Abstract Titel -Välj Sida! Författare Lilian Ilanner och Pia Kjellerup Handledare Jan Strid Kurs Lilian Ilanner och Pia Kjellerup C-uppsats Fördjupningskurs, vårterminen 2006 Handledare: Jan Strid Syfte Vårt syfte är att på uppdrag av Sida göra en kommunikativ omvärldsanalys av Sidas externa kommunikation, med fokus på Europaavdelningens tidning Östlövet. Metod En kvantitativ omvärldsanalys Material Enkätundersökning Huvudresultat Ett tudelat mottagarbehov har utkristalliserats i Sidas mottagargrupp gällande Sidas opinionsbildande verksamhet och externkommunikation via tidningen Östlövet. Det tudelade mottagarbehovet bör Sida uppmärksamma och bemöta i framtiden för att få en stark anknytning till sina svenska samarbetspartners.

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionen i Västnytt. En studie av nyhetsproduktion och mediebild. Författare: Byström, Sandra & Danielsson, Björn Kurs: Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Vårterminen 2006. Syfte: Att förklara mediebilden av Västra Götalandsregionen i Västnytt 1998-2005 utifrån berörda reportrars uppfattningar om rapporteringen kring regionen. Metod: Kvalitativ intervjustudie och kvantitativ innehållsanalys. Material: Intervjuer med sex Västnyttreportrar och inslag om Västra Götalandsregionen i Västnytt för perioden 1998-2005. Huvudresultat: Västnytts rapportering om Västra Götalandsregionen präglas i stor utsträckning av sjukvårdsnyheter och en centrering till Göteborg. Den huvudsakliga motiveringen till nyhetsvärderingen är att nyheterna skall beröra många. Flera av reportrarna menar att det händer fler viktiga händelser i Göteborg än i andra delar av regionen och att det därför att viktigt att värdera nyheter från området. Ett annan tydlig tendens som skall relateras till frågeställningen om mediernas arbetssätt, medielogik, är att organisationen, och de redaktionella rutinerna enligt reportrarna påverkar bevakningen av Västra Götalandsregionen. En tydlig tendens är att personalresurserna är fördelade till redaktionen i Göteborg, vilket får konsekvenser för bevakningen av andra geografiska områden. Det mest framträdande resultatet är dock att TV-formatet i stor utsträckning påverkar såväl arbetssätt som nyhetsvärdering. Flera av reportrarna menar att det är viktigt att nyheterna passar TV-formatet och därför får vissa typer av nyheter mindre utrymme än andra. En slutsats är därför att medielogikens olika komponenter utgör en viktig del av nyhetsorganisationen och att dessa i viss utsträckning påverkar nyhetsvärderingen av de händelser som sker inom Västra Götalandsregionen.

abstract Titel: Ingeting Har Hänt – En Kvatitativ Studie av Kvällspressens Layout Författare: David larsson och Daniel Jonsson Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Vårt syfte är att jämföra layouten i kvällspress mellan två olika veckor med olika mykcet sensationella nyheter. Metod: Vi har med hjälp av ett kodshema gått igenom fyra vckor av kvällstidningar. Vår enhet är tidningsuppslag. Under kodningan har vi bland annat tittat på disposition av rubriker, text och visuella element utifrån en indelnning av uppslagen i 16 zoner. Utöver detta har vi mätt totalt utrymme visuellt material, vilka inkluderar fotografier, serieteckningar, illustrationer och så vidare. Vi har även räknat antaler visuella material på varje uppslag. Den här behandlingen har även rubriker, uppslagsrubriker, extra-rader, tabeller samt brödtext fått gå igenom. Material: En veckas exemplar av Aftonbladet och GT vardera, under en vecka 2005 och samma vecka 2006. Totalt 29 tidningar inklusive en extraupplaga av GT år 2005. Huvudresultat: När det gäller dispositionen har vi dels sett att den generellt sett är oförändrad. Men under en sensationell händelse blir en typisk kvällstidnings layout ännu tydligare. Samma saker placeras på samma ställe. Det tyder på att en sensationslayout alltid finns i kvällspressen. Men att den blir tydligare vid en större händelse. Generellt sett ökar blidmaterialet vid en större händelse. Men det görs olika i GT och Aftonbladet. GT ökar det till antalet, medan Aftonbladet ökar det till utrymmet. Det finna alltså fortfarande en sensationslayout som blir tydlig här, emn med olika varianter beroende på de olika tidningarnas förutsättningar och spridning. Både brödtexten och rubrikerna ökar vid en sensationell händelse. Rubrikerna tar mer plats genom att de så kallade uppslagsrubrikerna blir vanligare under en händelserik vecka. Brödtexten ökas till utrymmet mest i GT vilket är att grepp som går emot den vanliga medielogiken i kvällspressen. Det finns både likheter och skillnader mellan veckorna och tidningarna vi undersökt. Skillnaderna tyder på en reaktion på en stor händelse. En stor händelse får hög prioritet och ges mer utrymme och det kan vi se genom att alla delarna i layouten ökar något i och med kidnappningen. Skilnaderna mellan tidningarna är två olika sätt att anpassasig till denna händelse. Här kan GT:s lokala perspektiv spela en stor roll i varför det skiljer sig åt. Samtidigt är skilnaderna inte särkilt stora, varken mellan veckorna eller tidningarna. Det pekar på en likriktning och ett väl etblerat medieformat i kvällspressen. Det är ett tydligt medieformat som alltid ärute efter att skapa sensation, oavsett nyheter. Det är ett format som använder sig av layouten för att skapa denna sensation.

