Titel: Andra rangens val, andra rangens rapportering? En jämförelse av lokalrapportering från Svenska och Norska val. Författare: Erik Westergren-Mörtberg Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen -10 Handledare: Bengt Johansson Antal ord: Ca 18000 ord. Syfte: Att genom en jämförelse av Svenska och Norska dagstidningars innehåll dagarna före ett lokalval, avgöra hur gemensam respektive separata valdagar påverkar lokaltidningarnas rapportering om lokalpolitiska frågor. Metod: Kvantitativ metod. Textanalys av 630 artiklar från fyra tidningar från Sverige och Norge. Material: Samtliga politiska artiklar från 14 nummer av fyra tidningar. Totalt 630 artiklar från 56 nummer fördelade över fyra tidningar, två från Sverige och Två från Norge. Från Sverige: Skaraborgs Allehanda Borås Tidning Från Norge: Romerikes Blad Fedrelandsvennen Resultat: Studien visar att de norska tidningarna prioriterar kommunalvalet högre än de svenska tidningarna. Det kommunala materialet är större, högre prioriterat och mer synligt i de norska tidningarna. Fördelningen och prioriteringen av sakfrågor är ungefär densamma i samtliga tidningar och visar på en låg nivå av inblandning från rikspolitiska frågor i lokalpolitiken, men större fokus på rikspolitiska frågor i artiklar med svenska lokalpolitiker.

Titel: Vad säger kvinnan i båten? En studie om kvinnor, livsstil och medieanvändning. Författare: Johanna Pihl & Hanna Wekell Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Marie Grusell Uppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch Temm Antal ord: 18000 Syfte: Syftet med studien är att se om det går att utröna karaktärer i hur medieanvändning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbåt. Metod: En kvalitativ studie med utgångspunkt i den medieetnografiska forskningen. Material: Materialet utgörs av transkriberingarna från djupintervjuer med sju stycken kvinnor. Huvudresultat: Studien visar att det går att utröna karaktärer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbåt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gäller livsstil, detta går i sin tur att koppla till deras medieanvändning. Ur detta går det att utröna karaktäre. De mönster vi kunnat se, är att kvinnornas intressen och yrken genomsyrar deras medieanvändning. Vi ser inga tendenser på att båtlivet har någon större betydelse för deras medieanvändning.

Titel Extra Linköping och Norrköping? – En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningar Författare Nadège Mayunga och Kristin Pontén Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Höstterminen 2010 Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten Huvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på. Ämnesområdet kultur och fritid får en aning större uppmärksamhet i Extra Östergötland än i de andra tidningarna. Av de artiklar och notiser med en tidsaspekt, behandlar majoriteten aktuella nyheter. Nästan hälften av de lokala nyheterna i Extra Östergötland har dock ingen tidsaspekt. Den regionala nyhetsbevakningen är också bristfällig i Extra Östergötland, istället är det främst de två största städerna i Östergötland som det skrivs mest om.

Titel: Tidningen Sverigekontakt – En tidning med fokus på det svenska språket och den svenska kulturen Författare: Claes Johansson Uppdragsgivare: Riksföreningen Sverigekontakt Kurs: Examensarbeteete i Medie_ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Jan Strid Sidantal: 42 Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp. Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar. Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning. Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt bredda sig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur. I dagsläget bör tidningen bättre målgruppsanpassas till den primära målgruppen tidningen har idag. Detta innebär att förändringar bör ske för en mer lättläst tidning. Genom att skapa en mer luftigare layout, med tydligare typsnitt, bättre bildmaterial, använda underrubriker samt sprida ut materialet på fler sidor. Ett önskemål, värt att ta i beaktning är en högre frekvens i utgivningen, från nuvarande 4 nummer per år till 6 nummer. Detta som en i raden av åtgärder för skapa ett större intresse för tidningen och deras Riksföreningen Sverigekontakts arbete.

Titel: Skicka vidare – ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information om fritidsaktiviteter Författare: Johanna Fasth Uppdragsgivare: Göteborgs stad Centrum, enheten Fritid Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Annika Bergström Sidantal: 39 sidor, 15 824 ord Syfte: Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för att få information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum. Metod och material: Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9. Huvudresultat: Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter.

