Titel Hållbar stadsutveckling för delaktighet och invånardialog – En studie av unga kvinnors kommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mångkulturell stadsdel Författare Matilda Reiderstedt och Marina Milojkovic Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet Termin Höstterminen 2011 Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionala utvecklingsfonden) Handledare Malin Sveningsson Sidantal 38 sidor exklusive bilaga Syfte Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos målgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet är också att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt. Metod Kvalitativa intervjuer. Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), Hjällbo (3), Storås (1), Rannebergen (1) och Gårdsten (1) Huvudresultat Vårt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mål och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero på brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utsträckning använder sig av mun-till-mun-metoden gällande informationsspridning och att utländska medier dominerar över svenska i hemmet. Tidningsläsandet är hyfsat omfattande, men få prenumererar på någon av de stora svenska dagstidningarna. Vidare kan vi konstatera att det råder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att några större förändringar kommer att bli märkbara är svagt. Vårt resultat visar också att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frågor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanställda och förtroendevalda.

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt Författare Therese Stoltz Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin Höstterminen 2010 Handledare Mathias Färdigh Antal ord 16 732 (inkl. bilagor) Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation. Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter. Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan. Medietexter bestående av två artiklar från Hallands Nyheter och två artiklar från Hallandsposten. Huvudresultat En grundläggande slutsats att dra utav denna studie är att Socialdemokraterna i Halland inte kan sägas ha bedrivit en professionell valrörelse utefter de kriterier som presenterats i teorin. Förutsättningarna för att bedriva en professionell valrörelse fanns men de strategiska val och det strategiska arbete som hade varit nödvändiga gjordes inte. I vilken utsträckning detta påverkade valresultatet är omöjligt att avgöra utifrån denna uppsats men det kommunikativa arbetet är viktigt och även om man arbetade med dessa frågor så finns det möjligheter till utveckling.

Titel: Ett tyst beslut – Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i Sverige Författare: Malin Stääf Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Bengt Johansson Uppdragsgivare: JMG, Göteborgs Universitet Sidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningar Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöks Huvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag att sända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam. Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där. Inget större programföretag har således fått sända politisk reklam förrän 2006 då TV4 fick ett nytt sändningstillstånd för digitala sändningar där förbudet var borttaget. Digitaliseringen som gjorde att det fick plats många fler kanaler i marknätet var en förutsättning för detta beslut. Detta i och med att etableringsfriheten då kom att jämställas med den som var när regler för satellitsändningar skrevs in i Radio- och TV-lagen. På grund av detta ansågs det inte längre vara lika viktigt med total neutralitet i sändningarna i marknätet, varpå förbudet togs bort. Beslutet att tillåta politisk reklam i TV föregicks inte av någon större diskussion. Man har inte heller diskuterat hur detta nya forum för opinionsbildning ska regleras.

Titel: ”Två sidor för Angered och en liten spalt” En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio. Författare: Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn Warg Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Ingela Wadbring Uppdragsgivare: Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld. Sidantal och ord: 62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ord Syfte: Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Metod och material: En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar. Huvudresultat: Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass. Det kan däremot konstateras att klasstillhörighet har betydelse för användningen och värderingen av medier. Strukturella faktorer som kompisgäng, familjeförhållanden och boendeområden har betydelse för vad man tar del av. Föräldrar spelar en avgörande roll, då de överför sitt kulturella kapital och sina medievanor till sina barn. Här har även etniskt härkomst visat sig ha en betydande roll i ungdomarnas värdering av medier. Man värderar medier olika beroende på kulturell och historisk bakgrund. Samtidigt har individuella faktorer som intresse och behov betydelse för användning och värdering av medier och utbud. Har man ett personligt intresse för nyheter och information värderas det högre och man tar del av det i större utsträckning. Det framgår i studien att ungdomarnas värdering hänger ihop med vilka medier de använder i vardagen, då resultaten visar att ungdomarna ofta litar på de medier de använder mest.

