ABSTRACT Titel: Intranätet – en användbar informationskälla? – En kvantitativ undersökning om medarbetarnas användning och värdering av den nya intranätsidan på område Försörjning och Service vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Författare: Sofia Siewertz och Marianne Thulin Handledare: Monika Djerf-Pierre, docent vid institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG på Göteborgs universitet. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, vårterminen 2005 Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur medarbetarna inom område Försörjning och Service använder och värderar sin nya intranätsida. Metod: Kvantitativ. Material: Enkäter Huvudresultat: Besöksfrekvensen är låg, hela 42 procent av respondenterna anger att de inte alls besöker sidan. Datorvanan inom organisationen är god, liksom tillgången på datorer, vilket alltså inte kan förklara den låga användningsfrekvensen. Vår undersökning visar dock att de som verkligen använder sig av intranätsidan ger den ett gott omdöme, både vad gäller innehåll och teknisk funktion. Vidare visar vårt resultat att samtal med arbetskamrater och närmaste chef anses vara de mest relevanta informationskällorna.

Abstract Titel Unga dagstidningsläsare i ny mediesituation Författare Carl Bergholtz och Johan Olsson Antal sidor 68 Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen (C), institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2005 Handledare Ingela Wadbring Syfte Att analysera om och i så fall hur den bredbandsuppkopplade datorn kan ersätta dagstidningen för unga. Metod Kvalitativa intervjuer Material Transkriberade intervjuer Huvudresultat Vissa personer ersätter sitt dagstidningsanvändande med internetanvändande medan andra i större utsträckning ersätter med TV och radio. En framträdande faktor för om ersättandet ägde rum eller ej var personens kompetens att använda dator och internet och om man kan använda det på ett avslappnat sätt eller inte.

Abstract Titel: Hur representeras muslimer i lokalpressen i Göteborg? Författare: Jesper Havsberg och Pierre Delang Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur muslimer representeras i den lokala pressen i Göteborg. Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ textanalys av Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Vårt material har bestått av 24 artiklar ur Göteborgs-Posten och 19 artiklar ur Göteborgs-Tidningen. Antal sidor: 57 Huvudresultat: Utifrån utseende, personlighet och religion, upplever vi att det som dominerat i tidningarna framförallt kretsar kring kvinnans förhållande till slöjan och vad det har för konsekvenser för henne själv, men också för hur omgivningen i allmänhet uppfattar detta. Mannens egenskaper kretsar i stor utsträckning av det symboliska eller den stereotypa fram- ställningen av att vara våldsam. Dessa egenskaper beskrivs och förankras genomgående i den religiösa tron som muslimer i allmänhet har. I tidningarna uppfattar vi att de sociala sammanhang som muslimer beskrivs, mycket handlar om kontakter med Polisen eller Säpo. Dessutom finns det ett flertal beskrivningar av muslimers sociala relationer i förhållande till moskén och olika slags föreningar/skolor. Tidningarna skriver också om muslimers familjeliv, men detta görs i korta drag. Tidningarna beskriver också muslimers yrkesliv. Vårt resultat har visat att tidningarna inte direkt vill kalla muslimer för kriminella och terrorister. Däremot sätts ofta muslimer i samband med olika slags brott och terrorism. Tidningarna beskriver inte muslimer som arbetslösa, snarare beskriver man muslimersom sysselsatta utifrån vårt material, vilket kan relateras till vårt begrepp framgång. Beskrivningar av muslimer som framgångsrika, har ur vårt material framgått när tidningarna beskriver muslimer som framgångsrika i sitt yrkesutövande. När tidningarna inte beskriver muslimer som ”muslimer”, så är epitet som invandrare och utlänningar vanligt förekommande.

