigt att nå ut med viktiga rön till allmänheten, och att forskningsinformation i massmedia är viktigt för demokratin. De ser också att den ökade konkurrensen leder till en kommersialisering och snuttifiering av pressen, vilket de också anser påverka dem i sitt arbetsutövande.

ABSTRACT Titel: Vem ska man tro på? -En kvalitativ intervjustudie över hur olika tidningsanvändare ser på begrepp såsom trovärdighet och förtroende i relation till kvällstidningar i allmänhet och GT i synnerhet. Författare: Jenny Holmqvist 790212-6965 Katarina Innocenti 770313-5504 Kurs, termin: Institutionen för journalistik och masskommunikation JMG Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen (C), VT2002 Syfte: Att undersöka hur olika typer av tidningsanvändare definierar begreppen trovärdighet, förtroende och funktion, samt hur de anser dessa förhålla sig dels gentemot varandra och dels gentemot kvällspressen i allmänhet och GT i synnerhet. Metod/Material: Kvalitativ forskningsmetod vilken genomfördes genom fokusgruppsintervjuer med tre olika grupper. Som grund för arbetet användes en utgåva av GT från den 24 April 2002. Huvudresultat: Huvudresultaten av vår studie visar att det tydligaste sambandet mellan funktion, förtroende/trovärdighet hittade vi hos den icke-läsande gruppen. Hos de andra grupperna, mellanläsarna och storläsarna, var sambandet aningen otydligare, i synnerhet hos storläsargruppen. Ett fascinerande resultat vi kommit fram till är att de flesta om inte alla deltagarna i de olika grupperna har insikt i vad det är de läser. Man köper helt enkelt inte allt som står att läsa i en kvällstidning. Detta är naturligtvis tämligen ointressant vad gäller icke-läsar gruppen men väcker desto större nyfikenhet då insikten även fanns att utläsa i mellan- och storgruppens resonerande. Vi drog slutsatsen att det i dessa grupper var underhållningen man sökte samtidigt som man erhöll ett visst mått av mer eller mindre trovärdiga nyheter. Nyhetsfunktionen berättigade på något sätt ett köp av GT.

Abstract Titel: Pressens bild av IMF och Världsbankens möten i Prag och Washington år 2000 – En studie grundad i ideologi- och produktionsteori Författare: Thomas Gelotte och Nikolas Glover Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-kurs Institutionen för Journalistik- och mediekommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är, att genom en kartläggning av nyhetsrapporteringen från IMF/Världsbankens möten i Prag och Washington år 2000, pröva en teori grundad i ideologi- och produktionsteori. Vi har primärt intresserat oss för hur demonstranter och deras sakfrågor, samt mötesdeltagarna, IMF/Världsbanken och deras sakfrågor, framträdde i pressen. Metod: Kartläggningen av det empiriska materialet sker via en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsen struktur är i övrigt grovt sett upplagd i enlighet med en hypotetisk deduktiv metod – hypoteser är härledda ur teorin och prövas mot det empiriska materialet. Material: Tidningsartiklar ur The New York Times, Washington Post, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Huvudresultat: Resultaten stämde i stort med vad vi postulerat i hypoteserna. Demonstranterna och de ideologiskt legitima demonstrantsakfrågorna erhöll hög exponering och den positivaste värderingen. Mötesdeltagarna, IMF/Världsbanken och deras sakfrågor erhöll en medelgod värdering och den högsta exponeringen. Våldsamma demonstranter och ideologiskt avvikande sakfrågor fick låg exponering och den klart sämsta värderingen. Hypotesernas verifiering stödjer antagandet att vår teoretiska ram var adekvat.