Abstract
Examensarbete: 15 hp
Program/kurs: MK1500 Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2017
Handledare: Malin Sveningsson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 35
Antal ord: 12 412
Nyckelord:
unionen, mansplainingakuten, genus, datormedierat språk, kvantitativ
innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys, ECA-modellen
Syfte: Att undersöka den diskussion som fördes i sociala medier i samband med Unionens kampanj Mansplainingakuten.
Teori: Uppsatsen utgick från genusperspektivet samt språk och kön. Inom språk och kön användes dominanshypotesen och tidigare forskning gällande samtalsstil på nätet.
Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.
Material: Samtliga inlägg, kommentarer och svar i Facebookgruppen Mansplaining-akuten undersöktes.
Resultat: I diskussionen var det drygt dubbelt så många män som postade i relation till kvinnor och Unionen stod för endast 1 procent av det totala. Däremot var typ av deltagande relativt jämt mellan könen (undantag Unionen) och det vanligaste sättet var att återkoppla till andra användares inlägg, kommentarer och svar. Samtalsstilen mellan kvinnorna och männen stod i skarp kontrast till varandra. Postningarna gjorda av kvinnor innehöll generellt fler förslag och vädjanden medan männen postade fler starka
påståenden och personangrepp.

Examensarbete: 15 hp
Kurs: MK1500 Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT17
Handledare: Malin Sveningsson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 45
Antal ord: 18 935
Nyckelord:
Youtube, reklam, influencer marketing, unga, sponsrat innehåll, trovärdighet, köpbenägenhet.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur unga upplever reklam i form av sponsrade inlägg från influencers på Youtube, samt om de upplever att denna typ av reklam har effekt på deras köpbenägenhet.
Teori: Det teoretiska ramverket består av celebrity endorsement, source credibility, parasocial interaktion, tvåstegshypotesen samt consumer culture theory.
Metod: Kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer.
Material: Tre fokusgruppsintervjuer med personer som läser första året på gymnasiet.
Resultat: Resultatet visar att respondenterna upplever sponsrade inlägg på Youtube som självvald reklam. Detta eftersom det kommersiella innehållet ofta ligger i linje med det övriga, redaktionella, innehållet. Relationen till youtubers varierar mellan respondenterna, vissa ser på den som en vänskapsrelation medan andra ser på youtubers som idoler eller stilikoner. Relationen påverkas dock inte av det sponsrade innehållet. Istället visar de en acceptans för att det är influencers sätt att försörja sig. Vidare leder det sponsrade innehållet inte alltid till direkt konsumtion, men det inspirerar och uppmuntrar till köp.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
Medie- och kommunikationsvetenskap – PR, opinionsbildning och omvärld
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT 2017
Handledare:
Nicklas Håkansson
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
57
Antal ord:
15 505
Nyckelord:
Politik, Sociala medier, Facebook, Tvåvägskommunikation, Politisk kommunikation, Politics, Social media, Political Public Relations, Kommunikationsfunktioner, Framing
Syfte:
Denna rapport ämnar undersöka hur svenska riksdagspartier kommunicerar med befolkningen på Facebook mellan åren 2012–2016. De två ämnen som ligger till grund för undersökningen är sjukvård och utbildning.
Teori:
Teorierna rapporten grundar sig på är primärt olika kommunikationsfunktioner där syftet med de politiska partiernas Facebookinlägg undersöks och diskuteras. Framing är en annan teori rapporten använder som handlar om hur budskap vinklas och gestaltas, som i sin tur påverkar mottagarens uppfattningar i frågan. Political Public Relations är en teori som fokuserar på organisationers sätt att inleda och bevara relationer med dess publik. Utöver detta baseras rapporten även på olika teorier kring genomslagskraft i sociala medier.
Metod:
Undersökningen görs utifrån en kvantitativ innehållsanalys där politiska partiers inlägg på Facebook kodas. Kodboken och dess variabler är utformat med en deduktiv ansats.