Abstract Titel: Shoppande sötnosar och smarta strateger – konstruktionen av kvinnligheter och manligheter i kapitalismens karusell Författare: Jenny Eriksson och Diana Jacobsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Handledare: Monika Djerf-Pierre Termin: Höstterminen 2005 Syfte: Genom att titta på konstruktionen av kapitalism och genus, undersöker vi hur Mix Megapols och NRJ:s morgonprogram bär fram, förstärker och reproducerar den dominerande ideologin. Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalys (ECA). Material: Tio avsnitt à 75 minuter av Mix Megapols och NRJ:s morgonprogram inspelade 14 – 18 november 2005. Huvudresultat: Vi anser att det är de uttalat kapitalistiska värdena som hyllas och ges högst status i Mix Megapols och NRJ:s morgonprogram. Genus konstrueras påfallande ofta utifrån kapitalism; det är vad män och kvinnor äger och konsumerar som definierar dem. Kvinnlighet konstrueras med hjälp av begrepp som lyxshopping med ett intresse inriktat på kläder och smink, medan manlighet konstrueras utifrån ett intresse för sport och teknik. Kvinnan framställs som både ologisk och fylld av ett krävande habegär vilket mannen förväntas finansiera, men hon är på samma gång den mystiska varelsen – så olik männen i allt, att en man omöjligt kan förstå sig på henne. Mannen däremot framställs som rationell, han är den smarte strategen och familjens naturliga överhuvud och försörjare. Det viktigaste för mannen är att ha mycket pengar medan kvinnans värde bestäms utifrån hennes utseende. I interaktionen mellan männen och kvinnorna i studion har mannen en klart överordnad position. Det är också efter mannens normer världen definieras och utifrån hans regler även kvinnan anpassar sig. Den kommersiella radions innehåll bär fram, förstärker samt reproducerar på detta sätt samhällets dominerande ideologi.

Abstract Institution: Institionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Kurs: Uppsatsarbete, fortsättningskurs Termin: Höstterminen 2005 Titel: Medieundervisningen och dess förutsättningar på den svenska gymnasieskolan -en kvalitativ studie styrdokument samt gymnasielärare och deras attityder till medieundervisning Författare: Frida Wall Syfte: Att beskriva medieundervisningen och dess förutsättningar på den svenska gymnasieskolan Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer av verksamma lärare samt kvalitativ innehållsanalys av styrdokumenten Material: Läroplanen för de frivilliga skolreformerna och kursplanerna för kärnämnena engelska, estetisk verksamhet, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska. Huvudresultat: Flera formuleringar kan knytas an till medieundervisning styrdokumenten, de tenderar dock att vara relativt vaga och tolkningsmöjligheterna är stora. Lärarna anser inte att det är deras roll att undervisa om medier istället anser de att källkritik, konsten att kommunicera och det kritiska perspektivet är viktigt. Detta stämmer även överens med styrdokumenten där undervisning om medier generellt saknas, samtidigt saknar samtliga lärare någon sort av medieutbildning. Analysen resulterade dock i två typer av lärare; den mediemedvetna och den medieomedvetna.. Den medieomedvetna läraren använder medier i sin undervisning, framförallt tidningar och TV/film. Detta medan den mediemedvetna läraren inte använder medier i undervisning då de anser att den källan inte speglar ett objektivt material att arbeta med. Ofta sker det ingen specifik medieundervisning, om det sker så sker det genom ett speciellt moment i kurserna hos de medieomedvetna lärarna. De mediemedvetna menar att medieundervisning är något som sker som en integrerad del genom hela undervisningen. Sammanfattningsvis behövs framförallt styrdokument med tydliga riktlinjer, utbildning för lärare och politikers intresse för att nå upp till den normativa synen på en god medieundervisning.

