Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Kurs:
Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs
universitet
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt 2017
Handledare: Johanna Arnesson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 37
Antal ord: 16 104
Nyckelord: Livsstilsmagasin, konsumtion, framingteori, innehållsanalys
Syfte: Att undersöka hur konsumtion framställs i svenska livsstilsmagasin med avseende på hur mycket konsumtion behandlas, hur bilden av den ser ut och vilken roll den spelar i magasinen.
Teori: Framing, teorier om livsstilsjournalistik och representation, Burkes poetiska kategorier
Metod: Kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys
Material: Sju svenska livsstilsmagasin publicerade under 2016 och 2017
Resultat: Mediebilden av konsumtion i magasinen präglas av variation och ambivalens, både avseende utrymme, huruvida konsumtion behandlas som ett problem, och vilka konsekvenserna är. För det undersökta materialet gäller att magasinen i stor utsträckning föreslår konsumtion som lösningen på många olika typer av problem, och att konsumtionens problem har sin lösning i konsumtion av andra varor. Individen antyds kunna lösa en stor del av problemen genom individuella val, medan orsaken till problemen ofta är ospecificerade. Konsumtion resulterar enligt mediebilden i positiva känslor kopplade till lycka.

Uppsats/Examensarbete:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp
Kurs:
MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT/2017
Handledare:
Malin Sveningsson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
38
Antal ord:
20,133
Nyckelord:
Crowdfunding, open source, communities, hackarkultur,
teknomeritokrati, relation, kommunikation
Syfte:
Studiens syfte är att studera de sociotekniska relationerna mellan communities och crowdfunding-kampanjer med open source-produkter.
Teori:
Kärnan i teorin utgör teknomeritokratisk kultur samt hackarkultur. Teorier för datormedierad kommunikation, virtuella nätgemenskaper, social identitet och självbestämmande är basala för denna uppsats.
Metod:
Uppsatsen har en kvalitativ ansats och består av 13 semi-strukturerade personliga intervjuer.
Material:
Vetenskapliga artiklar, böcker och websidor har använts i denna uppsats för att underbygga delar av introduktionen, bakgrundskapitlet, teoriavsnittet och metodologin.
Resultat:
Gemensamma kännetecken. Resultaten visar bland annat att open source crowdfunding-supportrar mest sannolikt stödjer projekt som består av hårdvara. När projektanordnare väljer att utveckla sina produkter med open source-nätgemenskapen som målgrupp, förväntas produkten att också vara open source och bli finansierad via crowdfunding. Projektorganisatörerna var försiktiga med att inte verka alltför ”affärssamma”, då de menade på att community-medlemmarna inte uppskattar alltför penga-medvetna entreprenörer.
Relation och påverkan. Nästan alla organisatörer visade på att de försökte engagera sig med communityn. Det var en ge-och-ta-relation, byggd på ömsesidighet och osjälviskhet. Organisatörerna lyssnade, svarade och ställde frågor, diskuterade och tog till sig feedback. I gengäld blev deras produkter finansierade, marknadsförda via word-of-mouth och förbättrade med hjälp av communityns framförda synpunkter.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vt 2017
Handledare:
Malin Sveningsson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
51
Antal ord:
19 959
Nyckelord:
Alkohol, reklam, semiotik, kändisar, Instagram och ungdomar.
Syfte:
Att undersöka på vilket sätt svenska kända profiler marknadsför och porträtterar egenlanserad alkohol på Instagram. Vidare syfte är att undersöka om marknadsföringen följer den rådande lagstiftningen för alkohol och marknadsföring samt om inläggen är i enlighet med Konsumentverkets råd för alkoholreklam.
Teori:
Semiotik, deskriptiv norm, preskriptiv norm, referensmakt, parasociala relationer och identitetsmarkörer.
Metod:
Bildanalys med utgångspunkt i semiotik.
Material:
Fem kvalitativa bildanalyser med semiotisk utgångspunkt.
Resultat:
Studiens huvudresultat visar att inläggen inte är i enlighet med varken alkohollagen eller Konsumentverkets råd. Inläggen är däremot i enlighet med marknadsföringslagen. I inläggen återfinns moment som anspelar på känslor och/eller stämningar, värdeord och i några av inläggen även uppmanande aspekter.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs:
Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vårtermin 2017
Handledare: Gustav Persson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 33
Antal ord: 13 920
Nyckelord: media image, Angered, suburb, CDA, marginalization
Purpose: The purpose of the research is to examine the media image of Angered, a suburb of Gothenburg, when it comes to the matters covered and the actors presented in the news reporting of three local newspapers during the first week of each month from January 2015 to December 2016.