Material:
668 stycken inlägg på de åtta svenska riksdagspartiernas Facebooksidor kodas. Detta utgör alla inlägg mellan 2012–2016 som handlar om sjukvård respektive utbildning.
Resultat:
Resultaten undersökningen gett pekar på att partierna i mångt och mycket bjuder in till samtal i sina inlägg genom att exempelvis ställa frågor till mottagarna och uppmana dem att kommentera inlägget. Gällande att hålla en tvåvägskommunikation med väljarna och svara på kommentarerna som skrivs finns möjlighet för partierna att förbättras. Detta genom ett ökat antal svar på kommentarerna som ges på inläggen och på detta sätt följa upp samt bemöta befolkningen i en tvåvägskommunikation.

Examensarbete: 15 hp
Titel: Den ovillige läsaren – En studie om genus och pojkars brist på
läsning ur ett förlagsperspektiv.
Författare: Jakob Boëthius, Emilia Hjertman
Kurs: MK 1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin: Vårterminen 2017
Handledare: Nicklas Håkansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 51
Antal ord: 19 942
Syfte: Att undersöka hur ett antal svenska förlag hanterar konflikten
mellan pojkars brist på läsning och att pojkars läsmönster riskerar
att stärka könsstereotyper.
Teori: Diskursanalys, genusteori, maskulinitetsteori.
Metod: Kvalitativ intervjustudie med diskursanalys.
Material: Analys av transkriberade intervjuer med sju personer, med ansvar
för utgivningen av barnlitteratur på svenska förlag.
Huvudresultat: Huvudresultatet visar att förlagen har svårt att på egen hand
hantera studiens konflikt, mellan pojkars brist på läsning och att
pojkars läsmönster riskerar att stärka könsstereotyper. De tycks bli
tvungna att välja mellan det ena eller det andra: antingen arbeta för
ökad läsning för pojkar eller att arbeta mot framställningen av
stereotyper i barnlitteratur. Att öka pojkars läsning visar sig ligga
på en samhällelig nivå.
Nyckelord:
genus, pojkars brist på läsning, könsstereotyper, barnlitteratur,
förlag, diskursanalys, genusteori, intervju.

Examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT17
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 42 sidor
Antal ord: 16 681 ord
Nyckelord:
Sociala medier, reklam, smygreklam, marknadsföringslagen.
Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse för mottagarnas syn och uppfattning kring smygreklamen som finns i sociala medier.
Teori: Kulturstudier i mediekontext och Stuart Halls modell Encoding/decoding.
Metod: Kvalitativ studie baserad på fokusgrupper och respondentintervjuer.
Material: Två fokusgrupper samt två respondentintervjuer.
Resultat: Det främsta resultatet är att respondenterna är bra på att peka ut reklaminnehåll som är synlig för dem. De är dock mindre benägna på att peka ut reklaminnehåll i inlägg som är uppenbara med reklam, men som saknar markering att det är reklam.
Vilket antyder att respondenterna inte direkt uppmärksammar när det handlar om smygreklam.

Examensarbete: 15 hp
Kurs: MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Temin/år: VT/2017
Handledare: Bengt Johansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 54
Antal ord: 17 360
Nyckelord: Nyhetskonsumtion, verklighetsuppfattning, opinionsbildning, företagsklimat.
________________________________________________________________________________
Syfte: Att undersöka hur nyhetskonsumtion påverkar verklighetsuppfattningar
genom att analysera sambandet mellan nyhetskonsumtion och uppfattningen
om Sveriges företagsklimat för åren 2001 och 2014.
Teori: Medialisering, RAS-modellen, kultivationsteorin.
Metod: Teoriprövande statistisk analys.
Material: Nationella SOM-undersökningarna från 2001 och 2014.