Abstract Kvinnan i Veckorevyn Stereotyper, myter och maktojämlikhet Natalie Gerami Medie- och kommunikationsvetenskap C Höstterminen 2005 Mitt syfte med uppsatsen är att genom ett feministiskt perspektiv analysera mediet Veckorevyn, en tidskrift som riktar sig till unga kvinnor, och då avgränsat dess omslag. Jag tittar på hur stereotyper och myter om kvinnan smyger sig in i materialet. Jag undersöker även hur omslagen förmedlar maktojämlikhet med avseende på kön. En central del i min analys blir även att nyttja en jämförande utgångspunkt då jag tittar på det ovan nämnda med ett viss historiskt perspektiv. Jag tittar på dessa aspekter och hur de har förändrats över tid från det att tidskriften började ges ut 1935, fram till i dag, 70 år senare. Jag vill förena ett feministiskt perspektiv med ett maktperspektiv inom ideologikritik, för att undersöka hur omslagen kan tänkas ge uttryck för och reproducera en rådande könsojämlikhet. I min analys tar jag framförallt hjälp av Stuart Halls teori om representation och stereotyper såväl som Roland Barthes teori om myter. Mina frågeställningar behandlar vad omslagen ger för helhetsintryck av kvinnan inom ramen för feministisk ideologikritik, och jag identifierar stereotyper, myter och maktojämlikhet som ligger till grund för de olika framställningarna av henne. Jag arbetar enligt en semiotisk analys i kombination med oppositionell tolkning utläst genom Halls encoding/decoding modell. Jag nyttjar semiotiska verktyg för att kunna få fram de dolda meningarna i bild såväl som i text med hjälp av denotation och konnotation. Jag utför sedan som sagt en jämförande analys för att få fram förändringen över tid. Avslutningsvis kan jag med hjälp av min analys konstatera att kvinnan med hjälp av stereotyper och myter målas upp som ett utseendefixerat objekt och att detta kraftigt förstärkts över tid. Nästan ända från början har hon mer eller mindre målats upp som underlägsen mannen. Jag har även funnit tecken på rådande maktojämlikhet kvinnor emellan.

abstract Titel Ansvarsfullt företagande? – En receptionsanalys av Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande Författare Isabelle Göransson och Maria Zachau Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin HT2005 Handledare Magnus Fredrikson (intern) Anna Josefsson (extern) Sidantal 63 sidor Syfte Syftet med vår studie är att närmare undersöka hur regionpolitiker i Västra Götalandsregionen uppfattar och tolkar Vårt Ansvar 2004, AstraZenecas arbete med företagets sociala ansvarstagande. Metod & Material Kvalitativ receptionsanalys bestående av tio stycken samtalsintervjuer med politiker i regionfullmäktige, Västra Götalandsregionen Huvudresultat På en övergripande nivå har vi funnit likheter mellan politikernas syn på företagens roll i samhället. Vidare ses företag som en viktig drivkraft i samhället som skapar utvecklingsmöjligheter. Informanterna anser att företag bör ta ett socialt ansvar dock har de skilda åsikter kring hur detta bör uppnås. Informanter med borgerlig tillhörighet tenderar att prioritera ekonomiska dimensioner medan informanter med socialistisk tillhörighet istället tenderar att prioritera etiska dimensioner av begreppet. Regionpolitiker med borgerlig tillhörighet genomför i allt högre utsträckning en mer sympatisk läsning än de med socialistisk tillhörighet. De informanter som har en etablerad relation till AstraZeneca tenderar att tolka texten mer negativt, än de informanter som inte har en relation till företaget. Vi är av åsikten att detta kan bero på att de informanter som innehar en relation till AstraZeneca besitter förkunskaper och kännedom om företaget vilket kan medföra att deras förväntningar på företaget är högre än det som texten förmedlar. Det kan även bero på att informanterna upplever att policyn inte överensstämmer med det faktiska arbetat. Vidare har vi funnit att genom att informanterna väljer att ta del av den information som överensstämmer med deras egna åsikter. De informanter som inte sedan tidigare har kontakt med företaget innehar därmed inte någon tidigare bild av företaget vilket kan påverka deras uppfattning av texten.

ABSTRACT Informatören och demokratin, by Anders Carlsson Media and communication studies, second semester of 2005 The purpose of this essay is to study the ways in which public relations officers in decentralized municipality-councils work with the ideas of deliberative democracy. During the last decades Sweden has seen a decreasing participation in the parliamentary system which has caused the government to emphasize the municipalities’ independence and judicially offer ways to increase the citizens’ possibilities to take part in the process of decision making. Gothenburg’s municipality council is decentralized into 21 districts, which all have public relations officers. I examine their role in the carrying out of deliberative ideas and what conditions, obstructions and possibilities that exist. My method of choice is semi-structured interviews with 7 PR-officers. Results show that the PR-officers see as their main task to produce and distribute neutral information to all citizens, hence enabling participation. The politicians initiate meetings of dialogue and the PR-officers duties range from strictly informative tasks to the planning of the meetings and the discussion of topics. The PR-officers function more as a resource for the municipalities’ production and distribution of information than as a democratic resource for the inhabitants. Keywords: deliberative democracy, municipality, public relations officers, Sweden

