Abstract Titel: Musiknedladdning och attityder – En kvalitativ intervjustudie Författare: Peter Freibergs och Linda Solberg Handled.: Annika Bergström Kurs: Fördjupningskurs VT-07 Syfte: Vårt syfte att undersöka ungdomars/unga vuxnas attityder till olaglig nedladdning av musik och koppla samman det med livsstil och beteende. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Material: Tio stycken respondenter Huvudres.: Fyra av tio respondenter hade övervägande positiva attityder. Tre av tio hade övervägande negativa attityder och tre av tio hade blandade attityder. Lättillgängligheten och att det är gratis är viktiga argument för de positiva. Man kan provlyssna och upptäcka ny musik samt få tag på sådant som annars kan vara svårt att få tag på. Ur artisters synvinkel ses det som positivt att de kan nå ut med sin musik . Negativa argument är att man stjäl någons musik, vilket i slutändan gör att artisterna inte har råd att producera mer musik och att skivaffärer då också försvinner. De pekar även på lagen som ger stränga straff. Sambandet mellan attityd och beteende ser olika ut för olika personer. Personer med övervägande positiva attityder gentemot fildelning upplever ingen kognitiv dissonans (tankekonflikt eller obehag) då deras attityder och beteenden överensstämmer. Personer med övervägande negativa attityder gentemot fildelning upplever, enligt teorin, kognitiv dissonans då deras attityder inte överensstämmer med deras beteende. De tycker att det är fel att ladda ned, men gör det ändå. Denna obalans reducerar de genom att ändra sitt beteende efter attityden och laddar ned mindre. På så sätt väger de upp obalansen och det känns mer rätt att ladda ned. Andra reducerar obalansen genom att ändra sin attityd även om det inte är lika utmärkande. Det gör de genom att framföra argument som gör att det känns bättre och inte lika fel för dem att ladda ned. Livsstil är en viktig grund för vilka attityder en person har. Vi har sett fall där personer med liknande livsstil har samma attityd. Samtidigt har vi sett fall där de med liknande livsstil inte alls är överens. Vi har kunnat utläsa olika sociala världar vilka kan skapas av en intressegemenskap som att spela i band eller att leva i en parrelation.

Abstract saknas men uppsatsen finns digitalt

Abstract Titel: Vem är herren på täppan? – En kvalitativ innehållsanalys av den svenska bloggsfären Författare: Sandra Divinyi och Cecilia Niklasson Handledare: Annika Bergström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig bild av hur den svenska bloggsfären ser ut i fråga om vem som bloggar och vad man bloggar om. Syftet är också att undersöka om man kan tillämpa nyhetsvärderings-principer på bloggen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Analysen genomfördes på de främsta bloggarna på Bloggportalen.se. Den ena delen av analysen syftar till att undersöka vilka ämnen de 20 flitigast lästa bloggarna berör samt vem som ligger bakom dessa. Den andra delen av analysen avser att undersöka om det förekommer någon typ av nyhetsvärdering på de 20 främsta bloggarna inom kategorin Journalister och media. Huvudresultat: Vilka ämnen som dominerar inom bloggsfären är beroende på om det är proffs eller privata bloggare. Vår undersökning visar att de ämneskategorier som är de populäraste är IT och bloggande, Mode och design, Sex, skvaller och dejting samt Humor. Den privata bloggaren är framförallt modebloggare medan proffsbloggaren ger utrymme åt sport och teknik. Kvinnorna representeras i och med modebloggarna medan männen får en större del av kakan då de flesta bloggarna har en manlig inriktning så som just sport och teknik. Den svenska bloggaren i toppen av listorna över de flitigast lästa bloggarna är en man. Kvinnorna är klart underrepresenterade vilket tydligt sätter sin prägel på innehållet. Trots denna underrepresentation figurerar kvinnorna ändå relativt högt upp på listorna. Innehållet mellan den samlade listan och topplistan över Journalister och media skiljer sig en aning gällande ämnes val. Här skrivs det främst om Politik och samhälle samt Sport och fritid. Den privata bloggaren är i underläge inom denna kategori, samtidigt är kvinnorna underrepresenterade. Det är alltså även inom denna kategori som männen har ett övertag, den manliga eliten. De traditionella medier får fortsätta stå för det innehåll som publiken bör ta del av. Vi kan alltså inte finna några bloggar som tydligt visar på att man kan applivera nyhetsvärdering inom bloggsfären. Detta utifrån ett resultat som visar att det endast var nio stycken bloggar inom kategorin Journalister och media som faktiskt berörde seriösa nyheter. Vi kan här se att det inom bloggsfären framförallt är det individuella valet, egenintresset det vill säga det man vill ta del av det som styr utbudet.

