abstract Titel: Ingeting Har Hänt – En Kvatitativ Studie av Kvällspressens Layout Författare: David larsson och Daniel Jonsson Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Vårt syfte är att jämföra layouten i kvällspress mellan två olika veckor med olika mykcet sensationella nyheter. Metod: Vi har med hjälp av ett kodshema gått igenom fyra vckor av kvällstidningar. Vår enhet är tidningsuppslag. Under kodningan har vi bland annat tittat på disposition av rubriker, text och visuella element utifrån en indelnning av uppslagen i 16 zoner. Utöver detta har vi mätt totalt utrymme visuellt material, vilka inkluderar fotografier, serieteckningar, illustrationer och så vidare. Vi har även räknat antaler visuella material på varje uppslag. Den här behandlingen har även rubriker, uppslagsrubriker, extra-rader, tabeller samt brödtext fått gå igenom. Material: En veckas exemplar av Aftonbladet och GT vardera, under en vecka 2005 och samma vecka 2006. Totalt 29 tidningar inklusive en extraupplaga av GT år 2005. Huvudresultat: När det gäller dispositionen har vi dels sett att den generellt sett är oförändrad. Men under en sensationell händelse blir en typisk kvällstidnings layout ännu tydligare. Samma saker placeras på samma ställe. Det tyder på att en sensationslayout alltid finns i kvällspressen. Men att den blir tydligare vid en större händelse. Generellt sett ökar blidmaterialet vid en större händelse. Men det görs olika i GT och Aftonbladet. GT ökar det till antalet, medan Aftonbladet ökar det till utrymmet. Det finna alltså fortfarande en sensationslayout som blir tydlig här, emn med olika varianter beroende på de olika tidningarnas förutsättningar och spridning. Både brödtexten och rubrikerna ökar vid en sensationell händelse. Rubrikerna tar mer plats genom att de så kallade uppslagsrubrikerna blir vanligare under en händelserik vecka. Brödtexten ökas till utrymmet mest i GT vilket är att grepp som går emot den vanliga medielogiken i kvällspressen. Det finns både likheter och skillnader mellan veckorna och tidningarna vi undersökt. Skillnaderna tyder på en reaktion på en stor händelse. En stor händelse får hög prioritet och ges mer utrymme och det kan vi se genom att alla delarna i layouten ökar något i och med kidnappningen. Skilnaderna mellan tidningarna är två olika sätt att anpassasig till denna händelse. Här kan GT:s lokala perspektiv spela en stor roll i varför det skiljer sig åt. Samtidigt är skilnaderna inte särkilt stora, varken mellan veckorna eller tidningarna. Det pekar på en likriktning och ett väl etblerat medieformat i kvällspressen. Det är ett tydligt medieformat som alltid ärute efter att skapa sensation, oavsett nyheter. Det är ett format som använder sig av layouten för att skapa denna sensation.

Abstract: Titel: Lika värde – men inte lika rättigheter? Författare: Erika Hansson Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Syftet är att beskriva hur tidningen Världen idag skriver om homosexualitet Metod: Kvalitativ innehållsanalys (ECA) Material: Artiklar från ”Världen idag” mellan den 23 jan-2 maj, 2006 Huvudresultat: De som främst kommer till tals är de journalister som skriver för tidningen, samt olika röster inom kyrkan. De som kommer till tals inom kyrkan är från flera olika samfund och organisationer. Synen på homosexualitet präglas av den heteronormativa normen där homosexualitet ses som en avvikande sexualitet som jämförs med den ”normala” heterosexualiteten. Sexualitet beskrivs även återkommande i ett ”vi” – ”de”- perspektiv, där heterosexualitetens ”vi” är överordnad homosexualitetens ”de”. Återkommande ifrågasätts, kritiseras eller fördöms homosexualitet. Då synen på homosexualitet förankras i den kristna tron beskrivs det exempelvis som ett avfall från bibeln och emot Guds ord. I ett fåtal fall förekommer en alternativ syn, men belyses då mycket kortfattat. Oftast kopplas diskussionen om homosexualitet till kyrkan och den kristna tron. Svenska kyrkans liberala hållning till homovälsignelser är här centralt, men även kd och ärkebiskopsvalet diskuteras återkommande.

