Abstract Titel: …och vad säger chefen? – En studie av chefernas kommunikationsförmåga på en Volvo-arbetsplats Författare: Gustav Lindouf Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap – fördjupningskurs Termin: VT 2007 Syfte: Att förstå skillnader i kommunikationsförmåga hos chefer på Volvo Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Samtalsintervjuer med 5 bra kommunikativa chefer, 5 mindre bra kommunikativa chefer och 6 av deras anställda Huvudresultat: Den undersökta Volvo-arbetsplatsen har både chefer som är bra och chefer som är mindre bra på att kommunicera och bygga engagemang med sin arbetsgrupp. De flesta som uppfattas som mindre bra kommunikatörer besväras av att de har för lite tid för att hinna med sitt arbete. Det ligger dem även i fatet att de inte alltid har blick för vad som kännetecknar en god kommunikativ ledare. De områden där det finns mest skillnad i kommunikationsförmåga hos cheferna är hur man visar respekt för sina medarbetare, hur man involverar arbetsgruppen i viktiga beslut, hur man kan förebygga konflikter och hur regelbundna rutiner de har för att ge feedback och respons till sina medarbetare. Medarbetarnas uppfattning av vad som kännetecknar en god kommunikativ chef stämmer i stort överens med betéendet hos de chefer som har bra kommunikationsförmåga. Generellt sett har de dock mindre förståelse för chefens tidsbekymmer.

Abstract Titel Politikens egen Idoljury? En kvantitativ undersökning av inrikespolitiska expertjournalisters kommentarer i nyheterna hos SVT och TV4 en månad före valet 2006. Författare Gunilla Isaksson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin VT 2007 Syfte Att undersöka innehållet i de inrikespolitiska expertkommentatorernas inslag i SVT Aktuellt, SVT Rapport och TV4 Nyheterna. Metod Kvantitativ innehållsanalys. Material Antalet nyhetsprogram där kommentarer förekommer från inrikespolitiska expertjournalister är 24 st (av totalt 84), vilka resulterar i 130 st frågeställningar med efterföljande kommentarer. Dessa utgör själva materialet för studien. Resultat Undersökningsresultaten visar att det är Alliansen tätt följd av skandalen kring tsunamihanteringen som har genererat störst intresse (och flest kommentarer) hos de inrikespolitiska expertjournalisterna. De båda blocken i sig har dock exakt samma synlighet. Sakfrågorna hamnade i skuggan av de två stora skandaler som upptog stort utrymme i valrörelsen. Rena sakfrågor hamnade långt ned på dagordningen, representerade av Alliansens valmanifest, ungdomsarbetslöshet samt fördelningspolitik. Sättet att presentera görs främst genom skandal- eller spelgestaltning. Spekulationer förekommer kring politikens innehåll efter valet, valutgången, valdeltagandet samt vilka regeringskonstellationer som kan komma i fråga. Generellt förhåller man sig neutral eller negativ i sina kommentarer.

Abstract saknas men uppsatsen finns digitalt

Abstract Titel: Flerspråkighet! … Eller? Antal sidor: 69 Författare: Louise Deurell Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Syftet var att undersöka hur modersmålslärarna upplever hur kommunikationen mellan dem och invandrarelevernas övriga lärare fungerar i grundskolan. Jag villa även undersöka vinster som skulle kunna göras med en omorganisation av modersmålsundervisningen. Metod och material: En kvalitativ forsknings metod, med semistrukturerade intervjuer av sex modersmålslärare, respondenter, i Göteborg. Respondenterna kontaktades först via brev, därefter via telefonkontakt, för att bestämma tid och plats för intervju. Intervju har även gjorts med Frank Andersson, ansvarig politiker, för utbildningen i Göteborg. Frank Andersson har jag använt som informant i undersökningen. Respondenterna, intervjuades utifrån en fastställd frågeguide. Inspelning gjordes med diktafon. Transkriberingarna, korrigerades grammatiskt och citaten är därefter använda i resultatet. Övrigt material är forskningslitteratur, som varit relevant för forskningen. Huvudresultat: Modersmålslärarna har sällan någon möjlighet att samarbeta med invandrarelevernas övriga lärare, eftersom modersmålsundervisningen är förlagd till eftermiddagstid, då ordinarie undervisning oftast är slut för dagen. Det finns därför mycket liten tid till kommunikation mellan invandrarelevernas olika lärare att samarbeta för de gemensamma elevernas bästa utveckling. Modersmålslärare upplever ett utanförskap i sin lärargärning, eftersom de aldrig kan delta i pedagogiska samtal, konferenser eller andra möten, formella, informella eller sociala på någon skola. Modersmålslärare har ett ensamt arbete, utan kollegor att utveckla arbetet med. En ojämnhet i maktbalansen uppstår, eftersom lärare på grundskolorna är delaktiga i beslutsprocesserna och de formar skolans kultur med dess regler, normer och pedagogik. Utanförskapet för modersmålslärare förstärks genom obalansen i maktordningen och bristen på kommunikation Det finns starka önskemål hos modersmålslärarna om en förändring av modersmålsorganisationen. Modersmålslärarna framför att det bästa för alla parter, elever, lärare, föräldrar, kommunen och samhället, vore att modersmålslärarna anställdes på en hemskola i en stadsdel. Skolan skulle då kunna nyttja den kompetens och de erfarenheter som modersmålslärarna besitter efter många års lärargärning. Modersmålslärare skulle kunna arbeta som lärare i nybörjarspråk, som lärare i andra ämnen, vara kontaktpersoner mellan hem och skola, utveckla utbildningsmaterial. Inom många områden i skolan skulle modersmålslärare vare en tillgång för skolan, lärare, elever och föräldrar. På sikt kunde kunskapen och förståelsen för den kulturella mångfalden på varje skola öka betydligt. Invandrarelever kunde få lärare med annan bakgrund än svensk som förebilder, vilket skulle visa att det lönar sig att studera och vara en engagerad samhällsmedborgare. En långsiktig planering behövs för grundskolans hela utbildning för alla elever. Utbildning är mycket viktig för samhällets utveckling och välfärd i den globala världen framöver.

ABSTRACT Author: Amie Almström Title: From Fiction to Reality – An evaluation of how Lindex’s shop assistants perceived the corporate programme aiming to implement and strengthen Lindex’s core values, which resulted in recommendations on how the company can progress in its future endeavour. Main objective: The main objective of this thesis was to evaluate Lindex’s corporate programme, as well as to make recommendations on how Lindex could progress in its future endeavour. Methodology: Qualitative research has been conducted to obtain an in-depth knowledge and understanding of shop assistants’ perceptions and thoughts regarding Lindex’s corporate programme. In total, eight qualitative interviews were carried out in four different shops. All findings were later presented and interpreted according to a hermeneutical manner. Accordingly, all recommendations made in this thesis are drawn from the findings. Conclusions: This thesis has focussed on three dimensions: Organisational communications Corporate culture Organisational identity Throughout the thesis these dimensions were applied, hence its thematic presentation of results and interpretations. Each dimension was accurately presented and interpreted, followed by appropriate and valid recommendations. The overall conclusions, justified by the findings, shed light on the shop assistants’ needs of enhanced appreciation of their work, solidarity as well as more time. These three aspects are perceived as crucial in the context of implementing and strengthening Lindex’s core values. In addition to recommendations made in relation to these issues, the thesis has also elaborated on other proposals worthwhile for Lindex’s future endeavour to strengthen the corporate culture.