Abstract Titel: BOKMÄ$$A – En kritisk diskursanalys av pressmaterialet från Bok och Biblioteksmässan 1999. Författare: Helene Gunnarsson, Miléne Padellaro och Anna Karin Wiberg. Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2001 Handledare: Birgitte Christiansen Syfte: Att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur Bok och Biblioteksmässan ur ett ideologiskt perspektiv konstrueras som fenomen i pressmaterialet från 1999. Metod: Kritiskt diskursanalys. Material: Pressmaterialet från Bok och Biblioteksmässan 1999. Antal sidor: 144 Huvudresultat: Det kulturella i artiklarna framställs genom beskrivningar som ges olika ideologiska värden. Kulturdiskursen präglas av konventionalism, en reproduktion av de hierarkiska kulturdefinitionerna. Undersökningen med avseende på ekonomi kan sammanfattas med att Bokmässan framställs som ett forum för ekonomisk kulturpolitik. Vi ser konsekvenser av den konkurrenssituation pressen verkar inom idag. Den journalistiska diskursen med avseende på gender karaktäriseras av en stereotyp framställning av kvinnor och män. Ett sammanfattande resultat av undersökningen är att kulturjournalistiken utmärks av att den saknar en kritiskt granskande hållning. Diskursordningarna konstruerar Bokmässan som ett uttryck för den dominerande maktens ideologi.

Sammanfattning (abstract) TITEL: »P2… är inte lätt» – om spelet kring P2/Musikradions uppdrag på 90-talet FÖRFATTARE: Andreas Löfman KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Vårterminen 2001 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet HANDLEDARE: Peter Dahlén SYFTE: Att i studiet av diskursen kring P2/Musikradion under 90-talet… … kartlägga de strukturella (dvs. ekonomiska, organisatoriska och de i sändningsavtalen med staten uppställda) villkoren för P2/Musikradions verksamhet under 90-talet;… undersöka hur P2/Musikradiouppdraget behandlas i diskursen, och genom detta också kunna… … säga något om P2/Musikradions (spänningsfyllda) relationer såväl internt som till omgivande samhällsfält/aktörer som har intressen i och inflytande över verksamheten – allt i det övergripande syftet att utveckla teoretiska verktyg (begrepp och modeller) till hjälp för vår förståelse av P2/Musikradion som public service-institution. METOD: Diskursanalys av texter som behandlar P2/Musikradions verksamhet och uppdrag. MATERIAL: o P2/Musikradions egna officiella dokument: policytexter, verksamhetsbeskrivningar, årsredovisningar;o Organisationsinterna dokument: redaktionsprotokoll, redaktionernas intern- och externkorrespondens etc.;o Artiklar i dags-, kvälls- och fackpress;o Medie- och kulturpolitiska dokument. HUVUDRESULTAT: Det finns under 90-talet två händelser som har varit av särskild betydelse för P2/-Musik-radion och som även dominerat diskussionen kring verksamheten. Det gäller dels den kommersiella radions intåg och den till följd därav genomförda organisationsför-ändringen inom Sveriges Radio runt 1992-93, dels de mycket kraftiga nedskärningar som drabbade verksamheten 1995. I samband med dessa händelser har spänningarna i Musikradions upp-drag kommit till tydligt uttryck i diskursen. Spänningarna visar sig i den klassificeringskamp om vad Musikradion är och primärt bör vara som äger rum i diskursen. Kampen står mellan olika intressesfärer som har skilda uppfattningar om vad verksamheten ytterst skall syfta till. Till dessa är kopplade del-diskurser. Jag har skilt mellan fyra sådana: den kulturpolitiska, den ekonomisk/organisatoriska, den marknadsorienterade/kommersiella och slutligen den konstmusikaliska, som alla omtalar Musikradion ur olika perspektiv. Vi kan använda bilden av ett spänningsfält för att beskriva den situation Musikradion befinner sig i, eller se den som belägen i skärningspunkten mellan i sig spänningsfyllda fält, inför vilka Musikradion måste legitimera sin verksamhet. Till att börja med inryms Musik-radion i ett public service-företag, SR, som i sin helhet präglas av spänningar och tvingas ut-föra en känslig balansgång mellan svårförenliga, ja rentav oförenliga krav. Dessutom måste Musikradion ta hänsyn till en lång rad organisationer och institutioner i svenskt musikliv, bl.a. i sin roll som arbetsgivare för grupper av musiker och kompositörer som utan Musik-radion skulle få svårt att överleva i sin yrkesroll. Samtidigt befinner den sig på ett mediefält som kommit att alltmer domineras av den kommersiella logiken som oundvikligen krockar med public service-idéns principer. Dessa förhållanden kan sammanfattas i de modeller som presenteras i slutet av arbetet.

Abstract Titel: Röster om reklam – samtalsintervjuer med människor om TV-reklam Författare: Charlotta Bengtsson och Heléne Riihonen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vt 2001 Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur människor förhåller sig till TV-reklam och varför. Metod och material: Sju samtalsintervjuer som bygger på en halvstrukturerad intervjuform Huvudresultat: Alla har ett förhållande till TV-reklam. De har alla accepterat dess existens i vårt samhälle. Alla tar till sig det som passar dem själva. Vi måste sluta att se på TV-reklam som en enhetlig massa. TV-reklam har idag blivit något som man skulle kunna betrakta som en egen TV-genre, som alla förhåller sig till på sitt eget sätt. Även om vi, i vår undersökning, kunde se att de individuella faktorerna hade störst betydelse, tycker vi ändå att man måste ha med positionella faktorer, för att kunna få en djupare förståelse. Detta tyder på att Reimers individualiseringshypotes torde stämma ganska väl överens med vad som formar en människas agerande idag.