Abstract Titel: Ungdomars val – SVT eller kommersiella kanaler? Författare: Victoria Hindelid och Cathrine Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårtermin 2007 Handledare: Marie Grusell Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna. Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ”slötitta” och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder. Kanalerna som föredras hos våra respondenter är främst Kanal5 och TV3. Endast en av respondenterna hade SVT1 som favoritkanal och det berodde främst på att hennes intressen, som kultur och konst blev behandlat där. Slutsatsen vi kan dra av detta är att den kanalen som behandlar ens intresse, det är också den man väljer att titta på. Intresse är alltså den faktor som spelar störst roll i val av TV-kanal.

Abstract Titel: ”Hur central är kommunikationen inom centrala GU?” – en kartläggning av Göteborgs Universitets informationsstruktur mellan gemensamma förvaltningen och fakulteterna Författare: Martin Ström & Kristin Möller Handledare: Monica Löwgren Nilsson Kurs: Fördjupningsskurs, VT 2007 Syfte: Att kartlägga Göteborgs Universitets informationsstruktur inom den centrala enheten Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Intervjuer av aktörer inom målgruppen gemensamma förvaltningen Huvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll på vad interkommunikation ska användas till men att det inte riktigt efterlevs. Informationsflödet är för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bättre om det fanns gemensamma forum där man själv kan hämta information. Generellt sett så finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det är skapat av individen själv. Intervjupersonerna efterfrågar klarare direktiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten. Den allra vanligaste informationskanalen man använder är e-post trots att öga – mot – öga ses som det allra mest effektivaste. Indikationer finns på att informationsvägen följer en hierarkisk struktur men man tvivlar generellt på att informationen tar sig hela vägen ut. Anledningen till detta var att för många avdelningar anses jobba för mycket på sin egen kant. Bilagor: Intervjuguide

Abstract Titel Grader av ”de” – En kvalitativ studie om konstruktionen av ”de” i datorspel före och efter 11 september Författare Peter Ekvall & Rickard Petersson Handledare Karin Fogelberg Kurs Medie- & kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin Vårterminen 2007 Syfte Att undersöka hur ”de” har konstruerats före och efter 11 september i datorspel Metod Kvalitativ textanalys Material Två datorspel ur serien Rainbow Six (Black Thorn och Lockdown) Huvudresultat Resultaten visade att det har skett förändringar i konstruktionen av ”de” men att bilden av ”de” också är väldigt trögrörlig och i vissa avseende i det närmaste ”cementerad”. Viktigt att nämna är att allt eftersom svårighetsgraden i spelen ökar så ändras hudfärgen på ”de” från mörkare till vitare och ”de” blir i takt med detta också mer sofistikerade och välutrustade. Detta gav en slutsats om att ett ”de” inom ”de” existerar. Detta var något som förekom i båda spelen. Vi kunde också konstatera att bilden av terrorismen har blivit en mer nationell sådan, vilket vill mena att terroristorganisationer framställs som mer välorganiserade och lokalt förankrade. Således förstärks bilden av terrorism som ”en inre fiende”. En annan viktig slutsats blev den att ”vi” anammat ett tydligare ”anfall är bästa försvars”-mentalitet då terroristerna mer vanligtvis blir agerade emot innan de hunnit göra någon terroraktion. Detta gäller då endast Lockdown och detta kopplar vi till den utveckling som kriget mot terrorismen tagit efter händelserna den 11 september.