Abstract Titel: Vem döljer sig i garderoben? – En kvalitativ innehållsanalys av mediernas framställning och osynliggörande/synliggörande av homosexuella/homosexualitet Författare: Ida Johansson Handledare: Monika Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs VT – 06 Syfte: Mitt syfte är att undersöka och jämföra hur homosexuella/homosexualitet skildras i GP och GT vid tiden omkring pastor Åke Greens friande dom i hovrätten februari 2005. Metod: Kvalitativ innehållsanalys – ECA-metoden Material: Artiklar i GT och GP som skildrar homosexuella/homosexualitet i tidsperioderna 050113-050126 och 050205-050217. Huvudresultat: Homosexuella osynliggörs inte men synliggörs inte fullt ut heller. Framför allt lesbiska är de som ”döljer sig i garderoben”. Och i artiklar kring Åke Green-fallet, ett ämne som berör homosexuella i hög grad, kommer bara två homosexuella själva till tals. I Green-fallet är det den manliga elitens röst vi hör. I övriga artiklar hörs mer homosexuella själva, men innehållet i dessa artiklar är oftast av ”den lättsamma karaktären”. De homosexuella som syns är en ganska homogen grupp, där ett kön, en ålder och en yrkesbransch dominerar. Det är de homosexuella männen i 25-35-årsåldern som både är de som syns mest i tidningarna och som man allmänt förknippar homosexualitet med. De flesta av de lesbiska och bögar som själva kommer till tals i tidningarna befinner sig yrkesmässigt inom den kulturella branschen. Tidningarna väljer att fokusera på den lesbiska kärleksrelationen och de homosexuella männens yrke och karriärer.

Abstract Titel: Personifieringen – en halv sanning. En kvantitativ studie av personifieringen i dagspressen under valkampanjens sista vecka, 1970-2002. Författare: Erica Litzén Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2006 Sidantal: 62 Syfte: Att undersöka personifieringen i dagspressen under valkampanjen. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Tre dagstidningar, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under sju dagar innan fem val, 1970, 1979, 1988, 1998 och 2002. SvD utgår dock från valet 1988, på grund av att tidningarna inte gått att få tag i. Det ingår således 98 tidningar i undersökningen. Huvudresultat: Resultatet av min undersökning är att det går att tala om en personifiering. Men att säga att den utvecklingen skett över tid är inte lika tydlig, utan det är mest i kvällspressen det finns en utveckling att tala om. När det gäller skillnader mellan morgontidningar i fullformat och de som övergått till tabloid finns ingen anledning till oro, någon tydlig tabloidiseringseffekt är inte möjlig att finna. De delar av personifieringen som ökar är att personer är mest framträdande i en större andel artiklar nu än förr, även om sakfrågorna fortfarande dominerar. De personliga egenskaperna om politikerna ökar och dessutom ökar antalet artiklar där partiledarnamnet ersätter partiets namn. De delar av personifieringen som minskar är de övriga politikerna, de omnämns mindre och förekommer mindre på bild. Men de har fortfarande samma möjligheter att göra uttalanden när de väl bli omnämnda som de hade tidigare. Varierande över tid är partiledarnas möjlighet till uttalanden och politikers förekomst i privata sammanhang. De offentliga icke-politiska sammanhangen är så få att det inte är någon mening att diskutera dem. Klart är att det är de offentliga politiska sammanhangen som dominerar och detta är stabilt över tid. Dessa resultat gäller för valkampanjens sista vecka.

Abstract Titel Sammelsurium – Hur massmedier framställs i läroböcker för samhällskunskap Författare Erik Schreiber och Christoffer Dahlin Antal sidor 56 Kurs Medie- och kommunkationsvetenskap, försdjupningskurs (C) Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet. Integrerat examensarbete för lärarprogrammet. Termin Vårterminen 2006 Handledare Annika Bergström Syfte Att undersöka vilka perspektiv på massmedierna som förmedlas i skolans läroböcker i samhällskunskap Metod Kvalitativ textanalys Material 12 läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Samhällskunskap A Huvudresultat Resultatet vi kom fram till var att läroböckerna ofta blandade olika perspektiv på medierna och inte sällan på ett motsägelsefullt sätt. Det var ovanligt att läroböckernas framställning av medierna var konsekvent och förankrat i ett perspektiv. Det fanns skillnader mellan läroböckerna hur de behandlade samma infallsvinklar på medierna.

