Kategoriarkiv: Examensarbete

Svensk Public Service och det Amerikanska presidentvalet 2004

ABSTRACT Titel: Svensk Public service och det Amerikanska presidentvalet 2004 Författare: Erika Danielsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin: Vt -2005 Syfte: Syftet med uppsatsen och med den tillhörande analysen är att försöka utröna på vilket sätt Bush och republikanerna har missgynnats i svenska medier, i detta fall Dokument utifrån och Agenda. Har det varit på ett journalistiskt medvetet plan och hur ser texterna ut i förhållande till de teorier som finns omnämnda i teorikapitlet och ur stadgarna i SVT:s sändningsavtal samt Pressens samarbetsnämnds etiska regler perspektiv. Hur har man gått till väga, på vilket sätt journalistiken varit kritisk i sitt uttryck. Metod: Jag har valt att analysera ett antal texter rörande det senaste amerikanska valet, republikanerna och president George W Bush som visats på SVT under år 2004 ur ett kvalitativt, hermeneutiskt perspektiv. Material: Dokument Utifrån: CIA:s hemliga krig, del 3, 1990-2001 Jesusfaktorn Världen enligt Bush Agenda: Agendaspecial om det amerikanska presidentvalet, direkt från Washington Hata Bush Kritik mot Bush Presidentvalet närmar sig Den amerikanska Mellanösternpolitiken Resultat: Resultatet visade att Bush missgynnats i de övervägande delarna av materialet då han utsatts för kritik som han inte svarat på vilket innebar att kritiken fick stå oemotsagda som sanningar. Några av journalisterna hade därmed i sina filmer/inslag vinklat verkligheten något, dels genom att inte låta alla parter komma till tals, samt troligtvis även genom klippning och citat tagna ur sitt sammanhang. Huruvida de hållit sig till sanningen eller inte är desto svårare att avgöra då sanning och verklighet är relativa begrepp. Dessutom fanns inte några uppgifter som underlättade kontrollen av fakta i filmerna/inslagen.

Informatörens yrkesroll, allroundfunktion eller nischad internkonsult?

Abstract Arbetets art: Examensarbete om 10 poäng inom fördjupningskursen (C-kursen) Medie- och kommunikationsvetenskap 60 poäng, hösten 2005. Titel: Informatörens yrkesroll- allroundfunktion eller nischad internkonsult? Författare: Maria Augustsson Handledare: Annika Bergström Syfte Syftet är att göra en undersökning av olika informatörers uppfattning av sin yrkesroll. Denna vill jag sedan jämföra mot den beskrivna bilden av yrkesrollen i platsannonser för att se om de överensstämmer Metod och material Undersökningen genomfördes i Göteborg under hösten 2005. En kvalitativ textanalys av 20 platsannonser låg till grund för bilden av informatörens yrkesroll. Med denna bild av informatören som grund konstruerades sedan intervjufrågorna. Intervjupersonerna var sju informatörer från privat och offentlig sektor vilka skiljde sig åt i ålder och kön och som hade varierande upplevelser av sina yrkesroller. För att få informatörernas egna tankar och reflektioner valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes på arbetstid på de olika arbetsplatserna. Resultat Jag fann av min undersökning att bilden av informatörerna i platsannonserna stämde bra överens med de arbetande informatörernas upplevelse av sin yrkesroll. Trots den omväxlande yrkesrollen och yrkets varierande karaktär så torde det med andra ord finnas en kärna i yrkesrollen. Detta eftersom annonserna ringar in de kompetenser och egenskaper som informatören själva upplever som nödvändiga att besitta. Jag fann även, av intervjuerna och annonserna, att framtiden för informatörerna kan vara att de nischar sig inom ett speciellt fält av sitt arbetsområde. Den brett kompetente informatören kan i framtiden i första hand komma att finnas på mindre företag där hon är den ende som arbetar med information. På större företag kan informatörens arbete komma att blir mer uppdelat och titeln istället vara mer yrkesorienterad än den idag övergripande titeln informatör.

“Man ser inte skogen för alla träd”