Abstract Titel: Att läsa som det står – en kvalitativ receptionsstudie i relation till Volvokulturen Författare: Maria Kardborn, Emelie Rönnerfors Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för journalistik och masskommunikation Termin: Höstterminen 2006 Handledare: Marie Grusell, JMG och Bo Händel, Volvo Personvagnar Syfte: Att bidra med en djupare förståelse för läsaren i en organisationskultur, genom specifik förståelse för läsarna av ledaren i iMPULS i relation till Volvokulturen. Metod: Kvalitativ receptionsanalys Material: Djupintervjuer med tretton anställda inom avdelningen för produktutveckling, Volvo Personvagnar. Antal sidor: 61 Huvudresultat: Vi har identifierat fem olika läsartyper. Dessa är baserade på hur de har läst ett undersökt meddelande från ledningen till personalen, i förhållande till den organisationskultur som råder och deras känsla av tillhörighet till denna kultur. Vår undersökning visar att det mest väsentliga för om ett meddelande ska läsas enligt sändarens intention är läsaren egen förståelse för ämnet. Denna förståelse är i sin tur baserat på läsarens grad av internalisering i kulturen. Vår undersökning visar också att Volvokulturen är i en förändringsfas i och med sammanslagningen med Fordkulturen. Detta påverkar också den anställdes förståelse för meddelandet.

Abstract Titel: Att kommunicera eller inte(rn) kommunicera Författare: Niklas Andersson och Kristoffer Gutling-Tobiasson Kurs: Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen mellan lärare och studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap på institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborg. Metod: Surveyundersökning Material: 130 Enkätsvar Uppsatsen bygger på huvudproblemet: Hur väl fungerande är interaktionen när det gäller internkommunikation, elektronisk kommunikation och feedback mellan lärare och studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap, inom institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborg Syftet var att undersöka den interna kommunikationen på medie- och kommunikationsvetenskap, samt ge JMG ett underlag på hur kommunikationen uppfattas inom institutionen och visa på eventuella problem när det gäller intern kommunikation, elektronisk kommunikation och feedback. Uppsatsen beskriver hur studenterna ser på internkommunikationen i allmänhet, kommunikationen via kursportalen, epostkommunikationen mellan dem och lärare och den kommunikativa feedbacken gällande examineringar. Vi använde oss av kvantitativ metod byggd på en enkät riktad till studenter på Medie- och kommunikationsvetenskap samt på Informationsproduktion. Respondenterna var således ett totalurval av medlemmarna på MKV vid institutionen JMG. Undersökningen inkluderade internkommunikation, elektronisk kommunikation som e-post och högskolans intranät, samt studentrelaterad feedback. Undersökningen visar på resultat att internkommunikationen vid MKV i stort sett uppfattas som positiv av studenterna. De studenter som har en något negativ inställning till kommunikationen har visat sig vara kvinnliga studenter. Förtroendet för de anställda vid MKV är starkt och i princip alla studenter känner sig välkomna och bra bemötta. Det finns en balans mellan formella och den informella kommunikationen som underlättar kommunikationen lärare och studenter emellan. Samtidigt gör detta att det blir en god kommunikationsmiljö. MKV får positiva svar på frågor som har med organisationen MKV att göra. Även de tydligaste resultaten om de medierade kommunikationsformerna visar på ett övervägande positivt omdöme från studenterna.

