Abstract Titel: Nätgemenskaper – en studie om vilken betydelse livet på nätet har för unga kvinnor i deras vardagsliv. Författare: Maria Danielsson & Sara Gunnarsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Monika Djerf – Pierre Syfte: Hur ser förhållandet ut mellan livet på nätet och livet i irl i unga kvinnors vardagsliv? Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Material: Intervjuer med två grupper bestående av fyra unga kvinnor i sjutton till arton års ålder. Huvudresultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att nätet har blivit en naturlig del av vardagen, där den struktureras in bland alla andra aktiviteter. Både det sociala livet på nätet och det i irl är viktiga eftersom de fungerar som komplement till varandra. Detta medför en strävan efter en samstämmighet i identiteten, vilket exempelvis uttrycks genom ett autentiskt namn och bild. En seriös identitet är viktig i skapandet av relationer, då de utvecklas i en växelverkan mellan nätet och irl. De båda världarna samspelar med varandra och kan därför inte ses som åtskilda fenomen, utan bör istället ses som en verklighet.

ABSTRACT Titel: Svenska skivrecensioner – en analys av den musikjournalistiska diskursen i svensk press Författare: Andréas Nilsson Tobias Isaksson Handledare: Karin Fogelberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs VT 2005 Syfte: Att analysera och beskriva den musikjournalistiska diskursen i svenska skivrecensioner Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Ett antal skivrecensioner ur stora svenska tidningar Huvudresultat: Bedömningen av en skivas kvalitet utifrån ett diskursteoretiskt perpektiv uttrycks genom dess relation till närstående artister och traditioner. Nodalpunkter inom den musikjournalistiska diskursen är ”karaktäristik”, ”hjärta”, ”känsla”, ”stämning” och ”ny”. Livlig metaforik skapar nya innebörder och sammanhang. Recensioner bidrar med nya tolkningsmöjligheter. Kulturellt kapital och smakhierarkier har stor betydelse för diskursen och ”god smak” har en central plats. Journalisterna kämpar om positioner inom sitt fält. Många artister nämns som självklart legitima. Referenser är är klassificierande och hierarkier finns på både svensk och internationell nivå. Tidsfaktorn och exklusivitetsfaktorn har också betydelse. Det finns även synliga genusstrukturer inom diskursen, men olika journalister är olika uppmärksamma på genusaspekter. Rockmusikens autencitetsnormer har satt spår och ger kvinnan en underordnad position. Manliga artister står ofta i toppen av statushierarkierna. Artisterna omskrivs som subjekt, men vissa ord och uttryck får en genusrelaterad innebörd i diskursen. Även ordval har viss betydelse för genusstrukturer.