Titel: Avhoppare och slutförare – En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförande Författare: Martin Birgerson Uppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna påverkar genomströmningen på distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara påverkbara genom kommunikation. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: Enkätundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial. Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tätare kontakt med institutionen, att de fått regelbunden feedback och är mer nöjda med kommunikationen än avhopparna. Ännu mer kontakt med institutionen och än mer nöjda med kommunikation är studenterna från HT 2010. Detta har dock inte haft någon positiv inverkan på kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som märkligt. I jämförelse mellan enbart de båda höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frågeställning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplägg och kursinnehåll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist på motivation som anledning minskat.

Titel: Att vara eller inte vara… En undersökning om hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppet varumärke. Författare: Linda Florin Brorsson & Stellan Karlsson. Handledare: Magnus Fredriksson. Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Vårterminen 2011. Antal ord: 15 580 ord. Nyckelord: Varumärke, Statliga Förvaltningsmyndigheter, Offentlig sektor Syfte: Att undersöka hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppet varumärke. Metod: Vi har i vårt Examensarbeteete valt att basera undersökningen på en kvantitativ innehållsanalys. Material: Materialet i undersökningen består av varumärkesrelaterade dokument som begärts in från 248 svenska statliga förvaltningsmyndigheterna. Huvudresultat: Våra huvudresultat pekar på att endast en tredjedel av våra svenska statliga förvaltningsmyndigheter har alla de dimensioner som ingår i ett komplett varumärke. Vi kom fram till att de dokument som bäst påvisar varumärkets essens var kommunikationsdokumenten. 57 % av de tillfrågade förvaltningsmyndigheterna visade sig ha kommunikationsdokument, men endast 72 % av dessa dokument påvisade ett komplett varumärke. I förhållande till detta och i jämförande syfte, undersökte vi vilka förvaltningsmyndigheter som hade både kommunikationsdokument som påvisade ett komplett varumärke och en visuell profilmanual. Detta valde vi att utföra eftersom flera förvaltningsmyndigheter ansåg sig arbeta med sina varumärken, men inte kunde styrka detta påstående genom sina styrdokument. Resultatet visade på att två tredjedelar av de tillfrågade svenska statliga förvaltningsmyndigheterna har en visuell profilmanual, men endast en tredjedel kunde visa upp ett komplett varumärke.

Titel: ”Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren”- En studie om hur unga konstnärer kommunicerar och nätverkar utifrån sin yrkesroll. Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa Magnusson Uppdragsgivare: Konstnärscentrum Väst Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 19 237 Syfte: Studiens syfte är att förstå hur unga konstnärer nätverkar och kommunicerar utifrån sin yrkesroll. Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuer Material: Sex enskilda intervjuer med unga konstnärer som är yrkesverksamma i Göteborg Huvudresultat: Studien visar på komplexiteten i konstnärsyrket och hur konstnärer måste vara flexibla då de tvingas anpassa sig till många olika aspekter. Unga konstnärer har en strävan efter att vara individuella samtidigt som de har en längtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt få utbyte av andra konstnärer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt på barer, caféer och utställningar. Våra konstnärer uttrycker även vikten av att träffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersätta det reella mötet. Resultaten visar att konstnärerna förstår betydelsen av att ha ett nätverk för att kunna leva på sitt konstnärskap. Det visar dock även på att de har ett motsägelsefullt förhållande när nätverk blir marknadsföring, då normen i konstvärlden om att marknadsföra sig upplevs som något fult. Trots att konstnärerna upplever att marknadsföring är av stor betydelse brister den strategiska tanken i samband med normen.

Titel God, don’t you ever feel like everything we do and everything we’ve been taught is just to service the future?1 Författare Tor Kindahl Kurs MK1500: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin VT2011 Syfte Att undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenska gymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom Media Literacy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier. Metod och material ECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan. Huvudresultat Mediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samt grundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kan användas för att sprida budskap – i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om att belysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna i gymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom Media Literacy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad är inordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Antal ord 20 397