Abstract Titel Konsten att förhandla – om journalister i en kommersiell tv-kultur Författare Malin Dellgran Handledare Monica Löfgren Nilsson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Göteborgs universitet, JMG Fördjupningskurs, vårterminen 2006 Syfte Syftet med uppsatsen är att utforska den grupp som arbetar med journalistiska uppgifter för kommersiell tv, i en ansats att undersöka professionell identitet och innebörden av att vara professionell i en kommersiell tv-kultur. Metod Kvalitativ intervjustudie Material Sex intervjuer med journalister som arbetar i den kommersiella tv-branschen. Huvudresultat Resultaten antyder att det existerar en stark journalistisk professionsdiskurs och ideologi. På många sätt ansluter sig journalisterna i undersökningen till de journalistiska idealen och professionsdiskursen på ett ideologiskt plan, men dessa måste ständigt förhandlas i praktiken. Den kommersiella tv-branschens villkor innefattar bristande resurser, en avsaknad av anställningstrygghet, otydlig arbetsledning, lågt självbestämmande och en stor makt hos kanalerna. Genom att förhandla de egna idealen och bekänna sig till branschens villkor och denna kulturs normer kan det egna arbetet legitimeras. Att vara professionell i en kommersiell tv-kultur innebär således att förhandla sina ideal. Inte nog med att man förhandlar synen på tv-journalistikens roll i samhället, förhandlas också det etiska förhållningssättet tillsammans med synen på handlingsutrymme och arbetssituation. Till och med själva titeln journalist förhandlas bort.

Abstract Titel: Det inre och yttre samspelet, en studie i organisationskommunikationen studerat utifrån tre organisationer. Författare: Eva Magnusson-Sundberg och Laila Lindblom Ottosson Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för Journalistik- och masskommunikation Göteborgs Universitet Höstterminen 2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka förstå och kartlägga hur samspelet mellan den lyckade och den misslyckade organisationskommunikationen upplevs utifrån tre organisationers medlemmars värderingar, attityder och upplevda situation. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Tolv intervjuer genomförs och analyseras med anställda i tre organisationer Huvudresultat: Studien visar att organisationsmedlemmarna delar inte bara en objektiv verklighet utan även en mer subjektiv gemensam värdering. Det finns ett delat kommunikativt samspel som återfinns i organisationsmedlemmarnas kollektiva och samhälleliga värderingar. Organisationskommunikationen påverkar och formar de individer som ingår i organisationen, men mellan individerna finns också stora individuella skillnader. Organisationskommunikationen skapas och återskapas av individerna i organisationen utifrån den betydelse de lägger i de handlingar och det samspel de skapar tillsammans. Det är främst fem viktiga faktorer som påverkar kvaliteten i samspelet inom organisationen: den gemensamma verklighetsuppfattningen, den inre motivationen, den yttre motivationen, mål och budskap och kommunikationsvägarna. Tydlighet i dessa fem faktorer samverkar och skapar bättre förutsättningar för ett givande samspel sett ur ett kommunikationsperspektiv. I den lyckade kommunikationssituationen når individerna fram med sitt budskap, de får respons, de känner tillit och kan vara jämbördiga. I den misslyckade kommunikationssituationen hamnar individerna i en situation där deltagarna inte lyssnar till dem, de lyckas inte förmedla sitt budskap. Viktiga förutsättningar som bör finnas för att skapa ett samspel är förmåga att lyssna och att känna tillit både till sig själv, till situationen och deltagarna. Andra förutsättningar är att bjuda på sig själv, vara öppen att tillföra eller dela något med deltagarna. När samspelet stoppas beror det främst på att individerna inte förmått att sätta sig in i deltagarnas situation utan istället velat få till stånd ett resultat utifrån sin egen målsättning. När medlemmarna förmår samspela inom organisationen skapas tillit och trygghet, när kommunikationen fungerar blir de mer säkra att agera både internt och externt ut mot organisationens omvärld.