Abstract: Titel: Lika värde – men inte lika rättigheter? Författare: Erika Hansson Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Syftet är att beskriva hur tidningen Världen idag skriver om homosexualitet Metod: Kvalitativ innehållsanalys (ECA) Material: Artiklar från ”Världen idag” mellan den 23 jan-2 maj, 2006 Huvudresultat: De som främst kommer till tals är de journalister som skriver för tidningen, samt olika röster inom kyrkan. De som kommer till tals inom kyrkan är från flera olika samfund och organisationer. Synen på homosexualitet präglas av den heteronormativa normen där homosexualitet ses som en avvikande sexualitet som jämförs med den ”normala” heterosexualiteten. Sexualitet beskrivs även återkommande i ett ”vi” – ”de”- perspektiv, där heterosexualitetens ”vi” är överordnad homosexualitetens ”de”. Återkommande ifrågasätts, kritiseras eller fördöms homosexualitet. Då synen på homosexualitet förankras i den kristna tron beskrivs det exempelvis som ett avfall från bibeln och emot Guds ord. I ett fåtal fall förekommer en alternativ syn, men belyses då mycket kortfattat. Oftast kopplas diskussionen om homosexualitet till kyrkan och den kristna tron. Svenska kyrkans liberala hållning till homovälsignelser är här centralt, men även kd och ärkebiskopsvalet diskuteras återkommande.

abstract Titel Ansvarsfullt företagande? – En receptionsanalys av Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande Författare Isabelle Göransson och Maria Zachau Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin HT2005 Handledare Magnus Fredrikson (intern) Anna Josefsson (extern) Sidantal 63 sidor Syfte Syftet med vår studie är att närmare undersöka hur regionpolitiker i Västra Götalandsregionen uppfattar och tolkar Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande. Metod & Material Kvalitativ receptionsanalys bestående av tio stycken samtalsintervjuer med politiker i regionfullmäktige, Västra Götalandsregionen Huvudresultat På en övergripande nivå har vi funnit likheter mellan politikernas syn på företagens roll i samhället. Vidare ses företag som en viktig drivkraft i samhället som skapar utvecklingsmöjligheter. Informanterna anser att företag bör ta ett socialt ansvar dock har de skilda åsikter kring hur detta bör uppnås. Informanter med borgerlig tillhörighet tenderar att prioritera ekonomiska dimensioner medan informanter med socialistisk tillhörighet istället tenderar att prioritera etiska dimensioner av begreppet. Regionpolitiker med borgerlig tillhörighet genomför i allt högre utsträckning en mer sympatisk läsning än de med socialistisk tillhörighet. De informanter som har en etablerad relation till AstraZeneca tenderar att tolka texten mer negativt, än de informanter som inte har en relation till företaget. Vi är av åsikten att detta kan bero på att de informanter som innehar en relation till AstraZeneca besitter förkunskaper och kännedom om företaget vilket kan medföra att deras förväntningar på företaget är högre än det som texten förmedlar. Det kan även bero på att informanterna upplever att policyn inte överensstämmer med det faktiska arbetat. Vidare har vi funnit att genom att informanterna väljer att ta del av den information som överensstämmer med deras egna åsikter. De informanter som inte sedan tidigare har kontakt med företaget innehar därmed inte någon tidigare bild av företaget vilket kan påverka deras uppfattning av texten.

