1. Inledning En väl fungerande kommunikationsprocess får en allt större betydelse i ett samhälle där informationen har en avgörande roll. Att sprida information blir allt viktigare för företag och organisationer och det är av yttersta vikt att de kommunikativa insatserna riktas mot den rätta mottagaren. Vi är intresserade av att se till den betydelse mottagaren har i denna kommunikationsprocess och väljer därför en mottagarorienterad inriktning på vår uppsats. Vi söker svar på hur mottagaren uppfattar informationen de tar emot och även den uppfattning de har om de kommunikationsvägar informationen sprids via. Den främsta anledningen till att vi finner denna mottagarorienterade inriktning intressant och väljer denna inriktning är mottagarens allt större betydelse i dagens kommunikationsprocesser. I och med de kommunikationsvägar den nya tekniken erbjuder, finns information ständigt tillgänglig vilket innebär att mottagaren har möjlighet att nå informationen då ett behov uppstår. Denna ständiga tillgång av information har gjort oss intresserade av hur mottagaren uppfattar den information de mottar samt det sätt den tas emot på. Vi har valt att applicera detta på organisationen West Sweden som är en organisation som i huvudsak arbetar med att informera Västsvenska kommuner om EU och även arbetar för att marknadsföra Västsverige i unionen. Eftersom West Sweden finansieras av skattemedel ligger det i alla skattebetalares intresse att organisationen uppfyller den funktion den avser. Som invånare i Västsverige är vi alla en del i organisationen. West Sweden är en organisation som förmedlar information och det är därför av stor vikt för organisationen att ha en uppfattning av de mottagare vilken informationen skickas till. Vår uppsats avser att ge West Sweden den respons de behöver för att uppnå en effektiv kommunikationsprocess. Uppsatsen har även för avsikt att med hjälp av relevanta teorier förklara den uppfattning West Swedens mottagare har av informationen. Vårt huvudsakliga syfte är att ta reda på vilken uppfattning West Swedens kontaktpersoner, det vill säga mottagarna, har av informationen de mottar och även de kommunikationsvägar organisationen använder sig av. Vi har disponerat uppsatsen genom att börja med att presenterna en bakgrund av vårt undersökningsområde. Därefter följer en presentation av forskning om kommunikation och studier av mottagaren. Vidare följer en problematisering av vårt forskningsområde samt vårt syfte och de frågeställningar vi ämnar besvara. Efter detta presenterar vi vår metod och vårt material som följs av analys- och resultatkapitlet. Slutligen för vi en diskussion om våra resultat och presenterar även en sammanfattning av uppsatsen.

Abstract TITEL: Reklam och könsroller – Hur jämställd är reklamen i TV4? FÖRFATTARE: Jerry Karlsson och Daniel Köster HANDLEDARE: Monika Djerf-Pierre KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap C TERMIN: VT 2000 ARBETE: C-uppsats SIDANTAL: 73 SYFTE: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur jämställd TV4:s reklam är när det gäller könsaspekten, samt att se vilken bild av samhället det är som reklamen projicerar till sin publik. METOD: Kvantitativ innehållsanalys MATERIAL: Reklamfilmer som sändes under primetime (mellan 19.00 – 22.00) på TV4 vid sju olika tillfällen. (5/4 onsdag, 6/4 torsdag, 11/4 tisdag, 16/4 söndag, 17/4 måndag, 12/5 fredag, 13/5 lördag) HUVUDRESULTAT: Vi såg att det var fler män än kvinnor i reklamen och att kvinnorna oftare än männen var sysselsatta med hushållsarbete. Männen däremot var oftare yrkesaktiva än vad kvinnorna var, mer påklädda osv. Vi såg också att inom vissa kategorier så började de två könen att närma sig varandra. Detta kan vara ett gott tecken på att saker och ting börjar förändras, men det är fortfarande en lång bit kvar.