Abstract Titel: När allvar blir underhållning – en kvalitativ textanalys av samhällssynen i samhällsmagasinet Faktum Författare: Petter Blomqvist & Helena Larsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Vilken samhällssyn präglar journalistiken i samhällsmagasinet Faktum? Metod: Kvalitativ textanalys Material: Ett avsnitt av Faktum från vårsäsongen 2005 Huvudresultat: Huvudresultaten av analysen av Faktum visar att de postmoderna berättardragen är betydande för framställningen av de personer som medverkar i programmet. De tre inslagen iavsnittet föjer samma berättarstruktur med en hög grad av exempelvis dramatisering, förenkling och tillspetsing men inslagen skiljer sig däremot åt vad gäller användandet av humor. De finns tre nivåer av seriositet i programmet, vilket speglas i humorns funktion i tre inslagen. Det första inslaget om det danska försvaret använder en slags svart ironisk humor där en allvarlig kontext iförhållande till ett relativt oseriöst innehåll skapar en slags tragikomisk humor. I tragikomiken ligger en kritik mot det danska försvaret. De andra inslaget om Värmlands hemvärn använder en direkt form av humor samt ironi som uppstår när det oseriösa innehållet sätt i en kontext av allvar. Humorn i detta inslag har en sketchliknande funktion utan någon direkt kritisk betydelse. Det tredje inslaget om en vapenvägrare i Israel har en avsaknad av humor och ironi, vilket gör att inslaget framställs som väldig seriöst och viktigt. Det finns tydliga mönster i hur Faktum framställer olika människor. De finns en tydlig polarisering mellan kollektiv-individ och makt-vanmakt där de personer som framställs som individer och vanmäktiga utgör ett ”vi” medan de som framställs som företrädare för ett kollektiv och som mäktiga istället utgör ett ”de”. De som framställs som vanmäktiga individer ges stort utrymme i programmet och det är ur deras synvinkel berättandet görs medan de som framställs som företrädare för maktkollektiv ges litet utyrymme. Det finns i Faktum en kritik mot maktkollektiv och en syn på den lilla människan som vanmäktig gentemot ett system. Den makttyp som framställs som eftersträvansvärd är den kompetensbaserade auktoritetsmakten, vilken till exempel vapenvägraren i Israelinslaget representerar medan man i Faktums framställaning ser mycket negativt på den typ av tvångsmakt som militären och polisen representerar. Binära motsatser var lätta att urskilja i två av inslagen, vilket tyder på tydliga roller och på ett ”vi” och- ”de”-tänkande i programmet. I det sketchliknande inslaget om hemvärnet var de binära motsatserna svårare att urskilja eftersom detta inslag inte skildrar en konflikt. Människosynen är överlag optimistsik i programmet men det finns även drag av pessimistisk människosyn beroende på hur man väljer att betrakta de danska soldaterna. Samhällsynen i Faktum kan överlag benämnas som individualistisk och anti-elitistisk men med drag av kollektivistisk samhällssyn.

Abstract Titel: Identitet och internkommunikation på Kungälvs kommun Författare: Lena Pellbjer, Anja Jonasson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Syftet med undersökningen är att visa hur kommunidentiteten och internkommunikationen ser ut i Kungälvs kommun idag och varför. Metod: Kvalitativ fokusgruppsintervjuer, med 20 medarbetare inom Kungälvs kommun. Antal sidor: 57 Huvudresultat: Det resultat vi har fått fram är att de flesta av de som vi intervjuat faktiskt känner sig som kommunalanställda. Ett par av de intervjuade identifierade sig främst med den egna professionen och såg sin arbetsplats som en egen enhet. Det visade sig att tendenserna var att ju längre från kommunhuset man arbetar desto svårare har man att känna sig som en del av kommunen som helhet. När det gäller internkommunikationen och de olika kanalerna visade resultatet på att man i stort var nöjd. Den kritik som framkom var att tekniken med intranätet ej fungerar överallt i kommunen, vilket leder till att det finns anställda som går miste om viktig information. Man verkade vara positivt inställd till intranätet som teknik men ansåg att det finns rum för förbättringar. Man tyckte också att funderingar kring syftet med intranätet skulle klargöras. Den kanalen man var mest nöjd med visade sig var e-posten, även om det också här fanns ett par tekniska problem. Personaltidningen Kungavisan ansågs vara tämligen oviktigt och fyllde inte mycket till funktion. Dock påpekades att de som inte ännu kan använda sig av intranätet bör få den innan intranätet har blivit utbyggt. Vi får inte glömma bort att den personliga kontakten med chefen och informella kanaler fyller behov hos de anställda. Denna informella kommunikation ansågs självklar och oersättlig av våra intervjupersoner.

Abstract Titel: Frihet och pingviner – en studie av uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara Författare: Lotta Josefson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara förmedlas i kommunikationen på några utvalda samlingsplatser på Internet. Metod: Kvalitativ textanalys av datormedierad kommunikation på webplatser, e-postlistor och forum. Material: Ett urval av kommunikationen på webplatserna för Silicon Valley Linux User Group, http://www.svlug.org, The India Linux Organization, http://www.linux-india.org, Linux Online, http://www.linux.org, i maj-augusti 2003 samt ett urval av arkiverad kommunikation i Slashdots forum, http://slashdot.org och i Silicon Valley Linux User Groups respektive The India Linux Organizations generella e-postlista i maj 2003. Huvudresultat: En mängd uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara förmedlas i kommunikationen på de utvalda samlingsplatserna. I den kulturella gemenskap kring fri/öppen mjukvara som studien visar på uttrycks delade uppfattningar om och tolkningar av specifika företeelser och händelser. En kulturell gemenskap uttrycks också genom artefakter som symboliska berättelser, en delad humor och gemensam specifik språkanvändning. Kommunikationen förmedlar att kulturen underbyggs av värderingar som ofta kan ses som motsatspar där fri/öppen mjukvara representerar vad som är gott och önskvärt medan privatägd mjukvara och Microsoft representerar vad som är dåligt och icke-önskvärt. Indirekt speglas grundläggande antaganden som formar den kulturella gemenskapen. Möjliga sådana kan vara öppenhet med information och en syn på individen som aktiv.

