Titel God, don’t you ever feel like everything we do and everything we’ve been taught is just to service the future?1 Författare Tor Kindahl Kurs MK1500: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin VT2011 Syfte Att undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenska gymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom Media Literacy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier. Metod och material ECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan. Huvudresultat Mediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samt grundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kan användas för att sprida budskap – i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om att belysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna i gymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom Media Literacy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad är inordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Antal ord 20 397

Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolan Författare Marcus Tapaninen Kurs Interdisciplinär C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2010 Handledare Jan Strid Syfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hur regelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut för att kunna ge riktlinjer för hur man som lärare skall agera när man själv kommer i kontakt med dessa frågor. Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor i Göteborg. Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivt demokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv och låter politiker komma till tals inom den verksamhet som skolan bedriver. Det visar också att det finns en större klarhet bland skolledningen vad det är för regler som gäller kring detta till skillnad från den rapport som kom från Utbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiska opinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersökt vilka regler man som framtida lärare har att gå efter och ser hur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten.

Titel: Tror man på Troman? – Kommunikation, relation och förtroende mellan kund och företag. Författare: Amanda Bengtsson och Liza Olsson Uppdragsgivare: Troman AB Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier kommunikation Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 37 sidor, 13368 ord. Syfte: Att ta reda på hur kommunikationen mellan kunderna och Troman påverkar förtroendeskapandet Metod: Kvantitativ webbenkät och kvalitativ samtalsintervju Material: Webbenkät med 65 svarande av totalt 150 kunder samt en samtalsintervju med Tromans VD. Huvudresultat: Resultatet visade att kunderna har förtroende för Troman. Undersökningen visade först och främst att kunderna kommunicerade helst via telefon och mejl, framförallt om support och endast någon gång per år eller en till flera gånger i halvåret. Kunderna upplever Troman som ett öppet och inbjudande företag som lyssnar på dem. Detta är alla faktorer som påverkar förtroendeskapandet i relationen. Troman själva hade gärna kommunicerat lite oftare med sina kunder, även om inte kunderna måste vara de som tar kontakt. Troman är av den fasta övertygelsen att de lättare håller kvar kunden, och stärker banden i relationen om man kommunicerar frekvent och på ett personligt sätt. Detta görs via strategisk kommunikation, pseudohändelser i form av användardagarna och genom policys för hur de ska bete och klä sig i mötet med kund.

Titel: Kollektivjournalistiken – En studie om Västtrafiks nya biljettsystem som nyhetsämne Författare: Marcus Odeholm, Fredrik Richardsson och Henrik von Schlanbusch Omfattning: 52 sidor inklusive bilaga Handledare: Britt Börjesson Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2010 Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett nyhetsperspektiv analysera hur Göteborgs-Postens och TTELAs journalister ser på rapporteringen om Västtrafiks nya biljettsystem. Metod: Kvalitativ intervjustudie Material: Analysen utgår ifrån intervjuer med sex stycken journalister som skriver för Göteborgs-Posten respektive TTELA. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Huvudresultat: Studiens resultat visar att det primärt är journalisternas bedömning av vad som kommer skapa stort läsarintresse som styr nyhetsvärdering, men att även läsarna själva i stor mån kan påverka medieinnehållet genom interaktion. Kombinationen av dessa är anledningen till den omfattande rapporteringen om Västtrafiks nya biljettsystem. Sekundärt kan faktorer för nyhetsurval, som ekonomi och medielogik, påverka, men för den enskilde journalisten behövs dessa sällan tas i beaktning. Hur svårt det är för journalisten att förhålla sig objektivt och källkritiskt i rapporteringar om företag eller organisationer varierar beroende på situationen och vilken form av rapportering man gör. I rapporteringen om biljettsystemet har detta varit oproblematiskt.