ABSTRAKT Titel: Ett lokalt offentligt samtal Författare: Carina Peleg Kurs: Göteborgs Universitet, Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C-nivå, vårterminen 2000. Syfte: Mitt syfte är att undersöka insändarinlägg publicerade på insändarsidan i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland under tidsperioden 1960-2000 och besvara frågan om den del av det offentliga samtalet som insändarinläggen står för i Kungsbacka kommun har förändrats över tid. Metod: En kvantitativ innehållsanalys av insändarinlägg. De variabler som undersöks i insändarinläggen kan direkt relateras till ’samtalets’ dimension i regionen: den satta dagordningen bland insändarinläggen, inläggets geografiska arena och insändaren som aktör i det offentliga samtalet. Material: Insändarinläggen publicerade i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland publicerade under åren 1960, -70, -80, -90 och -99/2000. Huvudresultat: Insändarinläggens dagordning verkar fastställas av lokala händelser, beslut av politiker som berör närområdet samt en medial dagordning. Sakområden som ’politik’, ’ekonomi’ och ’kulturfrågor’ har varit de mest frekventa sakområdena men idag består insändarsidans dagordning vanligtvis av ’samhällsfrågor’. Inläggens geografiska förankring verkar bero på tidningens geografiska kommunikationsrum. Även insändarinläggens fokuseringsnivå verkar bero på tidningens geografiska förankring. G-P:s inlägg verkar på Sverige arenan och har en institutionell fokuseringsnivå. HN:s inlägg verkar på den regionala arenan och har en personlig fokuseringsnivå som ökar drastiskt. NH:s inlägg verkar på den lokala arenan och har sedan slutet på 1970talet haft en övervägande personlig fokuseringsnivå. Inläggens fokuseringsnivå kan också bero på det sakområde som tas upp i inlägget. Ämnen som ’ekonomi’, ’politik’ och vissa ’samhällsfrågor’ är överlag mer institutionellt fokuserade. Ämnen som ’sociala frågor’, ’kulturfrågor’ och vissa ’samhällsfrågor’ är i allmänhet mer personligt fokuserade. Inläggens geografiska förankring har förändrats över tid från att beröra alla de olika geografiska arenorna till att mer fokusera sig på en arena. Tidningens geografiska förankring blir ett sätt för invånaren att via kulturen spegla den egna identiteten och hans eller hennes tillhörighet i samhället. Aktören ’insändaren’ i det offentliga samtal har förändrats över tid. Att skriva under med namn har fördubblats över tid, vilket innebär att insändarinläggens skribenter har blivit mer offentliga. Det är vanligare att män skriver insändare än kvinnor även om antal kvinnor i insändarsfären har ökat markant. Det är ovanligt att insändaren skriver under med en ’gruppsignatur’ men däremot är det mycket vanligt att insändaren förhåller sig som tillhörande en specifik grupp i sitt inlägg. Vanligtvis vänder sig insändaren till annan debattör i sitt inlägg eller till allmänheten. Han/hennes explicita avsikt med inlägget är att kritisera eller att lyfta fram ett sakområde på dagordningen. Den del av det offentliga samtalet i Kungsbacka kommun som består av insändarinlägg karaktäriseras idag inte av en borgerlighet utan av ett lokalt, interaktivt, offentligt samtal.