ABSTRACT Titel: Terrorister, extremister, fundamentalister – En studie av Göteborgs-Postens framställning av muslimer och islam i samband med terrorattacker. Författare: Henrik Johnsson & Ghazal Maljov. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, hösten 2005. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare: Stina Bengtsson. Antal sidor: 57. Syfte: Vi ämnar undersöka hur muslimer och islam, i samband med terrordåd, representeras in i stereotypa kategorier i nyhetstexter via mediediskurser. Frågeställningar: I samband med terrordåden: · var muslimska intressen, aktörer och åsikter över- eller underordnade i texten? · på vilket sätt kopplades händelsen till religion och fundamentalism? · vilka stereotyper framställdes och vilka kategoriseringar gjordes? Metod: Kritisk diskursanalys. Material: Artiklar ur Göteborgs-Posten i samband med terrorattackerna mot USA 11 september 2001 och bombdåden i London 7 juli 2005. Huvudresultat: Muslimska intressen, aktörer och åsikter är i GP underordnade västerländska. Muslimska aktörer uttalar sig främst subjektivt medan västerländska aktörer har en mer objektiv roll, ofta som experter som får privilegiet att förmedla sin beskrivning av mellanöstern. Islam framställs som en homogen religion trots dess olika inriktningar och muslimer beskrivs främst utifrån religion istället för etnicitet eller nationalitet. Händelser kopplas oftare till religiösa motiv än till politiska. Islam beskrivs som en våldsam, hämndlysten, fanatisk och extrem religion. Den muslimska världen framställs som primitiv och outvecklad till skillnad från det civiliserade väst. Åtskiljningar mellan Vi och Dem är frekvent återkommande i artiklarna. Det finns i GP en diskurs där väst ses som överlägset orienten. Muslimerna beskrivs ur två olika perspektiv. Dels som offer i västvärlden – de får ta negativa konsekvenser av terrordåden i och med generaliseringar från övriga samhället. Dels som hot i den muslimska världen då de anses ha kopplingar till terrorverksamhet. Även väst ses ur två perspektiv. Dels som orsak till problem – attackerna är en effekt av västs mellanösternpolitik. Dels som offer då de utsatts för terrordåden.

Abstract Handledare: Stina Bengtsson Antal sidor: 53 Syfte: Syftet med vår undersökning är att se hur Metro har framställt muslimer och islam i samband med tre terrordåd under 2000-talet (attackerna mot USA, 11 september 2001, attentaten på Bali, 12 oktober 2002 och attentaten mot London, 7 juli 2005). Frågeställningar: Har Metro bidragit till skapandet av en stereotyp mediebild av muslimer och islam? Tenderar tidningen att framställa muslimer och islam som ”de Andra”? Får muslimer själva komma till tals och i så fall om vad? Synliggörs den ”vanliga” muslimen? Metod: ECA – etnografisk kvalitativ textanalys. Material: Tidningen Metro Stockholm: 12-25 september 2001, 12-25 oktober 2002 samt 8- 21 juli 2005. Huvudresultat: Mediebilden av muslimer och islam i Metro i samband med de perioder vi studerat har visat sig vara förhållandevis nyanserad. Stereotypisering av muslimer och islam förekommer visserligen till viss del, bland annat genom att terrororganisationer onödigt nämns i samband med varianter av orden islam och muslim. Beskrivningar av muslimers utseende och egenskaper är dock ovanliga och framställningen av muslimer och islam som en motbild till oss i västvärlden kan heller inte påstås vara tydlig. Den vaga stereotypisering som förekommer kan vidare sägas vägas upp av andra företeelser som istället bidrar till att motverka den stereotypa bilden av muslimer och islam. Det är till exempel tydligt att muslimer får komma till tals både för att fördöma terrorattentaten och för att prata om hur deras vardag har präglats av dessa. Politiker, forskare och krönikörer som påpekar vikten av att inte dra alla muslimer över en kam bidrar ytterligare till att motverka en stereotyp framställning av muslimer och islam.