Abstract Titel: På lika villkor? Män och kvinnor i de spanska TV-nyheterna – en kvantitativ innehållsanalys av TVE samt Antenna3TV Författare: Josefine Walkin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-kurs Termin: Vårterminen 2002 Handledare: Monika Djerf-Pierre Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt män och kvinnor finns representerade i de spanska nyhetsprogrammen TVE samt Antenna3TV. Jag vill veta vilka ämnen som män och kvinnor får uttala sig om samt i vilka sfärer (privat och offentlig) de återfinns i? Jag vill också veta om det är någon skillnad mellan public service kanalen TVE och den kommersiella kanalen Antenna3TV. Metod: Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av de spanska tv-nyheterna i kanalerna TVE respektive Antenna3TV. Jag har också haft en kvalitativ ansats då jag använt mig av mina egna tolkningar och erfarenheter då jag förlade mitt uppsatsskrivande i Spanien. Material: Jag har studerat tv-nyheterna under två veckor i maj 2001. Mitt urval byggde på att TVE är en public service kanal medan Antenna3TV är en privatiserad sådan. Huvudresultat: Det spanska tv-nyheterna visar upp en tydlig manlig dominans. Männen dominerar nyheterna då fokus uteslutande ligger på manliga aktörer. Det förekommer fyra gånger så många manliga som kvinnliga aktörer i de spanska tv-nyheterna. Även de manliga och kvinnliga funktionerna i nyheterna skiljer sig i form av olika aktörsroller. Mina resultat speglar det spanska samhället som idag har en lång väg kvar till att nå jämlikhet. Resultaten stämmer vidare med övriga forskningar gjorda inom samma ämne, män återfinns i den offentliga sfären och kvinnor i den privata. Förklaringar till resultatet går bland annat att finna i samhällets genuslogik, medieorganisationernas dominanta ideologi samt i hierarkierna inom nyhetskanalerna. De spanska journalisterna tilldelas olika arbetsuppgifter beroende på könstillhörighet och, trots ett ökat antal kvinnor, en manlig dominans.

Abstract Titel: Den digitala vardagen och de inte[r]aktiva tjänsterna Författare: Camilla Lundén & Camilla Larsson Kurs: Medie – och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs vid Institutionen för Journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårtermin 2002 Sidantal: 72 Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva individers användning av digital – TV och de interaktiva tjänsterna, orsakerna till införskaffningen, samt hur de anpassar sig till den nya medieteknologin. Metod/Material: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. Huvudresultat: Respondenterna, i vår studie, använder digital – TV som en analog TV och visar ett mycket litet intresse för de interaktiva tjänsterna. Utbudet var den största drivfaktorn vid införskaffningen, vilket har präglat användningen. De flesta använder digital – TV för att titta på film – och sportkanalerna. De som provat på de interaktiva tjänsterna menar att pay – per – view och den elektroniska programguiden tillför dem både nytta och nöje. De övriga tjänsterna tillför inget mervärde, då dessa är en form av mindre utvecklade Internettjänster. Behovet saknas eftersom samtliga respondenter i olika hög grad använder sig av Internet. När det gäller TV – användningen präglas den av ett mycket planlöst och fragmentiserat tittande. Syftet är i första hand underhållning, även om TV: n också har en mer informativ roll i form av nyhetshämtning. Respondenterna uppvisar dock ett litet annorlunda användningsmönster när det gäller de digitala kanalerna. Användningen är mer selektiv och de planerar till större del sitt tittande. Användningen är dessutom mer intressestyrd kring vissa programgenrer. Respondenterna använder både TV och Internet. Inget medium ersätter det andra eftersom användningen fyller olika funktioner för respondenterna. TV: n har dessutom en social egenskap för användarna, vilket inte Internet har på samma sätt. Få respondenter är positiva till en integrering av de båda medierna. Detta har medfört att de fortfarande inte tagit till sig den digitala tekniken fullt ut.

