ABSTRACT Titel: Walk-the-talk eller Att leva som man lär Författare: Pierre Skelebrink och Lotta Winström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva och förklara de anställdas syn på Corporate Social Responsibility och hur begreppet integreras i organisationens arbete. Metod och Fokusgruppintervjuer med totalt 25 personer uppdelat material: på fem grupper. Antal sidor: 58 Huvudresultat: Våra sammanfattande intryck från de fokusgruppintervjuer vi utfört är att kännedomen om AstraZenecas CSR-arbete och grundvärderingar förefaller låg. Vi drar slutsatsen att respondenterna bygger upp sina kunskaper och attityder om CSR utifrån sina egna värderingar och sitt sunda förnuft. I alla grupper fanns en samstämmighet att få information om CSR muntligt och gärna genom möten eller workshops. Respondenternas syn på CSR är lika varierande som begreppet i sig, vilket hänger samman med begreppets inbyggda komplexitet. Sammantaget uttryckte de flesta respondenter en positiv attityd till AstraZenecas CR-arbete, men en viss kritik framkom som främst berör deras inställning till alltför höga vinster och för mycket fokus på AstraZenecas aktieägare. De flesta respondenter vill ha mer fokus på patientnyttan och att hjälpa människor till ett bättre liv. Många respondenter uppvisade en rättfram kritik i att chefer inte lever som de lär. Ett önskemål som uttalades av många respondenter var att AstraZeneca skall inta en mer aktiv roll när det gäller att kommunicera och visa upp de goda insatser som företaget gör. Framförallt externt men även internt.

Abstract Titel: Naturvetenskapliga fakulteten – En kvantitativ studie av internkommunikation Författare: Ylva Johansson och Jéne Sjögren Kurs: Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Att beskriva och förklara Naturvetenskapliga fakultetens internkommunikation. Metod: Surveyundersökning Material: Enkäter Huvudresultat: Den informationskanal som används allra mest är kollegor. Därefter följer e-post, närmsta chef och möten. Fakultetens intranät och personaltidningen N! används sällan eller aldrig. De kanaler medarbetarna oftast använder är också de kanaler som får högst betyg. Fakultetens intranät används först när det är något specifikt medarbetarna söker. Nästan hälften av medarbetarna anser sig ha dålig kännedom om intranätet och knappt en tiondel har fått information om hur man använder det. Endast en tredjedel av medarbetarna har stort förtroende för fakultetsledningen och fakultetskansliet medan de flesta förhåller sig neutrala. Trots detta upplevs både fakultetens intranät och tidningen N! som trovärdiga. Medarbetarna känner gemenskap med sin egen institution men inte med övriga avdelningar och personer inom fakulteten. Bidragande faktorer till detta kan vara att fakulteten är spridd såväl geografiskt som ämnesmässigt. Mer än hälften av medarbetarna anser sig ha dålig kännedom om fakulteten i stort medan de däremot anser sig ha god kännedom om förhållanden inom den egna institutionen. Medarbetarna är inte intresserade av att aktivt söka fakultetsinformation och den information som förmedlas till dem verkar ofta passera obemärkt. Den relativt låga svarsfrekvensen på enkätundersökningen kan mot ovanstående bakgrund tolkas som ännu ett tecken på ointresse för fakultetsinformation. I så fall är det rimligt att anta att de personer som inte har besvarat enkäten sannolikt har ett ännu lägre intresse för fakultetsinformation. Sju av tio medarbetare anser att internkommunikation inom fakulteten är mycket viktig. Däremot är det bara drygt hälften av alla medarbetare som tycker att kommunikationen mellan fakultetsnivå och institutionerna generellt sett fungerar mycket bra. Endast tre av tio upplever att de har möjlighet att lämna feedback på information från fakultetsnivå. Vår slutsats är att fakultetsledningen och fakultetskansliet behöver profilera sig. Medarbetarna är osäkra på vilken funktion ledning och kansli fyller i organisationen och har även dålig kännedom om deras främsta informationskanaler. Medarbetarna har inget större intresse för information från fakultetsnivå och är heller inte motiverade att själva söka upp den. De allra flesta medarbetarna upplever sig ändå få tillräcklig information för att kunna utföra sitt arbete. De trivs på sin arbetsplats, känner gemenskap med sin institution och ser ljust på framtiden. Dessutom anser de att kommunikation inom fakulteten är mycket viktig. Fakultetsledningen har därmed goda förutsättningar att förbättra kommunikationssituationen inom fakulteten.

Abstract Titel: ”Här är kaos. Bilar i poolerna. Hundratals döda” – En studie om Göteborgs Posten och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien Författare: Erik Ask och Niklas Henrikson Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Att klargöra tydliga likheter och skillnader i Göteborgs Postens och GT:s krisrapportering från flodvågskatastrofen i Asien, med avseende på artiklarnas form och dess användande av källor. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys på tidningar och artiklar. Huvudresultat: Både Göteborgs Posten och GT skrev mycket om flodvågskatastrofen i Asien och de använde sig främst av privatpersoner som källor. Göteborgs Posten använde sig av bättre rubriksättning och formulerade sina ingresser på ett lämpligare sätt utifrån artiklarnas innehåll. Vi kunde i båda tidningarna se att rubrikerna hade täckning i artiklarnas brödtext, men att de stundtals fungerade missvisande. Detta gällde framförallt i GT. Det framgick även att GT i högre utsträckning än Göteborgs Posten placerat viktig information långt bak i sina artiklars brödtext, det vill säga där den riskerar att inte bli läst. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att Göteborgs Posten och GT i det undersökta materialet liknade varandra i flera avseenden. Där skillnader fanns berodde de ofta på att GT genomfört en sämre typ av krisrapportering än Göteborgs Posten.