Abstract Titel: Man vill ju inte känna sig som ett blåbär – Studenters barriärer och informationsbehov i samband med ansökan till högre utbildning Författare: Elin Johansson och Linda Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att identifiera studenters barriärer på sin väg mot högre studier samt se vilka nya barriärer som uppkommer efter det att studierna påbörjats. Metod: Kvalitativ intervjustudie, Time-Line intervju Material: Nio intervjuer med strategiskt utvalda studenter ur fyra kategorier, studievana eller ej samt svensk etnicitet eller ej. Samtliga är studenter på grundkurs vid samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Huvudresultat: Det övergripande resultatet i undersökningen är att vi ser två starka grupper bland studenterna, De krävande och De nöjda. Dessa två grupper har olika förhållningssätt till information och syn på sig själva då de stöter på sina barriärer. Samtliga i gruppen De krävande kommer från studievana hem och samtliga studenter i gruppen De nöjda från icke studievana hem. Det finns skillnader i vilka barriärer de två grupperna upplever. De krävande upplever mer praktiska barriärer i ansökningsprocessen, De nöjda däremot upplever istället övergripande problem som behörighetsproblematik som sin främsta barriär. Vi kan också se en stark etnisk aspekt bland De krävande där gruppen med annan än svensk etnicitet i högre utsträckning upplever ett krav och pådrivning hemifrån. I gruppen De nöjda ger samma etniska grupp det motsatta resultatet och visar på den minsta pådrivningen och istället sker allt på egna initiativ. Slutsatsen vi kan dra av denna indelning är att genom olika bakgrunder skapar studenten själv eller med hjälp av andra olika förutsättningar för sig själva. Både vad gäller att hamna i eller undvika grundläggande barriärer som behörighetsproblematik eller att uppleva fler barriärer av mer praktisk karaktär på grund av att man vet lite, men inte allt

ABSTRACT Titel: Den onde, den gode & deras offer En kvalitativ innehållsanalys av genuskonstruktioner i vardagens fiktionsvåld Författare: Dimakis, Angelica Kurs: Göteborgs Universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Höstterminen 2006 Syfte: Att undersöka hur genus konstrueras i TV-våldet under en period 2006. Metod: Kvalitativ innehållsanalys (ECA) Material: Tretton våldsskildringar hämtade ur fyra olika kriminalserier visade under prime-time i Sveriges television, TV3, TV4 och kanal 5 under vecka v.49 Huvudresultat: När de gäller de huvudsakliga mönstren i konstruktionerna av det manliga och det kvinnliga visade resultatet hur mannen huvudsakligen konstrueras på två sett. Å ena sidan är det genom den fysiska styrkan, musklerna och hårdheten det maskulina byggs upp. Denna typ av maskulinitet blev synlig främst i våldets aktörer. Å andra sidan konstruerades det maskulina utifrån intellektet, tankar och förmågan att dra slutsatser. Denna typ av maskulinitet blev synlig främst i dem som skulle utreda brotten. Båda dessa maskuliniteter var de mest framträdande. Ett intressant resultat som den här studien bidragit till är att det manliga offret förminskats till något anonymt. Utan synliga fysiska styrkor och utan någon skildrad personlighet verkar han hamna i en tredje typ av konstruktion nämligen i rollen som den som ska förstärka den ondes styrka och den godes förmåga att lösa brottet. Kvinnan i sin tur figurerade nästan uteslutande som offer och endast en gång tog hon initiativ för att skada en annan människa. Det kvinnliga offret konstruerades som ganska passiv, hjälplös och rädd. De kvinnor som i scenerna tog till försvarshandlingar gjorde inte detta för att fungera som hjältinna utan hade motiv som grundades i relationer och sexuella kontakter. Efter de skildrade trauman som de kvinnliga offren fått utså visades allvarliga psykiska konsekvenser. Kvinnan har genomgående konstruerats efter principen känslosam, labil, osjälvisk eller under influens av sexuella drifter. Vad gäller förhållandet och maktrelationerna könen emellan visade resultaten att det uteslutande är män som dominerar över andra personer, aldrig en kvinna om hon inte först varit i underläge och pressats till motattack. Dessutom visade sig stereotyperna ofta vara kvinnospecifika och var inte alltid, ur ett könsperspektiv sett, utbytbara. De våldsteman som blev synliga visar att det förmodligen skulle bli svårt att ta ett utav de typiskt mansdominerade temana och placera en kvinna i mannens roll och vise versa. Detta handlar om att konnotationerna förmodligen skulle bli olika beroendes på om det är en man eller kvinna som agerar i samanhanget och att dessa är svåra att motverka.