ABSTRACT Informatören och demokratin, by Anders Carlsson Media and communication studies, second semester of 2005 The purpose of this essay is to study the ways in which public relations officers in decentralized municipality-councils work with the ideas of deliberative democracy. During the last decades Sweden has seen a decreasing participation in the parliamentary system which has caused the government to emphasize the municipalities’ independence and judicially offer ways to increase the citizens’ possibilities to take part in the process of decision making. Gothenburg’s municipality council is decentralized into 21 districts, which all have public relations officers. I examine their role in the carrying out of deliberative ideas and what conditions, obstructions and possibilities that exist. My method of choice is semi-structured interviews with 7 PR-officers. Results show that the PR-officers see as their main task to produce and distribute neutral information to all citizens, hence enabling participation. The politicians initiate meetings of dialogue and the PR-officers duties range from strictly informative tasks to the planning of the meetings and the discussion of topics. The PR-officers function more as a resource for the municipalities’ production and distribution of information than as a democratic resource for the inhabitants. Keywords: deliberative democracy, municipality, public relations officers, Sweden

ABSTRACT Titel: Terrorister, extremister, fundamentalister – En studie av Göteborgs-Postens framställning av muslimer och islam i samband med terrorattacker. Författare: Henrik Johnsson & Ghazal Maljov. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, hösten 2005. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare: Stina Bengtsson. Antal sidor: 57. Syfte: Vi ämnar undersöka hur muslimer och islam, i samband med terrordåd, representeras in i stereotypa kategorier i nyhetstexter via mediediskurser. Frågeställningar: I samband med terrordåden: · var muslimska intressen, aktörer och åsikter över- eller underordnade i texten? · på vilket sätt kopplades händelsen till religion och fundamentalism? · vilka stereotyper framställdes och vilka kategoriseringar gjordes? Metod: Kritisk diskursanalys. Material: Artiklar ur Göteborgs-Posten i samband med terrorattackerna mot USA 11 september 2001 och bombdåden i London 7 juli 2005. Huvudresultat: Muslimska intressen, aktörer och åsikter är i GP underordnade västerländska. Muslimska aktörer uttalar sig främst subjektivt medan västerländska aktörer har en mer objektiv roll, ofta som experter som får privilegiet att förmedla sin beskrivning av mellanöstern. Islam framställs som en homogen religion trots dess olika inriktningar och muslimer beskrivs främst utifrån religion istället för etnicitet eller nationalitet. Händelser kopplas oftare till religiösa motiv än till politiska. Islam beskrivs som en våldsam, hämndlysten, fanatisk och extrem religion. Den muslimska världen framställs som primitiv och outvecklad till skillnad från det civiliserade väst. Åtskiljningar mellan Vi och Dem är frekvent återkommande i artiklarna. Det finns i GP en diskurs där väst ses som överlägset orienten. Muslimerna beskrivs ur två olika perspektiv. Dels som offer i västvärlden – de får ta negativa konsekvenser av terrordåden i och med generaliseringar från övriga samhället. Dels som hot i den muslimska världen då de anses ha kopplingar till terrorverksamhet. Även väst ses ur två perspektiv. Dels som orsak till problem – attackerna är en effekt av västs mellanösternpolitik. Dels som offer då de utsatts för terrordåden.

Abstract Handledare: Stina Bengtsson Antal sidor: 53 Syfte: Syftet med vår undersökning är att se hur Metro har framställt muslimer och islam i samband med tre terrordåd under 2000-talet (attackerna mot USA, 11 september 2001, attentaten på Bali, 12 oktober 2002 och attentaten mot London, 7 juli 2005). Frågeställningar: Har Metro bidragit till skapandet av en stereotyp mediebild av muslimer och islam? Tenderar tidningen att framställa muslimer och islam som ”de Andra”? Får muslimer själva komma till tals och i så fall om vad? Synliggörs den ”vanliga” muslimen? Metod: ECA – etnografisk kvalitativ textanalys. Material: Tidningen Metro Stockholm: 12-25 september 2001, 12-25 oktober 2002 samt 8- 21 juli 2005. Huvudresultat: Mediebilden av muslimer och islam i Metro i samband med de perioder vi studerat har visat sig vara förhållandevis nyanserad. Stereotypisering av muslimer och islam förekommer visserligen till viss del, bland annat genom att terrororganisationer onödigt nämns i samband med varianter av orden islam och muslim. Beskrivningar av muslimers utseende och egenskaper är dock ovanliga och framställningen av muslimer och islam som en motbild till oss i västvärlden kan heller inte påstås vara tydlig. Den vaga stereotypisering som förekommer kan vidare sägas vägas upp av andra företeelser som istället bidrar till att motverka den stereotypa bilden av muslimer och islam. Det är till exempel tydligt att muslimer får komma till tals både för att fördöma terrorattentaten och för att prata om hur deras vardag har präglats av dessa. Politiker, forskare och krönikörer som påpekar vikten av att inte dra alla muslimer över en kam bidrar ytterligare till att motverka en stereotyp framställning av muslimer och islam.