Titel Talk showen Fråga Olle En marknadsplats för synlighet? Hur image-kapitalet verkar på ”marknadsplatsen” Kvalitativa Intervjuer med: Två producenter Anna Book & Jonas Leksell Författare Ingela Haglund & Helena Halling Rankka Kurs Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2000 Handledare André Jansson Syfte Vårt övergripande syfte är att få en fördjupad förståelse för hur image-kapitalet, dvs en mediepersonlighets synlighetsvärde, verkar i talk showen Fråga Olle. Vi ser programmet som en marknadsplats för synlighet där det sker ett ”utbyte” mellan producent respektive gäst. Därför vill vi undersöka vad producenten respektive två medverkande gäster har att ”erbjuda” varandra, och vad som kan tänkas uppnås hos respektive part efter medverkan. Vi har för avsikt att få en förståelse för produktionsprocessen med fokus på hur urvalet av gäster går till i Fråga Olle. Dels generellt, dels utifrån ett specifikt avsnitt med Anna Book och Jonas Leksell, för att förstå hur image-kapitalet kan tänkas verka. Dessutom har vi för avsikt att få en förståelse för varför Anna Book och Jonas Leksell ställer upp på att medverka, dels generellt i TV-program, dels i det specifika fallet Fråga Olle, för att förstå hur image-kapitalet kan tänkas verka. Metod Kvalitativa intervjuer. Material Fyra kvalitativa intervjuer. Två från produktionen som ansvarar för urvalet av gäster i Fråga Olle. Jonas Leksell och Anna Book som medverkade i samma avsnitt av Fråga Olle. Huvudresultat Man kan tala om ett image-kapital som verkar inom programmet Fråga Olle. Vårt resultat pekar på att gäster från produktionens håll, i hög grad värderas utifrån hur mycket image-kapital de besitter i kombination med andra ”tillgångar”. Image-kapitalet värderas framförallt ur bemärkelsen förväntade tittarsiffror, samt ”intertextuell aktualitet”. Jonas och Anna fick båda i ”utbytet” av sina image-kapital dels pengar, dels synlighet. Hos Anna framkommer det dock att det överordnade skälet till varför hon ingick i ”byteshandeln” var nöje. Hos Jonas var det överordnade skälet, hans nära kontakt med produktionsbolaget.

Abstract Titel: West Sweden- en jämförande kvalitativ undersökning av tre kommuners samarbete med West Sweden. Författare: Idha Muregård och Åsa Söderbom Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2000 Handledare: Jan Strid Syfte: Att undersöka vad kommunerna har för uppfattning av West Swedens arbete. Vi kommer att utgå ifrån kommunernas behov och relatera detta till vilken information, kommunikation och utbyte kommunerna har med West Sweden, för att se hur dessa faktorer påverkar kommunernas inställning till West Swedens arbete. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Material: Intervjuer med representanter från tre medlemskommuner. Huvudresultat: De tre kommunerna har olika struktur och mål med sitt EU- arbete vilket påverkar samarbetet med West Sweden. Kommunikationen mellan kommunerna och West Sweden, har att göra med kommunernas informationsbehov och engagemangsnivå. Kommunicerar man genom att använda sig av dialog blir kommunikationen effektivare. Endast en av respondentkommunerna använder sig till stor del av informella kanaler, vilket medför att kommunikationen förbättras då det är ett behövligt komplement till de formella kanalerna. Vilket utbyte kommunerna har av samarbetet med West Sweden, beror på kommunens informationsbehov och kommunikativa ansatser. Om man inte har ett behov av West Swedens information, utan använder sig av andra källor, får man heller inget stort utbyte av West Sweden.