Resultat: Resultaten visar på signifikanta skillnader i hur vissa typer av
mediekonsumenter uppfattar Sveriges företagsklimat, men de medietyper där signifikanta skillnader finns skiljer sig åt mellan mättillfällena. Gemensamt för samtliga resultat är att mer frekvent nyhetskonsumtion tenderar att innebära en mer positiv verklighetsuppfattning. Vidare visar resultaten hur andelen som tar del av lite nyheter har ökat vid det andra mättillfället, men att den genomsnittliga uppfattningen har blivit mer samstämmig mellan de grupper som tar del av minst- respektive mest nyheter totalt sett. När effekten av nyhetskonsumtion på verklighetsuppfattningen analyserats genom regressionsanalys, och där vi kontrollerat för ålder, kön, utbildningsnivå, vänster-högerideologi och politiskt intresse, visar resultaten på en positiv effekt vid det första mättillfället. I materialet från 2014 hittar vi emellertid inga signifikanta effekter av nyhetskonsumtion på uppfattningen om Sveriges företagsklimat. Det gäller både när specifika medietyper stått som oberoende variabel och när ett totalmått använts. Ett alternativt test där nyhetskonsumtion via Internet har inkluderats i analysen av materialet från 2014 visar inte heller på någon signifikant effekt på verklighetsuppfattningen.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examinationsarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt 2017
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 38
Antal ord: 14 980
Nyckelord:
Storytelling, strategisk kommunikation, marknadsföring,
differentiering, retorik, myter, modebranschen
Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur olika företag inom den svensk modebranschen använder sig av och ser på fenomenet storytelling.
Teori: Storytelling som strategisk kommunikation, retorikens grund, storytellingens perspektiv, differentiering samt myter
Metod: Kvalitativa respondentintervjuer
Material: Tre respondenter från tre olika företag inom den svenska modebranschen
Resultat: Det övergripande resultatet visar att respondenterna framför allt använder sin storytelling för extern påverkan. De vill genom sin storytelling förmedla vilka de är för att konsumenterna ska kunna identifiera sig med dem, samt differentiera sig mot andra konkurrenter. Resultatet visar även att sättet respondenterna konstruerat sin storytelling skiljer sig jämtemot det sätt vilket förmedlas i litteraturen. De har således inte tänkt i banor om narrativ uppbyggnad eller retoriska appellformer. Det framkom även att den storytellingen som respondenterna ägnar sig åt är väldigt målgruppsanpassad. En av de största skillnaderna mellan respondenterna är hur de förhåller sig till sanningen i deras storytelling. Två av respondenterna menar att de är helt ärliga medan den tredje respondentens utgångspunkt är att all storytelling måste saltas för att bli tillräckligt intressant.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Kurs:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT2017
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 46
Antal ord: 18 126
Nyckelord:
Riktad reklam, Facebook, Instagram, integritet, övervakning, sociala
medier, riktad marknadsföring
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användare av sociala medier upplever den riktade reklamen ur ett integritetsperspektiv.
Teori: Studiens teoretiska ramverk innehåller teori och tidigare forskning om övervakning, integritet, reklam och användning av sociala medier.
Metod: Kvalitativ metod i form av fokusgrupper.
Material: Tre fokusgruppsintervjuer bestående av respondenter indelade i tre ålderskategorier
A) 16–19 år B) 20–24 år samt C) 25–29 år.