Abstract Titel: ”Det är ju faktiskt ingen syjunta vi är på!” – APT-mötet som intern kommunikationskanal Författare: Malin Zetterlund och Christin Törnqvist Handledare: Bengt Johansson, lektor vid JMG Typ av arbete: Examensarbete (C-uppsats) i medie- och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 46 sidor exkl. bilagor Institution och universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Examinationsdatum: 7 juni 2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka APT-möten som kommunikationskanal. Följande frågeställningar användes vid undersökningen: 1. Hur upplever medarbetarna kommunikationen på APT-möten? 2. Vilken funktion upplever medarbetarna dominerar kommunikationen? 3. Vilken kommunikationsfunktion söker medarbetarna mer av? 4. Hur påverkar de interpersonella faktorerna kommunikationen på mötet? Metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer Material: Delar av stadsdelsförvaltningen Linnéstadens förskolepedagoger Huvudresultat: Mötet som internkanal har möjlighet att främja både kommunikationens informativa och sociala funktioner. Medarbetarna eftersöker större sociofunktioner, vilket verkar kunna bli en effekt av chefens organisationsperspektiv. Ledarskap och gruppstorlek är interpersonella faktorer som påverkar kommunikationen.

Abstract Titel: ”De ä bar å åk” – En kvantitativ innehållsanalys och en receptionsstudie av tidningen Åka Skidor ur ett genusperspektiv Sidantal: 61 Författare: Nina Kruse och Mimmi Sköldberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Institution för jounalistik och massskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Stina Bengtsson Syfte: Att undersöka tidningen Åka Skidor genom att dels titta på innehållet ur ett genusperspektiv och dels studera läsarnas tolkningar av detta utifrån teorier kring identitet, livsstil och genus. Metod: Kombinerad undersökning med en kvantitativ bildanalys och kvalitativa intervjuer Material: De sju nummerna av tidningen Åka Skidor från 2004 års upplaga, samt fyra stycken intervjuer med kvinnor och fyra stycken intervjuer med män som läser tidningen Åka Skidor. Huvudresultat: Män förekommer ungefär dubbelt så ofta på bild än vad kvinnor gör i tidningen Åka Skidor. Kvinnor porträtteras oftare som passiva än aktiva. Män porträtteras oftare som aktiva än som passiva.Tidningen Åka Skidor är med och formar och bejakar respondenternas identitet och livsstil i olika grad från individ till individ. Skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller identifiering och livsstil var små. Tendensen var dock att män i större utsträckning än kvinnor identifierade sig med personer i bild.