Abstract Titel: ”Vad handlar det här om?” En studie om svt:s inrikespolitiska expertkommentatorer Författare: Malin Lundell & Anders Olson Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs VT 2005 Syfte: Att undersöka de inrikespolitiska expertkommentatorernas roll i Aktuellt och Rapport Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material De inslag i Aktuellt och Rapport under september 2004 där Mats Knutsson och K-G Bergström framträder i egenskap av expertkommentatorer. Vilket innebär tio inslag, fem med Knutsson och fem med Bergström. Huvudresultat: De inrikespolitiska expertkommentatorerna vid Aktuellt och Rapport talar i huvudsak om politik som spel och strategi. Det är endast vid enstaka tillfällen de fokuserar på sakförhållandena i politiken. Det är ofta förekommande att de fokuserar på vilka intentioner politikerna har i det politiska spelet. Expertkommentatorerna redovisar sällan hur deras slutsatser är underbyggda. Genom att med självklarhet ta på sig tolkningsrollen av politiken gör sig expertkommentatorerna till allmänhetens ombud. De markerar ibland att de är tolkande och ibland inte. När de visar att de är tolkande gör de det genom att använda sig av tolkningsmarkörer. Expertkommentatorerna bygger upp sin trovärdighet genom att för det första använda en klädsel och ett kroppsspråk som fungerar i genren de figurerar i. För det andra genom att visa vilken kunskap man besitter genom att exempelvis referera till sådant som hänt inom politiken. Och för det tredje byggs trovärdigheten upp genom deras samspel med nyhetsankaret. Nyhetsankaret hjälper till att förstärka expertkommentatorns ethos. Vidare legitimerar och marknadsför expertkommentatorerna sig själva genom att exempelvis använda viktiga källor, visa på privilegierad information. Det de säger framställs som att det är sanningen de kommer med. Detta märks bland annat genom att det inte vid ett enda tillfälle finns ett enda exempel där expertkommentatorerna reserverar sig för att det finns alternativa tolkningar till tolkningarna de själva gör.

Abstract Titel: Tsunamirapporteringens aktörer – en studie av Göteborgs Posten och Göteborgs Tidningens bevakning av tsunamikatastrofen Författare: Ida Nilsson och Josefin Hjörne Handledare: Britt Börjesson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Vt 2005 Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka huvudaktörer som förekommit i GP:s och GT:s tsunamirapportering samt på vilket sätt de framställts? Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Vi har använt oss de artiklar som berört tsunamikatatstrofen i GT respektive GP från den 27 december 2004 till och med den 10 januari 2005, samt den 3 april och den 26 juni 2005. Huvudresultat: Vårt resultat tyder på att GT är mer personifierad än GP. GT har mer än dubbelt så många personifierade artiklar än GP. Detta innebär en skillnad mellan 56 stycken personifierade artiklar i GP och 138 stycken personifierade artiklar i GT. Medierna följer gärna upp vissa aktörer och särskilda personligheter vilket innebär att vissa aktörer blir mer personifierade än andra. Vårt resultat visar också på att det är en viss typ av aktör som förekommer mer frekvent än andra. Generellt tyder vårt resultat på att personifiering i GT och GP:s rapportering är ett relativt vanlig fenomen.

Abstract Titel: ”Jag är chef – vad anser jag mig behöva?” Författare: Sarah Dahlsten och Christina Svensson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Jan Strid Sidantal: 59 sidor Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad chefer i Västra Götalandsregionen anser om en ny intranätsida enbart för dem, och vad de skulle vilja ha på en sådan webbsida. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 195 enkätsvar Huvudresultat: Vårt resultat visade att övervägande delen av cheferna (61,6 procent) är positivt inställda till införandet av en intranätsida enbart för chefer. 73,3 procent av cheferna ville även att denna sida skulle vara lösenordsskyddad. Vi kan se att majoriteten av cheferna var klart positivt inställda till de flesta av svarsalternativen, vilket vi kan härleda till olika slags behov. Framför allt verkar personlig identitet och informationsbevakning vara de grundläggande behoven hos de svarande cheferna. Information från ledningen var det populäraste alternativet, vilket kan tyda på en viss önskan om kommunikation och identifiering med ledningen. Överhuvudtaget visar det stora intresset för information av olika slag att cheferna har ett visst behov av bevakning av information.

Abstract Titel: ”Män och kvinnor i journalistiken – karriär på lika villkor?” Författare: Ellinor Olsson och Frida Rydeling Kurs: Fördjupningskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att studera män och kvinnors karriärvägar efter Journalisthögskolan i Göteborg. Metod: Kvantitativ med kvalitativa inslag Material: Telefonintervjuer Huvudresultat: Fler män än kvinnor är kvar inom journalistiken idag och de manliga journalisterna tjänar mer än de kvinnliga. Att bli chef brukar vara ett tecken på att man gjort karriär. Vår undersökning visar att av de kvinnor som är kvar i journalistiken är det fler kvinnor än män som blivit chefer. De kvinnliga cheferna tjänar också mer än de manliga. När det gäller faktorer som påverkat karriären såsom föräldraledighet och kön visar det sig att fler kvinnor än män tycker att de blivit negativt drabbade av att vara föräldralediga. Kvinnor anser även att deras kön haft negativ inverkan på deras karriärer.