Examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet
Nivå: Grundnivå
Termin: Höstterminen 2015
Handledare: Marie Grusell
Examinator: Britt Börjesson
Rapport nr:
Antal ord: 15 074
Antal sidor: 50 (inkl. referenser och bilagor)
Nyckelord: Native advertising, redaktionell marknadsföring, nyhetssajter, kommersialisering, innehållsstudie.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka native advertising på svenska nyhetssajter utifrån omfattning, utformning och innehåll.
Teori: Det teoretiska ramverk som studien vilar på delas in i strukturella, kontextuella och retoriska teorier. De strukturella teorierna utgörs av mediernas kommersialisering, journalistik
som en specifik typ av medieinnehåll samt the third party technique. De kontextuella teorierna består av genrebegreppet och de retoriska teorierna baseras på de klassiska appellformerna, ethos, pathos och logos.
Metod: Kombination av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av native-annonser på nyhetssajterna GP.se, DN.se, SvD.se, Aftonbladet.se, Expressen.se och Nyheter24.se.
Material: Underlaget för den kvantitativa innehållsanalysen utgjordes av 224 annonser publicerade under vecka 49, 2015. Den kvalitativa analysen baserades sedan på 40 strategiskt utvalda annonser från den aktuella veckan.
Resultat: Resultatet visar att antalet native-annonser är statiskt under veckans dagar. De nyhetssajter som har flest antal artiklar i sitt flöde har också flest native-annonser. Det framgår
även att det finns ett samband mellan typ av avsändare och hur innehållet i annonserna är utformat. Vilket innebär att annonsörer från samma branscher talar om liknande ämnen och
använder liknande argument för att övertyga läsarna. Studiens resultat visar samtidigt att annonser som definieras som native advertising skiljer sig åt med avseende på i vilken
utsträckning de är integrerade med övrigt redaktionellt innehåll på nyhetssajterna. Av de undersökta annonserna är alltså vissa annonser mer ”native” och andra mindre ”native”.

Uppsats: 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin: Vt 2016
Handledare: Mathias Färdigh
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 40
Antal ord: 16 192
Nyckelord:
Alumnverksamhet, E-nyhetsbrev, E-post, Uses and gratifications,
Organisationsidentifikation, Humanistiska fakulteten &
Kommunikation
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken funktion Humanistiska fakultetens alumnverksamhets e-nyhetsbrev fyller för dess prenumeranter. Med funktion avses vilka motiv, intentioner och avsikter prenumeranterna har för att prenumerera på och läsa e-nyhetsbrevet.
Teori: Uses and gratifications och Organisationsidentifikation.
Metod: Kvantitativ webbaserad enkät.
Material: Enkätsvar från 247 alumner från Humanistiska fakulteten.
Resultat: Med uses and gratifications och organisationsidentifikation som teoretiska
ramverk visar denna studies resultat på att främsta anledningen till att ta del av e-nyhetsbrev från Humanistiska fakultetens alumnverksamhet är informationsinhämtning. Det insamlade materialet har inte kunnat påvisa att graden av organisationsidentifikation är avgörande för varför man är med i
alumnnätverket och vilken funktion e-nyhetsbrevet fyller

The following thesis aims to descriptively study how articles about skincancer are depicted in four major Swedish newspapers. The study involves the ten year period between 2005 and 2014. The four newspapers that have been studied are called Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen and consist of both daily, and evening newspapers. To answer the main thesis question of how skincancer is depicted, four underlying questions are posed. The first focuses on which skincancer types the media depict. The second question concerns itself with the risks and reasons for skincancer whilst the third question focuses on the different kinds of solutions that the newspapers present. The fourth and final question aims to clarify eventual differences in skincancer reporting between newspapers as well as over time.
Framing and Agenda setting theory are used as a theoretical basis for operationalizing the thesis questions. The theory of framing is especially central and important to the study. The thesis employs a quantitative text analysis approach to gather and interpret data. Data collection was made possible by the internet based platform Retreiver and consists of 180 articles.
The study shows that with exception for a slight increase in skincancer articles between 2011- and 2014, the amount of attention given to the problem has mainly stayed the same during the studied time period.
Most articles were found to discuss skincancer on a general basis, rather than specifying skincancer type. The study also found that the main reason for people falling ill was often framed as being grounded in people’s lifestyles and attitudes rather than environmental or genetic factors. Both absolute and relative risks were infrequently reported in the articles. The most common solution methods prompted were oriented around such things as sun avoidance and burn prevention. Less attention was attributed to cancer detection and treatment methods, which was surprising. The different newspapers were found to differ in how they reported on skincancer in varying ways. Whilst the daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet often adhere to a wider perspective, the evening newspapers Aftonbladet and Expressen tended to report concerning specific occurrences and celebrity experience.