Theory: Critical Discourse Analysis Agenda Setting
Methods: Quantitative Content Analysis Critical Discourse Analysis
Material: Total of 99 news articles collected from Göteborgs-Posten, GT and GöteborgDirekt
Resultat: The main result of the research shows that the media image of Angered is one-sided.
Hard news, such as crime and social issues, are dominating. When it comes to representing different actors a police discourse is dominating, meaning the authorities have the power over others and over knowledge. Representation of any other actors in the news articles is relatively narrow.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vårterminen 2017
Handledare:
Gustav Persson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
39 sidor. Exklusive bilagor
Antal ord:
16033
Nyckelord:
Reklamundvikande, reklamattityder, annonsblockerare, adblocker, banner blindness, reactance theory, mobile-ads, desktop ads, personalized ads, riktad reklam, retargeting, personlig intergritet
Syfte:
Att undersöka hur användare av annonsblockerare tänker kring sin användning
Teori:
Reactance theory, Technology acceptance model, forskning om reklamundvikande
Metod:
Kvalitativ
Material:
Tio individuella samtalsintervjuer
Resultat:
Huvudorsaken till att installera en annonsblockerare är att man inte vill vänta på innehåll på internet. Trots allt kan man tänka sig att stänga av annonsblockerare för att komma åt stängt innehåll, men inte om de inte måste. Personligt riktad reklam ses som mer positiv än annan reklam, under förutsättning att den är relevant. Betalningsviljan för innehåll på nätet är ganska hög. En del respondenter undviker all typ av reklam, men inte alla. De är inte oroliga för att personlig information ska missbrukas, men de önskar mer insyn i datainsamlingsprocessen.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Medie- och kommunikation MK1500
Nivå: Grundnivå
Termin/år Vårterminen 2017
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 44
Antal ord: 15 952
Nyckelord: Svenska kyrkan, medlem, sekularisering, symbolvärde, kommunikation, församlingsblad, socialt kapital, Dutiful Citizen, Actualizing Citizen
……………………………………………………………………………………
Syfte: Syftet med studien är att undersöka medlemmars syn på samfundet Svenska kyrkan.
Teori: Robert D. Putnams teori om socialt kapital samt Lance Bennetts teori om Dutiful Citizens och Actualizing Citizens.
Metod: Kvalitativ studie med intervjuer av fokusgrupper.
Material: Intervjuer med tio respondenter boende i Carl Johans församling indelade i tre åldersdifferentierade fokusgrupper.
Resultat: Resultatet av denna studie visar att Svenska kyrkan har stor trovärdighet. Bland respondenterna i studien uppfattas samfundet som en social aktör och en förvaltare av ett kulturarv. Man ser en kyrka som kämpar med sin relevans och som lyckas relativt väl. Trots låg kyrklig aktivitet bland respondenterna får församlingens kommunikation hög uppmärksamhet. Dock önskar medlemmarna ett bredare material i församlingsbladet där frågor om tro och liv samt sociala frågor ges mer utrymme och att dessa frågor problematiseras på en djupare nivå.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Examensarbete MK1500
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT17
Handledare:
Johanna Arnesson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
39
Antal ord:
12 890 exkl. innehållsförteckning, referenser och bilaga
Nyckelord:
Demonstration, protest paradigm, women’s march, framing
Syfte:
Syftet med studien är att undersöka svenska tidningarnas nyhetsrapportering av Women’s March, både för marscherna i Sverige och USA.
Teori:
Framing teori, Protest paradigm, Kändisar i politiska sammanhand
Metod:
Kvalitativ textanalys med ECA-modellen.
Material:
25 artiklar tagna, via mediearkivet, ur Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs Posten och ETC, mellan datumen 21–23 januari 2017.
Nyckelord
Women’s March, demonstration, framing, kändisar, politik, nyhetsförmedling
Resultat:
Resultatet visar att Women’s March generellt framställs positivt i de flesta artiklar. Demonstranterna framställs som ”vanliga människor” och deras orsaker för att demonstrera målas upp som välgrundade och resonabla. Röster som är kritiska till marschen ifrågasätts i större utsträckning än vad demonstranter gör, vilket skapar en tydlig och genomgående vinkling. Deltagande kändisars röster förstärker marschens genomslag, men tar också fokus ifrån marschens budskap. Materialet från Women’s March visar sig också gå emot vissa av de tidigare mönstren från forskning om demonstrationer genom att vända på de roller som framställs som ”goda” och ”onda” i sammanhanget.

