Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 764-1

Varumärket i kommunen. Ett uttryck för differentiering eller identifikation?

Titel: Skicka vidare – ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information om fritidsaktiviteter Författare: Johanna Fasth Uppdragsgivare: Göteborgs stad Centrum, enheten Fritid Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Annika Bergström Sidantal: 39 sidor, 15 824 ord Syfte: Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för att få information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum. Metod och material: Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9. Huvudresultat: Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter.

thumbnail of 749-1

Nya vägar till kunskap.

Titel Nya vägar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler används i undervisningssyfte på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptet Författare Hannah Johansson och Erika Kiland Uppdragsgivare Lin Education Handledare Jan Strid Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, 15 hp. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2011 Sidantal 46 (exkl. bilaga) Antal ord 19 857 (inkl. bilaga) Syfte Studiens syfte är att beskriva kommunikationen och dess betydelse för undervisningen på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptet. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter. Material Analysmaterialet består av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet. Huvudresultat Vår studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sätt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever på fler sätt än tidigare. Pedagogerna framhåller att kommunikationen effektiviserats och att ökade möjligheter till kommunikation gynnar elevernas lärande. Pedagogerna är positiva till konceptet och menar att en mer varierad undervisning motiverar eleverna. Implementeringen av 1-till-1-konceptet har fungerat väl, men det kan ta tid innan ny teknik och nya digitala kommunikationsverktyg blir en naturlig del av undervisningen.

thumbnail of 742_0-1

Politisk professionalisering och röda tårtspadar

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt Författare Therese Stoltz Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin Höstterminen 2010 Handledare Mathias Färdigh Antal ord 16 732 (inkl. bilagor) Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation. Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter. Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan. Medietexter bestående av två artiklar från Hallands Nyheter och två artiklar från Hallandsposten. Huvudresultat En grundläggande slutsats att dra utav denna studie är att Socialdemokraterna i Halland inte kan sägas ha bedrivit en professionell valrörelse utefter de kriterier som presenterats i teorin. Förutsättningarna för att bedriva en professionell valrörelse fanns men de strategiska val och det strategiska arbete som hade varit nödvändiga gjordes inte. I vilken utsträckning detta påverkade valresultatet är omöjligt att avgöra utifrån denna uppsats men det kommunikativa arbetet är viktigt och även om man arbetade med dessa frågor så finns det möjligheter till utveckling.

thumbnail of 750-1

Vem vill bli BMA?

Titel: Vem vill bli BMA? En kvalitativ undersökning om vilka som väljer att läsa till Biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de väljer. Författare: Alexandra Edström och Frida Törnqvist Uppdragsgivare: Institutionen för Biomedicinska analytikerprogrammet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 48 sidor, 14 766 ord Syfte: Att ta reda på vilka som väljer att läsa till biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de väljer Metod: Kvalitativa intervjuer med sju studenter från biomedicinska analytikerprogrammet som läser vid Göteborgs Universitet Material: Inspelade intervjuer samt anteckningar från samtalsintervjuer med sju studenter som läser utbildningen biomedicinsk analytiker Huvudresultat: Resultatet visade att Göteborgs Universitets hemsida var den informationskanal som alla studenterna använde sig när de sökte information. Internet överlag var det medium som var mest populärt att använda sig av. Resultatet visade också att de som valde att läsa utbildningen ansåg att det var viktigt att studera vidare, de flesta kom dessutom från familjer där det fanns en bakgrund med högskoleutbildning. Det visade sig också att studenterna ansåg att den information som fanns tillgänglig var för bred, vilket lätt kan leda till att informationen misstolkas av mottagaren.