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Kurs: MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt/2016
Handledare: Orla Vigsø
Examinator: Nicklas Håkansson
Nyckelord: e-bok, e-böcker, technology acceptance model, medieanvändning, kurslitteratur, studenter, uppfattning, inlärning
Syfte: Att undersöka hur studenter på universitetsnivå använder e-böcker i sina studier.
Syftet är också att undersöka om, och i så fall hur, studenterna upplever att inlärningsprocessen påverkas av formatet på kurslitteraturen.
Metod: Åtta respondenter har deltagit i individuella kvalitativa samtalsintervjuer samt svarat på ett enkätformulär.
Resultat: Studien visar att enligt respondenterna påverkas inlärningen både positivt och negativt av formatet som kurslitteraturen kommer i. Detta är beroende av vilket
format det gäller, alltså analog eller digital litteratur, men också av en rad andra aspekter som utformningen av tekniska hjälpmedel och i vilken grad respondenten haft en särskild studieteknik utarbetad sedan tidigare.
Studien har också gett svar på vad som motiverar respondenterna till att välja olika format för litteraturen och de motiv som främst motiverar respondenterna har visat sig vara ekonomi, studiemetod, längden på materialet och uppgiften som litteraturen ska
användas till.

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
Vt 2016
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig:
Malin Svenningsson
Examinator:
Malin Svenningsson
Sidantal:
39
Antal ord:
19 123
Nyckelord:
E-bok, pappersbok, gränssnitt, mediekonvergens, textualitet,
förlag, bokhandlar, självpublicering
Syfte:
Syftet med denna studie är att undersöka förlags uppfattningar kring e-boken och pappersboken som medium.
Teori:
Tekniskt, symboliskt och publikt gränssnitt, remediering, mediekonvergens, textualitet, symboliskt kapital, paratexter, lagrings-och presentationsmedium
Metod:
Kvalitativ intervjustudie av sex stycken förlag
Resultat:
Studien visar att pappersbokens kulturella och ekonomiska värde ger den en symbolisk status. Pappersboken kan inte ersättas av e-boken då, exempelvis, pappersbokens funktioner anses vara mer läsvänliga, dess material värdeskapande för innehållet och dess kanaler bättre för försäljning. Kulturellt sett är boken som koncept svårseparerad från dess fysiska och funktionella attribut, som är tätt sammankopplade med definitionen och därmed identiteten av en bok idag. Således får e-boken svårt att vinna legitimitet genom dess materialitet och alternativa funktioner. Förlagen prioriterar pappersboken som första utgåva av en titel. Detta legitimerar pappersboken då förlagen är en erkänd aktör i bokbranschen, medan självpublicering, som är en vanlig kanal för e-boken, ger en bok mindre status. Pappersbokens och e-bokens ekonomiska värden tycks vara en viktig faktor för valet av medium, både för förlagen och för konsumenter. En uppfattning bland förlagen är att om momsen sänks kommer e-boken att ta fler marknadsandelar. Konsumenter komma lättare godta dess pris i förhållande till pappersbokens, och e-boken kommer kunna ge större avkastning till förlagen. Den ekonomiska aspekter verkar därmed vara ett större hinder för e-bokens utveckling än det kulturella.