Titel: Deltagande i demokratin – En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjärtefrågor. Författare: Sandra Hansson och Lisa Snäll Uppdragsgivare: ADA Kontaktperson: Matilda Lindvall Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Jan Strid Sidantal: 37 sidor + bilagor Syfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjärtefrågor. Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalys Material: Transkriberade samtalsintervjuer, Väst-SOM 2008 Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen år 2000 menar man att det är den deltagande demokratin som bör eftersträvas. Denna syn på demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkår och ser deltagande som en plikt snarare än en rättighet. Iresultaten från våra samtalsintervjuer, ser vi att hjärtefrågorna finns där och att de flesta har en stor samhällsrelevans. Det generella bland respondenterna är att de inte kommunicerar sin hjärtefråga i någon större utsträckning. De deltar inte själva aktivt i samhällsdiskussioner men läser gärna och hämtar information kring ämnen som faller i eget intresse. Det politiska intresset finns bland respondenterna, dock är det ingen som är politiskt aktiv eller på annat sätt försöker påverka samhället. Huvudresultatet är att de inte upplevs som aktiva medborgare, i den benämning som demokratiutredningen beskriver.

Titel: Jag pratar inte med folk jag inte känner Författare: Linnea Erwander och Sissel Hedqvist Handledare: Monica Löfgren Nilsson Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2010 Sidantal: 52 Uppdragsgivare: TV4 Distrikt Väst Syfte: Syftet är att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan lokala redaktioner som producerar nyheter tillsammans i en centraliserad organisation. Metod: Kvalitativa intervjuer i kombination med deltagande observationer. Material: Intervjuer med 14 medarbetare från TV4:s lokalredaktioner i Västra Götaland. Observationer på sändningsorten Göteborg och editionsorterna Skövde och Trollhättan. Huvudresultat: Undersökningen visar att många journalister upplever att kommunikationen fungerar bäst mellan de redaktionsmedlemmar som känner varandra sedan tidigare eller som åtminstone har träffats någon gång. I undersökningen har vi kommit fram till att det finns många olika faktorer som påverkar kommunikationen. Ett flertal av de intervjuade känner en större stress efter den omorganisation TV4 gått igenom. Tekniska problem är en av orsakerna till detta. Ökade krav på multikompetens är en trend som kan ses som ett resultat av digitaliseringens påverkan på medievärlden och TV4. Många menar att ledningen har tagit för lätt på kraven om teknisk kunskap som ställs i den nya organisationen. En majoritet av de som har intervjuats ser det nya produktionssystemet som en försämring då de upplever att redaktionerna i allt större utsträckningar börjar likna fabriker som producerar nyheter på löpande band.

Titel: ”Journalister kan ju egentligen ingenting” – En studie i ungas förtroende för sina nyhetskällor Författare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin Fredriksson Handledare: Oscar Westlund Uppdragsgivare: Tidningsutgivarna Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2010 Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskällor som de använder. Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever. Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs några generaliserande anspråk ska studiens resultat inte användas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser på sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de värderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information från nyhetsmedier, upplever de ändå att de får något slags basbehov av samhällsnyheter mättat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget. Respondenterna går sedan, i olika omfattningar, in på djupet av de nyheter som intresserar dem. Respondenterna har olika inhämtningsbeteenden beroende på om de vid tillfället inhämtar samhällsrelaterade nyheter eller nyheter kring sina olika intresseområden. För samhällsrelaterade nyheter använder respondenterna främst journalistiskt producerade nyhetskällor och för nyheter kring sina intresseområden främst semiprofessionella källor (som exempelvis en supporterblogg för ett idrottslag). Internet gör det möjligt att ta del av en stor mängd nyhetskällor när som helst på dygnet, vilket bidrar till ett ad hoc-mässigt användande för flera av de intervjuade. Flera personer uttrycker ett förtroende för journalistiska nyhetskällor och en relativt okritisk inställning. Respondenterna säger sig ha lägre förtroende för kvällspressen, men användningen är hög och de upplever inte att de misstror informationen i kvällspressen. Några av intervjupersonerna upplevde att de har betydligt högre förtroende för semiprofessionella källor som rapporterar kring deras intresseområde, än andra nyhetskällor. Detta kan eventuellt bero på att de har möjlighet att bedöma källans kompetens och trovärdighet då nyheterna rör ett område de är särskilt insatta i och intresserade utav.