ABSTRACT Titel Offentligt TV-samtal på nätet – en intentionsanalys av fyra TV-programs diskussionsfora på Internet. Författare Johanna Bergström och Sara Eborn Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Anders Svensson Syfte Syftet är att hos fyra aktualitetsprogram i svensk television beskriva sändarens intentioner samt analysera utfallet vid införandet av diskussionsfora på programmens webbplatser. Mer precist tittar vi på vilka intentioner sändaren har med TV-programmens diskussionsfora på Internet, hur diskussionsforumen hanteras och används av sändarna respektive medborgarna. Genom att titta på hur sändaren sedan använder sig av de diskussionsinlägg, tips m.m. som kommer in via webben tolkar vi vilken funktion de kan tänkas ha i offentligheten. Metod Intentionsanalys genom kvalitativa intervjuer. Material Sändarna bakom SVT:s Debatt och Uppdrag granskning samt TV4:s Diskus och Kalla fakta. Huvudresultat Våra resultat visar att diskussionsforumen fyller en funktion för sändaren, dock med vissa individuella avvikelser. Utfallet efter sändarens intentioner och förväntningar har i de flesta fall varit mycket positiva. Våra resultat visar att de fyra diskussionsforumen har en demokratisk potential och en funktion i offentligheten, om än liten. Vi ser dock många saker som skulle kunna justeras till det bättre, främst rör detta sändarens hantering och moderering av diskussionsforumen. Antal sidor 83

Abstract Titel: Kejsarens nya kläder. Om konsumism och en engelsk modetidning Författare: Ola Friberg Kurs: Media och kommunikationsvetenskap. Fördjupningskursen Termin:VT-02 Syfte: Att göra en analys av konsumismen så som den kommer till uttryck i modetidningen i-D. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i socialsemiotiken. Material: redaktionellt material valt ur 1999 års årgång; en artikel, ett modereportage och material som handlar om shopping och skönhet. Huvudresultat: Konsumisen kan ges ett antal olika innebörder och detta sker främst genom att man försöker kontrollera tecknens konnotationer. Man kan använda konsumismen för att ställa frågor om skönhetsideal och könsschabloner och hur modesystemet fungerar i vårt samhälle likaväl som den används för att sälja produkter som är kopplade till olika statusmärken. Konsumismen kan användas som ett instrument för att skaffa sig makt, på så sätt att den kan användas för att skapa frågor kring sådant som man tar för givet men tidningen använder sig också av konsumismen för att behålla makten över sina läsare.

Abstract Titel: Vad du tror om andra och andra om dig – En studie av tredjepersonseffekten vid samhällsinformation och politisk reklam Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie och kommunikationsvetenskap Göteborgs universitet VT 2002 Författare: Rudolf Antoni & Mattias Jansson Handledare: Bengt Johansson Syfte: att undersöka hur tredjepersonseffekten påverkas av budskap med olika ämnen och avsändare. Mer specifikt innebär detta att vi har jämfört hur gymnasieungdomar anser att de själva och andra blir påverkade av dels samhällsinformation från Alkoholkommittén och dels en valkampanjfilm från Moderaterna. I detta har vi utgått ifrån tre hypoteser om vad som kan påverka tredjepersonseffekten: förekomsten av tredjepersonseffekter påverkas av mottagarens grad av ego involvement, mottagarens attitudes to the source, samt budskapets grad av social desirability. Metod: För att komma fram till våra resultat har vi genomfört en experimentliknande kvantitativ studie, där vi har besökt gymnasieklasser, visat filmerna för dem och bett dem fylla i enkäter. Frågorna har varit utformade för att få svar på hur tredjepersonseffekten förhåller sig till våra tre hypoteser samt mer specifikt till de två filmerna. Resultat: I vår analys har vi funnit stöd i olika hög grad för våra hypoteser. Svagast samband fann vi mellan det vi kallar Ego involvement och tredjepersonseffekten. Ego involvement är en gemensam benämning på mottagarens kunskap om och attityd till ämnet. För våra andra två hypoteser fann vi starkt stöd. Mottagarens Attitudes to the source är inställningen till avsändaren, är det en trovärdig avsändare osv. Budskapets grad av Social desirability hade lika stor påverkan på tredjepersonseffekten, men utgår ifrån mottagarens uppfattning om avsändaren ställning hos den allmänna opinionen. Tanken är att ju högre grad av social konsensus det råder kring en avsändare eller ett visst budskap, desto villigare är man att erkänna sig själv påverkad av det. Vi har även funnit att det finns stora skillnader mellan samhällsinformation och politisk reklam när det gäller hur man tror sig själv påverkas och hur man tror att andra påverkas. Den största skillnaden är att den politiska reklamen får mycket extremare värden än samhällsinformationen. Det är höga toppar och låga dalar, medan samhällsinformationen har en jämnare kurva. Detta beror på att ju mer kontroversiellt ett budskap är desto starkare reaktioner frammanar det. Kring samhällsinformation råder det i hög grad social konsensus. Detta innebär att det egentligen inte frammanar särskilt starka reaktioner, varken positiva eller negativa. När det gäller politisk reklam för moderaterna är dock mottagarna starkt polariserade och det syns på tredjepersonseffekten. The hostile media effect innebär att de som ser moderaterna som en motståndare (vänsterpreferensen) inte alls känner sig påverkade av deras budskap, men tror att det får stor effekt på andra. The looking glass effect gör att de som sympatiserar med budskapet (moderaterna) är mer villiga att erkänna sig påverkade och samtidigt tror att andra också blir det.