Resultat: Respondenterna har många åsikter om den riktade reklamen, som till viss del går emot varandra. Att annonserna blir mer personliga uppskattas i stor utsträckning samtidigt som det väcker viss oro för hur datainsamlingen kan komma att se ut och användas i framtiden. Det finns vissa skillnader i de olika åldersgrupperna, där de äldsta respondenterna är mer kritiska än de yngsta. Även om majoriteten uttrycker viss kritik och oro upplever de dock inte att annonserna inkräktar på deras personliga integritet i dagsläget, varken på Facebook eller Instagram. Deras oro är inte tillräckligt stor för att påverka deras beteende och det är ingenting de funderar över i vardagen. Den riktade reklamen upplevs som mer störande på Instagram än Facebook, då det finns ett tydligare syfte med användningen av Instagram där respondenterna aktivt har valt vilka de följer. På Facebook upplever respondenterna att reklamen är tydligare anpassad efter deras intressen och webbhistorik än på Instagram men detta ses snarare som någonting positivt än som integritetskränkande. Respondenterna har till stor del accepterat att det förekommer reklam på sociala medier och vill, trots att det väcker viss oro, hellre ha relevanta annonser som intresserar just dem än annonser med generella budskap.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT/2017
Handledare:
Pavel Rodin
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
48 sidor (exklusive referenser och bilagor)
Antal ord:
17 247 ord (inklusive executive summary och sammanfattning, exklusive innehållsförteckning, referenser samtbilagor)
Nyckelord:
mediebild, framing, medielogik, nyhetsvärdering, media image
Syfte:
Studien ämnar att genomföra en komparativ kvantitativ studie för att ta reda på hur mediebilden av Angered och Majorna-Linné ser ut i Göteborgs-Postens nyhetsförmedling under en halvårsperiod.
Teori:
Teoriramen omfattar teorin om framing, nyhetsvärdering samt medielogik.
Metod:
Kvantitativ innehållsanalys med komparativ inriktning samt inkludering av extramediedata om anmälningsstatistik för brott.
Material:
175 stycken webbpublicerade nyhetsartiklar ur Göteborgs-Posten samt extramediedata om anmälningsstatistik av brott.
Resultat:
Studien visar på att negativa händelser, journalistiska negativa framställningar i innehållet och ett dominerande negativt tonläge i visuellt innehåll framför allt förekommer för Angered. I bilder dominerande innehåll av allmänhet och auktoritära personer som polis. Mediebilden är därmed främst inriktad på negativa tonlägen och negativa vinklar. Även Majorna-Linné domineras av negativa händelser men har en mer nyanserad framställning av negativt och positivt. Journalistens framställning är framför allt genom positiva tonlägen och det visuella innehållet visar sig framför allt positivt men även här nyanserat av positivt och negativt. Innehållet i bilder i publiceringen domineras av allmänhet och byggnader, vilket även här tyder på en mer nyanserad mediebild av positivt, negativt samt neutralt. På så sätt går det att konstatera att en betydligt mer positiv och neutral framställning av nyheter sker för Majorna-Linné.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: MK1500
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2017
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 37
Antal ord: 15077
Nyckelord:
Självpublicering, författare, symboliskt kapital, gatekeeping, publicering, bokförlag, arbetsprocess, bokutgivning
Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur författare upplever processen och utgivningen av självpublicerade böcker.
Teori: Symboliskt kapital, litterärt produktionsfällt, gatekeeping, puplishing chain, value chain, supply chain, Customer relationship management
Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer
Material: Kvalitativa samtalsintervjuer med sex författare
Resultat: Studien visar att bokpublicering värderas högre än nätpublicering. Bokens kulturella status och fysiska form ger den ett symbolisk värde. Författarna anser att det finns ett högre värde i att publicera en bok, i jämförelse med att endast publicera på nätet. De ser mer på eböcker och ljudböcker som ett komplement till den traditionella boken, dock inte något som utesluter det andra. Det finns en strävan hos samtliga författare som sträcker sig över självpubliceringstjänsten Type&Tell, en ambition om att publicera något som når ut och blir läst. Marknadsföringen är en väsentlig del av arbetsprocessen och är mycket betydelsefull för författarens möjligheter att nå ut och sälja böcker. För självpubliceringen är sociala medier en avgörande marknadsföringskanal. Det finns ett symboliskt värde i att publicera en bok som är beroende av var boken kommer ifrån. Det finns en strävan i att ge ut en bok men det finns också en strävan i att bli publicerad på ett etablerat bokförlag.
Fördelarna med att bli publicerad på ett bokförlag värderas högre än fördelarna som framkom med självpublicering, så som möjligheter att kontrollera den kreativa processen.
Gatekeepingfunktionen på bokförlag får en annan roll vi självpubliceringen, den förflyttas från förlagen till återförsäljare och inköpare.