Titel Vad hände efter Viskastrandsgymnasiet? Författare Louice Schoultz Eriksson Uppdragsgivare Viskastrandsgymnasiets medieprogram, Borås Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik- och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2010 Handledare Jan Strid Sidantal 61, inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga vad Viskastrandsgymnasiets medieprograms avgångselever från år 2003 arbetar med idag, för att se om deras arbetssituationer ser olika ut beroende på genus, etnicitet, klass och utbildningsgrad. Metod Kvantitativa telefonenkäter med Viskastrandsgymnasiets avgångselever från år 2003. Material 30 telefonenkäter Huvudresultat Studien visar att de skillnader som funnits, gällande vad eleverna arbetar med i dag, oftare har ett samband med elevernas klassbakgrund och utbildningsgrad snarare än med deras kön eller etniska bakgrund. Det visade sig att nästan hälften av eleverna arbetade inom annat område än sin utbildning, 30 procent studerade, 20 procent arbetade inom mediebranschen och endast 3 procent, viket motsvarar en person, var arbetslös.

Titel: Media Literacy – En digital klyfta? En studie fokuserad på olika generationer av yrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning. Författare: Marcus Ekman Kurs: Examensarbeteete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet Instutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet. Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg. Handledare: Annika Bergström Sidantal: 53, exklusive bilaga Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Inspelade samtalsintervjuer Nyckelord: Critical Literacy, Media Literacy, Media Education, Digital Literacy, Mediekunskap, Medieundervisning, Mediekritik. Syfte: Syftet med min studie är att ta reda på hur olika generationer av yrkesverksamma gymnasiepedagoger uppfattar och förhåller sig till den mediekritiska delen i sin egen undervisning. Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idag undervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen måste omfattas av alla elever och på ett tydligare vis för att alla skall kunna tillägna sig de nödvändiga kompetenser som behövs idag, vilket även förespråkas utav högre instanser. De rådande styrdokumenten måste omarbetas och omformuleras kring den här delen av undervisningskontexten. Den mediekritiska kompetensutvecklingen behöver bli tydligare formulerad och implementeras i de övergripande läroplansmålen, för varje respektive del av skolan. Det är en förutsättning att relevanta hjälpmedel i form av teknisk utrustning finns tillgängliga på skolorna, för att kunna bedriva den här undervisningen. Yrkesverksamma lärare måste också erbjudas fortbildning i området för att på så vis uppdatera sin egen kompetens.

Title The Role of Customer Magazines – Customers’ perceptions of the Volvo Trucks Customer Magazine Author Veronica Nyblom Course Bachelor thesis in Media and Communication studies Semester Spring semester 2010 Supervisor Jan Strid University University of Gothenburg Aim The purpose of this study is to investigate how the readers perceive the Volvo Trucks customer magazine, and if these perceptions correspond with the magazine objectives Method Qualitative interviews Material Four conducted telephone interviews with customers from South Africa, Saudi Arabia and Argentina Main results The main results of this research study show that the general perception of the customer magazine is positive, and that the image of Volvo Trucks as a technically driven company should be further emphasized throughout the magazine. Furthermore, the consensus among the respondents indicates that the interpretation and perception of the magazine is primarily derived from the respondents’ professional job role, rather than being influenced by individual or cultural norms and values. Conclusions Publishing customer magazines has been a way for Volvo Trucks to establish and obtain fruitful and strong relationships with their customers, but how the magazine is perceived by the readers has up until today been unknown to the organization. Gaining knowledge of the role the customer magazines play as an information source, providing advice and entertainment, is of great significance to Volvo Trucks in their ongoing efforts to develop constructive communication strategies. Acknowledging the outcome of this research, Volvo Trucks will have a better understanding of how to create content and messages that correlate with the preferences of the intended target groups. Managing this, would consequently strengthen the relationship between Volvo Trucks and their customers, ultimately resulting in achieving the overall customer magazine purpose of reinforcing the brand and supporting the business of Volvo Trucks.