Abstract Titel: Föreställningar om ett intranät en kvalitativ och komparativ studie ur sändar- och mottagarperspektiv. Författare: Carina Ovesson och Petra Rosen Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2001 Syfte: Syftet är att jämföra sändarens och mottagarens föreställningar angående ett kommande intranät i en kommun. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med tio anställda på kommunen. Fem av respondenterna deltog i projekt- gruppen för intranätet och övriga var anställda på de olika sektorerna inom kommunen. Huvudresultat: Den övergripande slutsats som vi har kommit fram till, är att mottagarnas arbetsuppgifter och arbetsplats i hög grad inverkar på huruvida deras föreställningar och förväntningar överens- stämmer med intranätgruppens. Intranätet skall, enligt sändarna, fungera främst som en informationsbank och som ett arbetsredskap. Dessa funktioner kommer i första hand att fylla de behov som finns hos den personal som har administrativa arbetsuppgifter. Sändargruppen har en hög tro på att mottagarna kommer att ta emot intranätet med lika stor entusiasm som de själva känner och tror även att användandet kommer att leda till att arbetet effektiviseras. Denna entusiasm delas av några av mottagarrespondenterna, främst av dem med administrativa uppgifter, medan andra inte är motiverade till användning av en kanal som de inte anser att de har någon nytta av. Avsaknaden av motivation till användning av intranätet kan härledas till brist på datorvana, tidsbrist eller otillfredsställande uppkoppling till Internet. Problemet med otillfredsställande internetuppkoppling gäller endast de respondenter som inte har sin arbetsplats i kommunhuset.