Abstract Titel: Sexualitet i Veckorevyn – En kvalitativ textanalys av sexualitet i tidningen Veckorevyn 2005 Författare: Ylva Karmebäck och Jonatan Levin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Handledare: Monika Djerf-Pierre Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Vi vill ta reda på hur sexualitet framställs i tidningen Veckorevyn, under året 2005. Detta vill vi göra genom att ta reda på om bilden av sexualitet är heteronormativ eller ej. Metod: Etnografisk kvalitativ textanalys (ECA) Material: 26 nummer av tidningen Veckorevyn under 2005 Huvudresultat: Vårt huvudsakliga resultat för undersökningen visar att 94 procent av samtliga texter om sexuella aktiviteter och förhållanden är mellan en kvinna och en man. Här befästs normen för sexualitet i tidningen vara heterosexuell. Texter om sexualitet ser vi som mer perifert än exempelvis texter om ”mode och utseende”. Med detta vill vi alltså betona att sexualitet är ett mycket stort ämne i tidningen men inte det som får störst utrymme. De texter som handlar om sexualitet handlar enbart om sexualitet. Yrke och andra aspekter hamnar åt sidan och används bara till att beskriva personen. Män skildras både som sexsymboler och som sexmissbrukare, vilket innebär att även män och inte bara kvinnor, är delaktiga i representationen av sexualitet i tidningen. Det mest tydliga och gemensamma för samtliga texter som handlar om otrohet, är att det endast är män som är otrogna. Inte en enda text behandlar kvinnor som varit eller är otrogna. När texter handlar om sexualitet och presenteras tillsammans med en bild, förstärker alltid den tillhörande bilden sexualiteten i denna. Med andra ord förekommer det inte texter som handlar om sexualitet med bild, där bilden motsäger sexualiteten i textens innehåll. Personerna på bilderna skildras olika beroende på kön, men också beroende på textens innehåll. Vi ser dock att bilder och texter om kvinnor fortfarande framställs som förebilder för olika värderingar och attityder, men till skillnad från tidigare studier, lockar inte bara bilder och texter om kvinnor till detta, utan även texter om män till ett sexuellt begär.

Abstract Titel Lindex värderingsarbete – en utvärdering Författare Caroline Andersson Jessica Johansson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap; fördjupningskurs Termin Vårterminen 2006 Syfte Att utvärdera det värderingsarbete som startade år 2003 inom Lindex. Metod Kvantitativ ansats – surveyundersökning. Material Enkäter/frågeformulär Huvudresultat Värderingsarbetet har givit resultat till viss mån, men inte fullt ut. Den har inte främjat gemenskapen över gränserna, men dock gemenskapen till sin egen grupp inom organisationen. En motivation och förväntan av hos de anställda har ändå funnits där som bas. Värderingarna har förankrats i olika mån, enkelhetsvärderingen är den som genomgående har förankrats bäst. Olika grupper har tagit till sig olika värderingar olika mycket, förankringen har lyckats bäst hos ledarna och hos anställda inom butik. Deltagande i värderingsövningarna visade sig inte vara avgörande för förankringen av värderingarna, utom hur man deltog och i vilka moment spelade en större roll. Värderingsövningarna fungerade bra som en social process. I samband med värderingsarbetet saknas dock en kontinuitet och återkoppling, och detta är något som borde tänkas på i framtiden.

Abstract Titel: Mobiltelefon – mer än bara kommunikationsmedel Författare: Anna Kjellsson och Ulrika Larsson Kurs: Fördjupningskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 66 sidor exklusive bilagor Termin: Vårterminen 2006 Handledare: Annika Bergström Syfte: Att ta reda på hur mobiltelefonen används av ungdomar och deras attityder till mobiltelefonen, med fokus på mobilt Internet och nyhetsanvändning. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 341 enkäter från elever i nionde klass från olika områden i Göteborg Huvudresultat: Mobiltelefonen är väldigt integrerad hos de undersökta ungdomarna. De har haft många mobiltelefoner och har haft dem länge. Nya tjänster som videosamtal, TV och mp3 är inte särskilt vanliga, men ändå mer vanligt än hos undersökta ungdomarna än resten av befolkningen. Mobiltelefonen är en livsstilsmarkör för ungdomarna, utseendet och det faktum att mobiltelefonen är ny är viktigt för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan användandet av mobiltelefonen och datorn. Likheterna gäller TV-tittandet och spel och skillnaderna rör e-post- och nyhetstjänstanvändningen. Mobiltelefonen har inte någon avgörande roll i ungdomarnas nyhetsanvändning, men en femtedel av dem tror att deras nyhetskonsumtion kommer öka om nyhetstjänsterna i mobiltelefonen ökar. Mellan de inkomstområden vi undersökt använder de från låginkomstområdet mobiltelefonen till mycket mer än som kommunikationsmedel. Ungdomar från höginkomstområdet utmärker sig genom att använda mobiltelefonen som statussymbol, samtidigt som mobiltelefonens funktionalitet är viktig för dem. Mellan könen är killarna mer öppna att ta till sig tekniska innovationer och de vill gärna ha den nyaste mobiltelefonmodellen. Dessutom är killarna större nyhetsanvändare än tjejer, både när det gäller via datorn och mobiltelefonen. Tjejer använder i högre utsträckning mobiltelefonen som livsstilsmarkör än killar, och använder den gärna tillsammans med andra.