Titel: Andra rangens val, andra rangens rapportering? En jämförelse av lokalrapportering från Svenska och Norska val. Författare: Erik Westergren-Mörtberg Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen -10 Handledare: Bengt Johansson Antal ord: Ca 18000 ord. Syfte: Att genom en jämförelse av Svenska och Norska dagstidningars innehåll dagarna före ett lokalval, avgöra hur gemensam respektive separata valdagar påverkar lokaltidningarnas rapportering om lokalpolitiska frågor. Metod: Kvantitativ metod. Textanalys av 630 artiklar från fyra tidningar från Sverige och Norge. Material: Samtliga politiska artiklar från 14 nummer av fyra tidningar. Totalt 630 artiklar från 56 nummer fördelade över fyra tidningar, två från Sverige och Två från Norge. Från Sverige: Skaraborgs Allehanda Borås Tidning Från Norge: Romerikes Blad Fedrelandsvennen Resultat: Studien visar att de norska tidningarna prioriterar kommunalvalet högre än de svenska tidningarna. Det kommunala materialet är större, högre prioriterat och mer synligt i de norska tidningarna. Fördelningen och prioriteringen av sakfrågor är ungefär densamma i samtliga tidningar och visar på en låg nivå av inblandning från rikspolitiska frågor i lokalpolitiken, men större fokus på rikspolitiska frågor i artiklar med svenska lokalpolitiker.

Titel: Vad säger kvinnan i båten? En studie om kvinnor, livsstil och medieanvändning. Författare: Johanna Pihl & Hanna Wekell Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Marie Grusell Uppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch Temm Antal ord: 18000 Syfte: Syftet med studien är att se om det går att utröna karaktärer i hur medieanvändning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbåt. Metod: En kvalitativ studie med utgångspunkt i den medieetnografiska forskningen. Material: Materialet utgörs av transkriberingarna från djupintervjuer med sju stycken kvinnor. Huvudresultat: Studien visar att det går att utröna karaktärer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbåt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gäller livsstil, detta går i sin tur att koppla till deras medieanvändning. Ur detta går det att utröna karaktäre. De mönster vi kunnat se, är att kvinnornas intressen och yrken genomsyrar deras medieanvändning. Vi ser inga tendenser på att båtlivet har någon större betydelse för deras medieanvändning.

Titel Extra Linköping och Norrköping? – En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningar Författare Nadège Mayunga och Kristin Pontén Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Höstterminen 2010 Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten Huvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på. Ämnesområdet kultur och fritid får en aning större uppmärksamhet i Extra Östergötland än i de andra tidningarna. Av de artiklar och notiser med en tidsaspekt, behandlar majoriteten aktuella nyheter. Nästan hälften av de lokala nyheterna i Extra Östergötland har dock ingen tidsaspekt. Den regionala nyhetsbevakningen är också bristfällig i Extra Östergötland, istället är det främst de två största städerna i Östergötland som det skrivs mest om.

Titel: Tidningen Sverigekontakt – En tidning med fokus på det svenska språket och den svenska kulturen Författare: Claes Johansson Uppdragsgivare: Riksföreningen Sverigekontakt Kurs: Examensarbeteete i Medie_ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Jan Strid Sidantal: 42 Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp. Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar. Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning. Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt bredda sig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur. I dagsläget bör tidningen bättre målgruppsanpassas till den primära målgruppen tidningen har idag. Detta innebär att förändringar bör ske för en mer lättläst tidning. Genom att skapa en mer luftigare layout, med tydligare typsnitt, bättre bildmaterial, använda underrubriker samt sprida ut materialet på fler sidor. Ett önskemål, värt att ta i beaktning är en högre frekvens i utgivningen, från nuvarande 4 nummer per år till 6 nummer. Detta som en i raden av åtgärder för skapa ett större intresse för tidningen och deras Riksföreningen Sverigekontakts arbete.