thumbnail of 734-1

Ett tyst beslut

Titel: Ett tyst beslut – Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i Sverige Författare: Malin Stääf Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Bengt Johansson Uppdragsgivare: JMG, Göteborgs Universitet Sidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningar Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöks Huvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag att sända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam. Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där. Inget större programföretag har således fått sända politisk reklam förrän 2006 då TV4 fick ett nytt sändningstillstånd för digitala sändningar där förbudet var borttaget. Digitaliseringen som gjorde att det fick plats många fler kanaler i marknätet var en förutsättning för detta beslut. Detta i och med att etableringsfriheten då kom att jämställas med den som var när regler för satellitsändningar skrevs in i Radio- och TV-lagen. På grund av detta ansågs det inte längre vara lika viktigt med total neutralitet i sändningarna i marknätet, varpå förbudet togs bort. Beslutet att tillåta politisk reklam i TV föregicks inte av någon större diskussion. Man har inte heller diskuterat hur detta nya forum för opinionsbildning ska regleras.

thumbnail of 751-1

Kriskommunikation i ett digitalt samhälle

Titel: Kriskommunikation i ett digitalt samhälle Om myndigheters förhållningssätt till sociala medier i samband med kriskommunikation Författare: Susanna Åkeräng Uppdragsgivare: Opti-Alert Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 40 sidor (cirka 16 300 ord) Syfte: Syftet med studien är att belysa hur svenska myndigheter förhåller sig till sociala medier i samband med kriskommunikation Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter från fem olika svenska myndigheter Huvudresultat: Resultatet visar att de undersökta myndigheterna är medvetna om att de måste förhålla sig till sociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser flera möjligheter med dem. Omvärldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men även att kunna sprida information och länka vidare till den egna webbplatsen genom de sociala medierna. Den främsta svårigheten som myndigheterna upplever med sociala medier är att de är mycket resurskrävande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiska institut är de som har kommit längst i sitt arbete med sociala medier, medan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt Räddningstjänsten Storgöteborg inte är aktiva inom några sociala medier ännu. Myndigheterna anser att de får använda de kanaler som står till buds i en krissituation och har så här långt lite respektive ingen erfarenhet av att använda sociala medier i samband med kriskommunikation.

thumbnail of 735-1

Två sidor av Angered och en liten spalt

Titel: ”Två sidor för Angered och en liten spalt” En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio. Författare: Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn Warg Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Ingela Wadbring Uppdragsgivare: Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld. Sidantal och ord: 62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ord Syfte: Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Metod och material: En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar. Huvudresultat: Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass. Det kan däremot konstateras att klasstillhörighet har betydelse för användningen och värderingen av medier. Strukturella faktorer som kompisgäng, familjeförhållanden och boendeområden har betydelse för vad man tar del av. Föräldrar spelar en avgörande roll, då de överför sitt kulturella kapital och sina medievanor till sina barn. Här har även etniskt härkomst visat sig ha en betydande roll i ungdomarnas värdering av medier. Man värderar medier olika beroende på kulturell och historisk bakgrund. Samtidigt har individuella faktorer som intresse och behov betydelse för användning och värdering av medier och utbud. Har man ett personligt intresse för nyheter och information värderas det högre och man tar del av det i större utsträckning. Det framgår i studien att ungdomarnas värdering hänger ihop med vilka medier de använder i vardagen, då resultaten visar att ungdomarna ofta litar på de medier de använder mest.

thumbnail of 752-1

Postfacken där nere är ju mer för syns skull”

Titel: ”Postfacken där nere är ju mer för syns skull” – En studie av kommunikation på lärplattformer vid skolor med en-till-en Författare: Johannes Dyplin och Alexander Englund Uppdragsgivare: Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs universitet. Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 38 sidor exklusive bilagor Syfte: Syftet är att undersöka hur lärplattformar används för internkommunikation på gymnasieskolor med en-till-en-satsningar. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning Material: Fem lärare och en studierektor på tre olika skolor, samt sammanlagt 99 elever Huvudresultat: Lärplattformar används främst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. Sändarna och mottagarna har näst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna är mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. Lärplattformen utesluter inte heller på något vis den personliga kontakten, trots den bekvämlighet som finns, utan blir en kanal i mängden. Vilken information som färdas och i vilken kanal bestäms av sändaren vilket kan få negativa konsekvenser för mottagaren; utan fastställda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lärares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation. Användarnas inställning till lärplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemål om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras står högst på listan. En-till-en visar sig inte vara nödvändig för att vissa av lärplattformens funktioner skall fungera som tänkt, men för att fullt utnyttja en lärplattform krävs att eleverna har datorer. En bra integrering av datorn och uttalade rutiner kan höja plattformen från en plats för filförvaring till en arbetsverktyg i sig, ett pedagogiskt redskap där elever och lärare kan interagera oberoende av tid och plats. En-till-en gör att möjligheterna för interaktion med plattformen ökar, men då måste även sändarna se till att det finns tillräckligt med läromedel där att arbeta med.