Abstract Titel: WhiteNet – ett sätt att bygga broar. En kvantitativ användarstudie av intranätet hos White arkitekter AB Författare: Ann-Marie Askenbom, Anders Eckerström och Hanna Hedvall Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet är att studera vilken betydelse intranätet, WhiteNet, har som intern kanal för information och kommunikation för de anställda på White arkitekter AB. Metod: Kvantitativ undersökning med dataenkät. Material: Totalundrsökning av White arkitekter AB:s samtliga anställda. Huvudresultat: Vad gäller användandet av intranätet WhiteNet används det i hög grad av de anställda. Användandet skiljer sig åt beroende på vad man arbetar med inom organisationen och den tidigare datavana man har. Ålder och anställningsår spelar mindre roll än sidans användarvänlighet. Gällande den funktion WhiteNet fyller för användarna har vi funnit att intranätet kan karaktäriseras som en faktabaserad informationskanal. Den enda form av tvåvägskommunikation som förekommer i nämnvärd omfattning är e-post. Tekniskt sett är denna funktion skild från intranätet men nås via en genväg på WhiteNet. WhiteNet ses som en god källa till information och som kanal för kommunikation. När det gäller kommunikation via intranätet med andra delar av organisationen än den man själv tillhör, och även med företagsledningen, är denna nästan obefintlig.

Titel: Den svenska internetbokhandeln – en kartläggning av karaktären hos sju svenska internetbokhandlars webbplatser Författare: Malin Malm Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs, C-nivå Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett användarperspektiv kartlägga karaktären hos den svenska internetbaserade handeln med böcker. Utgångspunkten i studien är att internetbokhandlarnas webbplatser kan användas antingen som en distributionskanal eller som ett kommunikationsverktyg. Studien avser att kartlägga i vilken utsträckning de svenska internetbokhandlarna är utformade enligt dessa två dimensioner. Metod: Innehållsanalys Material: Innehållsanalyser av sju svenska internetbokhandlares webbplatser. Av dessa hade fem enbart internetbaserad verksamhet, nämligen AdLibris, Bol.com, Bokex, Internetbokhandeln, Netbokhandeln. Två av de sju undersökta internetbokhandlarna hade både vanliga affärer och internetbaserad försäljning. Dessa var Akademibokhandeln och Wettergrens. Resultat: Resultatet av innehållsanalyserna visade att distributionsdimensionen generellt var mer utvecklad än kommunikationsdimensionen på samtliga internetbokhandlares webbplatser. Överlag hade de webbplatser med en väl utvecklad distributionsdimension också en bättre utvecklad kommunikationsförmåga, samtidigt som de webbplatser med en sämre utvecklad distributionsdimension också hade en sämre utvecklad kommunikationsförmåga. Undersökningen visade också att de enbart internetbaserade internetbokhandlarna generellt var bättre på att utveckla webbplatsernas funktioner både vad gäller kommunikation och distribution, än de två traditionella bokhandlarna.

Abstract Titel: TV-bruset – Myt eller Verklighet? – En Kvantitativ Studie av olika Etniska Gruppers Representation i TV-bruset. Författare: Sara Backlund och Jessica Håkansson. Kurs: Fördjupningskursen våren 2001. Handledare: Monika Djerf-Pierre. Sidantal: 64. Syfte: Syftet är att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt människor från olika etniska grupper förekommer och skildras i TV-bruset. Metod: Kvantitativ innehållsanalys kompletterad med en tolkningsmöjlighet. Material: Det svenskproducerade utbudet i SVT 1, SVT 2, TV 3 och TV 4 mellan 19.00 – 23.00 under torsdagen den 5 April 2001. Huvudresultat: Den etniska gruppen svensk står för drygt tre fjärdedelar av det totala utbudet. Fakta är den genre som har flest etniska grupper representerade. Den aktör som är synligast i TV-bruset är den medelålders mannen från den svenska gruppen. De roller som utmärker sig är skurk och offer och det är också i dessa som de stereotypa skildringarna av olika etniska grupper finns. Det samlade intrycket av TV-bruset är att olika etniska grupper till stor del skildras på ett stereotypt sätt. Vi ser också ett samband mellan de etniska gruppernas socioekonomiska förutsättningar och på vilket sätt de skildras.

Abstract Titel: Varumärkesprofilering – televisionenÓ nästa? Författare: Marie Elfving och Karin Mondet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Vi vill undersöka om TV-tittare uppfattar dagens television som varumärkesprofilerad genom att studera deras reflektioner kring kommersialisering, profilering samt förtroende i TV-sammanhang Metod och Kvalitativtundersökning i form av åtta individuella material: halvstrukturerade djupintervjuer. Antal sidor: 91 sidor Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar dagens televisionen som varumärkesprofilerad. Samtliga respondenter har tydliga images/åsikter om olika TV-kanaler och deras utbud. Respondenterna ser på kanalerna utifrån ett varumärkes olika funktioner, där de olika kanalernas profil hjälper respondenterna att välja vad de vill titta på. När det gäller själva valet av vilka kanaler respondenterna tittar på är det programmen som främst styr och inte vilken kanal det sänds på. Vi har dock i vår undersökning funnit att även om respondenterna inte har uttalade favoritkanaler, har de kanaler de favoriserar framför andra. Samtliga våra respondenter har ett stort förtroende för televisionen som medium. De separerar dock mediet televisionen från kanalerna och dess utbud, vilket vi tycker är en intressant aspekt. Respondenterna tycker att dagens television har ett bättre programutbud sedan avregleringen på etermediemarknaden. ”Bättre” utbud är här synonymt med mer underhållning samt mer publikvänligt utbud. Samtliga våra respondenter anser att kommersialiseringen av televisionen är en del av samhällets naturliga utveckling.