Abstract Titel: Medelklassens moralpoliser och överklassens skyltdockor – en kvalitativ deskriptiv innehållsanalys av dramaserierna OC och Dawson’s Creek med fokus på konstruktionen av ungdomlighet Sidantal: 59 Författare: Rebecca Adolfsson och Malin Engelbrektson Kurs: Fördjupningskurs Termin: VT- 05 Handledare: Stina Bengtsson Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett ideologikritiskt perspektiv undersöka konstruktionen av ungdomlighet i de amerikanska dramaserierna OC och Dawson’s Creek. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Tre avsnitt av respektive serie ur säsong 1 Huvudresultat: Våra slutsatser av hur konstruktionen av ungdomlighet ser ut i OC och Dawson’s Creek vill vi presentera genom följande resonemang. Växer man upp i en överklassmiljö, som ungdomarna i OC, påverkas ungdomstiden med dess sociala problem genom en anpassning till den ofta extrema miljön. Då värderingar som kretsar kring materiella ting och ett ytligt leverne gror här, blir även ungdomarnas livsstil, sociala relationer och sociala problem präglade av detta. De problem som framställs som avgörande har oftast en ekonomisk grund som genererar ytterligare konflikter. På dessa ungdomar läggs inget ansvar och de lever genom sina föräldrars engagemang i dem som spegelbilder av familjens tillgångar och prestige. Då detta ibland blir frustrerande för ungdomarna resulterar det i en rebellisk och vild sida. I Dawson’s Creek konstrueras ungdomarnas liv i en annorlunda, medelklassmiljö som bär helt andra värderingar med sig. Här lever tankar om ansvar, ärlighet och trohet som också blir grunden till dilemman som formar seriens ungdomar. Ungdomligheten framställs som djup, analyserande och bekymrad och ungdomarnas problem utgörs till största delen av förädrarnas svek av dessa ideal. Ungdomarnas socialisation med varandra genom analyserande samtal och betraktelser av världen ger en brådmogen bild av dem som individer. Slutligen vill vi poängtera att då ungdomarna i OC och Dawson’s Creek lever i så skilda miljöer och atmosfärer blir det för oss naturligt att konstruktionen av ungdomligheten ser olika ut.

Abstract Titel Till salu: Ett grönt samvete. Privatiseringen av ett globalt problem. En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters miljöjournalistik 2004 Författare Ulrika Hedman Kurs Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2005 Syfte Att utifrån ett ideologikritiskt perspektiv undersöka bilden av miljöfrågorna i Dagens Nyheter under 2004 Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Ett totalurval av miljöjournalistiken i Dagens Nyheter under 2004, sammanlagt 581 texter Huvudresultat Miljöjournalistiken i Dagens Nyheter 2004 präglas av den ekologiska moderniseringens principer, där miljöproblemen ses som något bra för tillväxten. Konsumenternas efterfrågan på gröna alternativ ska driva fram ny, mer miljövänlig, teknik. Alternativ till den ekologiska moderniseringen saknas nästan helt i miljöjournalistiken, i bara 19 av de 581 undersökta texterna finns exempel på alternativa perspektiv, vilket speglar det faktum att det inom den svenska miljöpolitiken och -debatten idag i det närmaste råder konsensus om den ekologiska moderniseringen. Den marknadsliberala ekologiska moderniseringen hänger samman med den privatisering av globala problem som sociologer beskriver som ett av det moderna samhällets kännetecken. Lösningen till de globala problemen heter ”Konsumera mera!” och en lagom dos miljömedvetenhet är en viktig pusselbit i den egna identiteten. Att också Dagens Nyheters miljöjournalistik bidrar till en privatisering av globala problem understryks av den bild av miljöfrågorna som den deskriptiva undersökningen av innehållet visar. Den deskriptiva bilden av miljöjournalistiken i Dagens Nyheter 2004 visar att miljöfrågorna är vanligt förekommande men lågt prioriterade. Frågor om bilism och trafik och energiproduktion dominerar dagordningen vid sidan av ämnen som matproduktion, miljögifter och naturskydd. Inom ämnesområdena bilism och trafik och energiproduktion är politikerna en vanligt förekommande aktörsgrupp, ett tecken på att det är inom dessa ämnen det finns en debatt om problemen och dess lösningar. Inom dessa två ämnen ligger miljöorganisationernas andel som aktörer lågt. Problemens geografiska orientering är nationell – en avvikelse mot trenden i tidigare undersökningar av svensk miljöjournalistik – och hushållen beskrivs som den främsta miljöboven – förr var industrin miljöboven nummer ett. Lösningarna heter lagstiftning, ny teknik och olika former av miljömärkningar. En undersökning av vilka av de nationella miljökvalitetsmålen som får mest uppmärksamhet och vilka som riskerar att försvinna från dagordningen visar att klimatfrågan dominerar, medan försurningen, ozonskiktet, övergödningen, sjöarna, grundvattnet, våtmarkerna samt fjällmiljön knappt syns alls.