Abstract Titel ”Man ser inte skogen för alla träd” En studie om internkommunikationen inom en nätverksorganisation – Fallet Capgemini Sverige. Författare Åsa Lindeberg & Frida Preutz Kurs Fördjupningskurs Termin Höstterminen 2005 Syfte Syftet är att undersöka hur internkommunikationen inom en nätverksorganisation fungerar, upplevs och vilka behov som finns samt vad som skulle kunna förbättras. För att empiriskt undersöka detta genomförs en fallstudie på Capgemini Sverige. Undersökningen görs utifrån de fem dimensionerna: informationskanaler, tillgänglighet, informationsflöde, informationskvalitet och chefens roll som informationsspridare. Metod Undersökningen genomförs genom två olika delmoment, i det första momentet görs en kvantitativ kategorisering och i det andra momentet utförs kvalitativa intervjuer. Material I det första momentet analyseras fritextfrågor från en enkätundersökning angående internkommunikationen på Capgemini, genomförd av fallföretaget 2005. Till det andra momentet genomförs och analyseras nio intervjuer med anställda på fallföretaget. Huvudresultat Det finns och upplevs brister med internkommunikationen inom fallföretaget. Informationsbehoven skiljer sig och det är viktigt att man i större utsträckning utgår ifrån dessa då man utformar internkommunikationen eller förmedlar information. Framför allt verkar det bli problem för de konsulter som arbetar hos kund, med tillgänglighet av information och personlig kontakt med chefer och kollegor. Det är främst intranätet som behöver struktureras och förbättras, samt behöver göras tillgängligt för alla. Tidsbrist och att informationsmängden är stor, leder till att man främst prioriterar den operativa informationen som behövs i det dagliga arbetet. Det är inte kvaliteten på informationen som är det stora problemet, snarare behöver struktur och överskådlighet skapas i informationsmängden, bland annat genom koncentrerad information som ska kunna fördjupas vid behov. Chefernas kommunikativa ansvar är stort men på grund av tidsbrist kan de inte helt leva upp till det, även om många är relativt nöjda. Vi-känsla och tillhörighet verkar vara viktigt men åtgärder krävs för att medarbetarna ska uppleva detta, framförallt behövs det för de konsulter som arbetar med stort avstånd från kontor, chefer och kollegor.

Förändring och Förväntan

Abstract Titel Förändring och Förväntan – en studie av interkommunikationen vid ett förändringsprojekt på Svenska Mässan Författare Helene Berteling & Cecilia Carlson Kurs Fördjupningskurs i Medie- och Kommunikationsvetenskap Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Höstterminen 2005 Syfte Syftet är att studera internkommunikationen under ett förändringsprojekt på Svenska Mässan. Metod Kvalitativa intervjuer med sju anställda på Svenska Mässan, och observationer av två projektmöten. Huvudresultat Projekt Intranät initieras uppifrån ledningsnivå, efter att man uppmärksammat att det finns ett behov av ett nytt intranät i organisationen. För att kunna genomföra förändringen tillsätts en särskild projektorganisation. Projektets syfte stämmer väl överens med de behov som finns i organisationen. Men informationen till projektets referenspersoner ges i olika utsträckning, och vissa personer får förhandsinformation genom informella nätverk. Detta resulterar i att referenspersonerna befinner sig på olika informationsnivåer och har olika utgångspunkter för deltagande i projektet. Referenspersonerna förhåller sig positiva till förändringen och projektet i sig, men det finns en viss oro för hur det nya intranätet ska genomföras praktiskt och hur man ska lyckas hålla kanalen uppdaterad. Förväntningarna på vad intranätet kommer att innebära för organisationens kommunikation är höga. Alla referenspersonerna känner sig motiverade, men av olika anledningar är känslan av delaktighet begränsad. Referenspersonernas positiva attityder ger goda förutsättningar för att de ska sprida budskapet om det nya intranätet vidare.

Information eller dialog?

Abstract Titel: Information eller dialog? En fallstudie av den Europeiska kommissionens kommunikationsverksamhet när det gäller utvidgningen av EU. Författare: Elin Asplind Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för Journalistik- och masskommunikation Göteborgs Universitet Höstterminen 2005 Syfte: Syftet är att undersöka den Europeiska kommissionens kommunikationsverksamhet för att legitimera utvidgningen av EU gentemot medborgare i gamla och kommande medlemsländer. Det huvudsakliga intresset ligger i att ta reda på i vilken mån dialog förekommer i kommissionens PR-verksamhet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Materialet består av sammanställda rapporter av kommunikationsverksamheten som görs av kommissionens informationsbyråer i varje land. Huvudresultat: Min studie visade att allra flest kommunikationsrelaterade aktiviteter genomförs i de kommande medlemsländerna under den undersökta perioden. Det är även här som de mer monologiska aktiviteterna dominerar och vi kunde därför konstatera att asymmetrisk envägskommunikation är den PR-form som är vanligast i dessa länder. I de gamla medlemsländerna genomförs det färre aktiviteter men de är i relativt stor utsträckning dialogiska till sin karaktär. I de gamla medlemsländerna där opinionen är övervägande negativt inställd till utvidgningen av EU riktas, till skillnad från i de andra länderna, en ansenlig del av kommunikationen till befolkningen där dialogiska aktiviteter förekommer men de monologiska aktiviteterna dominerar. Vi kunde konstatera att i de gamla medlemsländerna förekommer den asymmetriska tvåvägs-modellen mest frekvent med vissa glimtar av tvåvägs symmetrisk kommunikation i de länder som är övervägande negativt inställda till utvidgningen av EU.