Nyhetsbegreppet i förändrat medielandskap

Titel: Nyhetsbegreppet i förändrat medielandskap – En kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattning om vad en nyhet är och var den finns. Antal ord: 15 115 Författare: Fredrik Lundqvist, Erik Mattsson, Jonathan Westerlind Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2010 Syfte: Att undersöka unga vuxna svenskars uppfattningar om vad en nyhet är och var den finns. Metodval: Djupintervjuer med 9 personer (20-25 år) Huvudresultat Studiens resultat ska ses som olika svarsinriktningar som bidrar till att nyansera hur unga vuxna, 20-25 år, definierar begreppet nyhet och till vilka nyhetsbärare de vänder sig till. En nyhet är för de flesta respondenter något som är nära i tid, rum och kultur. Närhet vad gäller dessa faktorer skapar ett högre intresse för en händelse hos respondenten. Vissa respondenter reflekterar dock över det faktum att en händelse kan intressera andra än dem själva, och kan då ändå uppfattas som en nyhet. Konvergensen i dagens mediesamhälle återspeglas i respondenternas svar om var de söker nyheter. Nyheter går numera att finna i mer icke traditionella kanaler, som t.ex. bloggar och forum. De traditionella nyhetsbärarna står sig dock starka. Morgontidningen och nationell morgon-tv tillgodoser till stor del respondenternas basbehov vad gäller nyheter. Nyhetspåbyggnad sker genom Internet och nyhetsföretagens nätbilagor. Det vill säga, resultatet visar att respondenterna söker till de traditionella nyhetsföretagen, men i nya plattformar. Förtroendet för nyhetsbäraren har en betydande roll. Innehåll som publiceras i medier med ´högt förtroende uppfattas generellt som nyheter. Innehåll med nyhetsmässig potential som publicerats i de nya sociala medierna behöver verifieras i nyhetsmedier med högre förtroende. Detta för att uppfattas som en nyhet av respondenten. En händelses förmodade intressesfär är också av betydelse för vad som anses vara en nyhet. Vissa respondenter reflekterar över att en nyhet ska vara av samhällskaraktär. En privat nyhet intresserar en mindre sfär bör då kanske inte ses som en nyhet. Dock finns det de respondenter som kunde se privata nyheter som en del i ett enhetligt nyhetsbegrepp. Flera respondenter menar att en nyhets innehåll ska vara sant och att det är avgörande för vad man ser som en nyhet. Innehåll där sanningshalten uppfattas som låg, tenderar att ses som skvaller eller rykten.

thumbnail of 753-1

Det får inte bli för mycket av det här datoriserandet.”

Titel ”Det får inte bli för mycket av det här datoriserandet.” – En kvalitativ studie av digitaliseringens påverkan på generationsskillnader, med fokus på kommunikation Författare Philip Bernåker & Julia Halldner Uppdragsgivare JMG, Medieinriktningen på lärarutbildningen, Göteborgs universitet Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2011 Handledare Jenny Wiik Sidantal 40, inklusive bilaga Antal ord 15 716 Syfte Att undersöka generationsskillnader gällande kommunikation i och med digitaliseringen. (Utifrån en lärares synvinkel) Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer Material Sex stycken samtalsintervjuer med gymnasielärare i Göteborg Huvudresultat Studien visar att lärarna anser att digitaliseringen är ett problem och att den har påverkat generationsskillnader negativt. Lärarna anser även att kommunikationen har påverkats avdigitaliseringen, både positivt och negativt. Dock kommerungdomar alltid ses på ett visst sätt – lata, bekväma och i behov av instruktioner. Vår studie ökar medvetenheten kring problematiken som digitaliseringen har medfört.