ABSTRACT Titel ”Man kände det kalla stålet” eller ”Jag kände mig faktiskt som jämlik” En kvalitativ studie om hur några fastighetsägare upplevde kontakten med Stadsbyggnadskontoret inför en detaljplaneändring Författare Lena Kolvik Hallgren Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen, Intstitutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2000 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sakägarna för detaljplanen ”Småhus och verksamheter öster om Klåvavägen, Västra Lyckhem” i stadsdelen Askim i Göteborg, upplevde samrådsförfarandet i samband med detaljplanens utformning. Metod Kvalitativa telefonintervjuer Material Intervjuer med personerna i sakägarkretsen för detaljplanen angiven ovan Huvudresultat Bland sakägarna kan tre olika grupper urskiljas, gynnade, missgynnade och opåverkade, vilka upplevde samrådsförfarandet på olika vis. Den faktor som tydligast påverkade upplevelsen är vilka konsekvenser sakägaren ansåg att den nya detaljplanen har fått för den egna fastigheten. Förkunskaper om planförslaget verkar också ha inverkat på upplevelsen av samrådsför-farandet. De som kände sig gynnade, inklusive initiativtagarna till plan-ändringen, var genomgående positiva till samrådsförfarandet. De ansåg att de fått gehör för sina åsikter, sannolikt beroende på att de till stor del fått sina önskemål tillgodosedda och att planändringen medförde en positiv förändring för den egna fastigheten. Initiativtagarnas positiva inställning har förmodligen också att göra med deras goda förkunskaper om planförslaget till följd av att de tidigt deltog i planprocessen. De som kände sig missgyn-nade upplevde samrådsförfarandet mer negativt. De ansåg att den egna fastigheten ”drabbats” i negativ riktning av den nya planen. De ur denna grupp som framfört synpunkter till Stadsbyggnadskontoret upplevde inte att de fått gehör. Den största gruppen utgörs av de som kände sig opåverkade av planändringen, eftersom de ansåg att planen inte inverkade på den egna fastigheten. De hade därför inte engagerat sig i planfrågan och ställde sig ganska neutrala till samrådsförfarandet. Genomgående för alla tre grup-perna märks dock en svag tilltro till att sk vanliga medborgare har möjlighet att påverka en detaljplans utformning. Sannolikt skulle deras attityd i denna fråga kunna förändras om Stadsbyggnadskontoret i högre utsträckning, i ett tidigt skede, efterfrågde människors erfarenheter och åsikter om sin när-miljö och sedan använde dem som rådgivare under hela planprocessen.

Abstract Titel: ”Jag vet att reklamen har effekter. Det finns ingen möjlighet att säga något annat.” – Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Författare: Angelica Bäck, Petra Schatter. Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen. Termin: Vårterminen 2000. Handledare: Bengt Johansson. Sidantal: 52. Syfte: Att undersöka hur personer som utformar reklam, ser på reklamens möjligheter att påverka människor, d v s reklameffekter. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Material: Samtalsintervjuer med personer verksamma inom reklambranschen. Huvudresultat: Budskapsutformningen är överordnad medievalet, utan en bärande idé så finns det ingen kampanj. Man kan inte göra en kampanj som är helt innehållslös. Vårt resultat pekar på att mottagarna har blivit allt mer aktiva och kritiska i sin tolkning av reklambudskap. Detta ställer högre krav på budskapsutformningen. Att sändaren har ett starkt varumärke har också blivit allt mer nödvändigt för att synas i mediebruset. Man kan alltså säga att dessa fyra delar (varumärkesbyggnad, relevant budskap, genomtänkt medieval och målgruppsanalys) är viktiga för helheten och de är dessutom beroende av varandra. Det viktigaste är dock ett relevant, unikt och kanske humoristiskt budskap för att nå fram till mottagarna och skapa en effekt i form av attityd eller beteendeförändring.

Titel: ”Vi ingår i en familj men syskonen är väldigt olika” En kvalitativ undersökning av ett antal anställdas upplevelse av KF:s koncerntidning, Kooperativa Affärer Författare: Malin Gustafsson och Johanna Lindell Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Göteborgs Universitet. Antal sidor: 57 sidor Termin: Vårterminen 2000 Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Syfte: Syftet med uppsatsen är få en fördjupad förståelse för hur anställda upplever personaltidningen. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Nio anställda inom KF-koncernen Huvudresultat: Personer som är mindre integrerade i kulturen är inte så intresserade av att läsa om KF utan är mera intresserade av information om den egna verksamheten. Ett annat resultat är att intervjupersonerna med högre utbildning verkar se något annorlunda på tidningen, de har ett kritiskt perspektiv vad gäller en viss sorts artiklar. De med hög position förefaller vara rätt målgrupp och upplever sig själva också som detta. De är också intresserade av en viss sorts artiklar med mer strategisk information. De med lägre position uppger att de inte är så intresserade av att läsa om personer som de inte känner till, den strategiska informationen kanske inte heller känns så intressant.