Abstract Titel: Polisers förhållningssätt till massmediernas rapportering av sammanstötningarna i samband med EU-toppmötet, i Göteborg juni 2001 – En kvalitativ studie med intervjuer av sex poliser Författare: Susanne Fjällemark och Sandra Åkesson Kurs: Göteborgs Universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Fördjupningskursen höstterminen 2001, C-uppsats Syfte: Vårt syfte är att undersöka polisernas förhållningssätt, användning, åsikter och effekter av massmediernas rapportering av sammanstötningarna mellan stenkastande demonstranter och polis i samband med EU-toppmötet, i Göteborg juni 2001. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Sex kvalitativa intervjuer med poliser som var med på fältet under EU-toppmötet. Huvudresultat: Poliserna tog del av medieinnehållet innan toppmötet genom att använda medierna som informationskanaler. Den informationen stämde inte överens med den interna informationen som de fick innan mötet. De flesta av våra intervjupersoner använde inte medier under mötesdagarna. Efter mötet var deras mediekonsumtion olika, några sökte allt medieinnehåll medan några skydde det. Före mötet bedömde de att massmedierna förmedlade både hur det hade varit i andra länder när de hade toppmöte. De intervjuade poliserna var i hög grad ense om att den första rapporteringen av EU-toppmötet var objektiv och sedan blev den mer färgad av ”andra sidans” syn på händelserna. De hade svårt att ta till sig massmediernas bild av vissa händelser efteråt och förlitar sig helt på den interna informationen. De reflekterade mycket över det som stod i medierna och hade många åsikter och det berörde dem känslomässigt. Vi tror inte att våra intervjupersoner blivit påverkade på långsikt av massmediernas rapportering men däremot känslomässigt i perioder. Det som har påverkat dem mest är händelserna under dessa dagar att de befann sig i en krissituation som de aldrig tidigare i sitt yrkesliv varit med om. Massmedierna är de överraskande positiva till i början när de fick rosor, de är inte vana vid positiv kritik. De är skeptiska till mediernas rapportering efteråt därför att den inte är saklig, en sida hörs för mycket.

ABSTRACT TITEL: TV i pressen 1965 – 1971. En kvantitativ innehållsanalys av hur pressen behandlade televisionen i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet. FÖRFATTARE: Anngreth Johansson och Tobias Törnqvist HANDLEDARE: Jan Strid KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2002 SYFTE: Syftet med vår undersökning är att studera vilken uppmärksamhet dagspressen ägnade åt televisionen under åren 1965, 1968 och 1971 beträffande bland annat utrymme, placering i tidningen och fokusering. METOD: Kvantitativ innehållsanalys MATERIAL: TV-relaterat material ur Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter från åren 1965, 1968 och 1971. HUVUDRESULTAT: Undersökningens huvudresultat skulle kunna sammanfattas i två punkter. För det första tyder mycket på att tidningarna (främst kvällspressen) under 1968 använde sig av det stora intresset för televisionen ute i stugorna för att på så sätt sälja fler tidningar. Stora rubriker, många bilder och mycket TV på förstasidan är några faktorer som talar för detta. Det gör också exempelvis det faktum att rubrikens andel av de TV-relaterade artiklarna är stor, det vill säga att man försöker förstora betydelsen av en artikel om TV med hjälp av optiska magneter som rubriker och bilder för att få läsaren att tro att det finns mer att läsa än vad det kanske finns egentligen. För det andra talar mycket för att en förändring skett till 1971. Vid det här laget har en andra TV-kanal etablerat sig och utbudet har därmed ökat. Den kollektiva upplevelsen som fanns tidigare, när alla hade sett samma program kvällen innan (och som därmed ökade TV-materialets nyhetsvärde), fanns inte längre kvar i samma utsträckning. Detta, tillsammans med att TV hade blivit en allt mer etablerad del av samhället, bidrog till att hänvisningar till televisionen allt oftare gjordes utan att artikeln ifråga egentligen inte handlade om TV. Ett exempel på resultat som talar för att så var fallet är det faktum att TV allt oftare inte var centralt i artiklarna. ANTAL SIDOR: 58

ABSTRACT Titel: Trassliga affärer och dyra drinkar Författare: Maria Schlichting och Karin Weijdegård Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kurs Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att kartlägga kommunpolitikers föreställningar om medias betydelse för politiska skandaler. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Intervjuer med åtta kommunpolitiker, från kulturnämnden och fastighetsnämnden, fyra från varje nämnd. Huvudresultat: Våra huvudsakliga slutsatser är att politikerna tillskriver media stor makt och ofta försöker anpassa sitt agerande till medias villkor då de tror att innehållet kommer att påverka allmänheten. De effekter de ser vid upprepade skandaler i media är ett minskat förtroende för det politiska systemet. En skandaldebatt i media får stora konsekvenser, anser de, både för individen, dess omgivning och dess parti. Det sistnämnda kan reagera med avståndstagande till en skandalomsusad medlem, då man har föreställningen att den negativa stämpeln kan färga av sig.