Övergrepp på människan och tanken

:: Abstract Titel: Övergrepp mot människan och tanken Författare: Pardis Mehdizadegan Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap III, 41-60 p. Höstterminen 2004 Antal sidor: 71 Uppsatsens Syfte: Att jämföra de iranska tryckfrihetslagarna i teori och praktik. Som bakgrund till mitt syfte kommer jag att jämföra de svenska tryckfrihetslagarna med de iranska och redogöra för tryckfrihetens historia i båda länder. Metod och material: För att studera hur de iranska tryckfrihetslagarna följts i praktiken har jag studerat två fall, journalister/författare med hjälp av personliga intervjuer. Huvudresultat: I grundlagarna som tryckfrihetsförordningen bygger på och regimen kan sägas ha samma mål, formulera samma värderingar. Skrifter skall inte kritisera regimen och är fria så länge det inte missgynnar någon av dom styrande. I praktiken vänder och vrider regimen på lagarna för att bevara och förstärka det rådande tillståndet i landet för profitbegär. Irans tryckfrihetslagar garanterar grundläggande mänskliga rättigheter men innehåller samtidigt inskränkningar av dessa rättigheter Det finns uppenbara brister i rättssäkerheten och lagstiftningen åsidosätts av politiska hänsyn och den enskildes möjligheter att skydda sig mot kränkningar och övergrepp är små i praktiken. Det legala ramverket i Iran är vagt, Odefinierat och tvetydigt. På papper kan de iranska tryckfrihetslagarna ha likheter med den svenska, dock rasar det hela när vi stöter på ordet Islam. Sverige är en stat, där stiftade lagar i allmänhet efterföljs och man kan föra en fri samhällsdebatt. I Iran är så inte fallet.

Barnen i Flodvågskatastrofen

Abstract Titel Barnen i Flodvågskatastrofen, En kvalitativ innehållsanalys av barnen i Rapport och Aftonbladet Författare Johanna Andersson och Malin Jahnson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Termin Vårterminen 2005 Syfte Syftet är att genom kvalitativ innehållsanalys undersöka hur barnen framställts i Aftonbladet och Rapport när det gäller rapporteringen kring flodvågskatastrofen. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Inslag hämtat från Rapport, samt artiklar från Aftonbladet från perioden 26/12 2005 till och med 12/1 Huvudresultat Huvudresultatet visar att Rapport och Aftonbladet i stor omfattning exponerat barnen från flodvågskatastrofen. Exponeringen av barnen har till stor del inte följt de pressetiska reglerna och materialet har dramatiserats. Barnen har också framställts som offer och ur ett eländesperspektiv.

Glattiga broschyrer eller innehållsrik information?

Abstract Titel: Glattiga broschyrer eller innehållsrik information? En kvalitativ studie om informationen kring Läkemedelsförsäkringen Författare: Annika Berg och Martina Bernhardt Kurs: Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för Journalistik och Masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur patientombuden/-nämnderna i Västra Götalandsregionen ser på informationen kring Läkemedelsförsäkringen, hur den passar in i deras arbetssituation idag och hur de vill ha den i framtiden. Metod: Kvalitativa djupintervjuer. Material: Patientombuden/-nämnderna i Västra Götalandsregionen. Huvudresultat: Ombuden upplever sig själva som tillgängliga för patienterna. En del av ombuden upplever tidvis sitt arbete som stressigt. Oavsett stress eller ej säger sig alla ombuden vara motiverade till sitt arbete. Vi har sett att nästan alla Herzbergs motivationsfaktorer är uppfyllda. Då det gäller formen av information ger ombuden inget entydigt svar. Några vill helst få information via e-post, någon annan via brev och något ombud vill gärna få det muntligen på informationsträffar. Svaren är individuella och baseras på ombudens identitet och erfarenheter. Hur de konsumerar information är kopplat till deras livsstil, vilket Jedbratt och Lindgren diskuterar i konsumtionstrenderna. Det viktigaste med ny information de skall konsumera, anser ombuden är att den är lättillgänglig och att de kan tillgå den när de vill och har behov av den nya informationen. Ombuden är relativt nöjda med informationen och mängden av information de hittills fått kring Läkemedelsförsäkringen. Ombuden är dock kritiska till skadeanmälningsblanketten som produceras av försäkringsbolaget Zürich. Något som ombuden efterfrågar inför framtiden är främst kontinuerlig information i form av ett nyhetsbrev när det sker förändringar inom Läkemedelsförsäkringen.