Examensarbete:
15 hp
Program:
Medie- och kommunikationsvetarprogrammet
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vt/2017
Handledare:
Malin Sveningsson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
48
Antal ord:
19 603
Nyckelord:
Mediekonvergens, transmedialt berättande, Skam, TV-serier, webb-TV, demassification, Instagram, ungdomar, community, gemenskap, TV-tablå, linjär TV
Syfte:
Syftet med studien är att undersöka hur tittare tar del av och upplever Skams TV-format.
Teori:
Mediekonvergens, transmedialt berättande, intrakompositionell transmedialitet, uses and gratifications, asynchroneity, demassification, instrumentell och ritualiserad medieanvändning.
Metod:
Kvalitativa fokusgruppsintervjuer.
Material:
Fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer bestående av totalt 16 personer mellan 16–20 år som tittar på Skam.
Resultat:
Studiens resultat visar på att deltagarna upplever Skam och dess digitala plattformar som en transmedial TV-serie, men väljer att ta del av den på olika sätt. Inga av deltagarna ifrågasätter de olika plattformarna, utan när de väljer bort en plattform handlar det snarare om att innehållet inte bidrar med en värdefull och sammanhängande del till helheten. Två idealtyper kan identifieras; de som kontinuerligt tittar på samtliga plattformar och de som nöjer sig med att ta del av innehåll en gång i veckan. De flesta tittar på Skam för underhållning eller den stora gemenskap som TV-serien ger. Därutöver stimulerar formatet till ett beteende som påminner om och liknar tittandet under den linjära televisionens tid.

Uppsats/examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vårterminen 2017
Handledare: Johanna Arnesson
Kursansvarig: Malin Svenningsson
Sidantal: 66
Antal ord: 20 050
Nyckelord: Faderskap, podcast, populärkultur, livsstilsmedier, diskurs, hegemonisk maskulinitet, barnorienterad maskulinitet, kritisk diskursanalys,
Fairclough, representation, identitet, ideologi, Alex och Sigge
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur faderskapet konstrueras i Sveriges största livsstilspodcast.
Teori: Faircloughs kritiska diskursanalys som teori, begreppen populärkultur och livsstilsmedier, hegemonisk maskulinitet samt barnorienterad maskulinitet.
Metod: Utvalda delar av Faircloughs kritiska diskursanalys.
Material: Vid analysprocessens första steg: 63 utvalda podcastavsnitt av Alex och Sigges podcast.
Vid analysprocessens andra steg: sex segment från sex av dessa 63 avsnitt.
Resultat: Studiens resultat visar sex återkommande diskursiva teman: Det självbekräftande faderskapet, Det ångestfyllda faderskapet, Det begränsande faderskapet, Faderskapet som meningen med livet, Det känslomässigt empatiska faderskapet (barnperspektivet) samt Faderskapet som humor och underhållning.
Alex Schulman och Sigge Eklund framstår som osäkra, ansvarstagande och känslosamma pappor. Osäkerheten är tydlig när de talar om det egna faderskapet. Sigge Eklund uttrycker sin osäkerhet genom en ambivalens inför papparollen. Alex Schulmans osäkerhet handlar snarare om hur han ska räcka till som pappa. Undantagsvis tillskriver de sig båda säkra
identiteter när de talar om allmänna föreställningar kring bra och dåligt faderskap. Vidare konstruerar båda sig själva som emotionella samt ansvarstagande pappor, främst gällande barnens känslor. Faderskapet beskrivs oftast utifrån känslomässiga upplevelser, snarare än utifrån praktiska handlingar. Språket är vardagligt och informellt vilket skapar en bild av Alex Schulman och Sigge Eklund som ”vanliga” människor.
Alex Schulman och Sigge Eklund anser att ett bra faderskap innebär att värna om barnens integritet, sätta gränser, ge villkorslös kärlek samt utsätta barnen för tråkiga saker. Ett dåligt faderskap innebär att inte kunna identifiera sig med papparollen, att använda faderskapet för självbekräftelse samt att ständigt skydda sina barn från negativa upplevelser.