Abstract Titel: Ett förhållande fyllt av hat och kärlek… – en kvalitativ studie av hur människor förhåller sig till reklam i TV och radio Författare: Karin Lindauer & Caroline Kullendorff Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka och förstå skillnader i hur människor förhåller sig till reklam i TV och radio. Metod och material: Fyra fokusgruppsintervjuer som avser att undersöka hur deltagarna förhåller sig till reklamen i TV och radio. Huvudresultat: Våra huvudsakliga resultat visar att människors förhållande till reklamen i TV och radio beror på flera faktorer. För det första är förhållandet beroende av vilken användning mottagarna har av reklamen. Kunskap om användningen säger vilken funktion reklamen har, varav de viktigaste visade sig vara att informera och strukturera mottagarnas tillvaro. För det andra är attityder en viktig faktor för förhållandet till reklamen i TV och radio. Vi har kunnat fastställa att attityderna till reklamen i både TV och radio till stor del är negativa men också till viss del är positiva, vilket tyder på ett ambivalent förhållande till reklamen. En tredje faktor som har betydelse för förhållandet till reklamen är medievanor. Människor som i stor utsträckning exponeras för kommersiella kanaler har mer användning av och tydliga attityder till reklamen. Vi har dessutom i vår undersökning kunnat fastslå att det finns skillnader i hur stor betydelse faktorerna ålder och kön har för förståelsen av människors förhållningssätt till reklamen i TV och radio. Åldersaspekten kunde oftare än könsaspekten förklara skillnader i medievanor, användning av och attityder till reklamen.

Abstract Titel Intranätet – konkurrent eller komplement till personaltidningen? En kvantitativ studie i anställdas inställning till och användning av två interna kommunikationskanaler Författare Marie Alverslid och Madeleine Johnsson Handledare Jan Strid Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap C, Höstterminen 2004 Syfte Vårt syfte är att undersöka huruvida Landstinget Kronobergs personaltidning och intranät kompletterar varandra eller om de konkurrerar med varandra. Metod Kvantitativ undersökning Material Enkäter Huvudresultat Generellt är de anställda nöjda med internkommunikationen och tycker också överlag bra om de kommunikationskanaler som vi intresserat oss för. Vi har dock upptäckt att det finns stora skillnader mellan olika åldrar i uppfattningen av kanalerna. Framförallt är det tydligt att de yngre tycker om intranätet mer än de äldre och de äldre föredrar ofta personaltidningen. Angående i vilken utsträckning de anställda tar del av de båda kanalerna finns det dock inga större skillnader mellan åldrarna. Däremot visade vår undersökning på att de anställda överlag inte anser sig ha möjlighet att använda sig av intranätet i den utsträckning som de skulle vilja pga tidsbrist, därför anser de sig heller inte ha möjlighet att söka upp Bladets information på intranätet. Personaltidningen fyller ett relationsbehov hos de anställda, och bidrar också till en känsla av samhörighet i landstinget. Intranätets delar fyller i större utsträckning ett trygghetsbehov. Personaltidningen Bladet har också en viktig funktion genom att ge de anställda en känsla av samhörighet i landstinget, intranätet tror vi dock inte kan bidra till detta. Våra resultat pekar på att de båda kanalerna kompletterar varandra.

Abstract Titel Intranätet på K3 – en jämförande studie om ett intranät i en strukturell organisation Författare Jenny Spetz Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin Höstterminen 2004 Handledare Jan Strid Sidantal 55 Syfte Mitt syfte är att jämföra hur intranätet används på K3 med hur det är avsett att användas Metod Kvalitativ och kvantitativ Material Intervjuer och enkäter Huvudresultat K3s intranät används i stor utsträckning av personalen. Ledningen använder intranätet enbart till att sprida information. För användarna fungerar intranätet som ett arbetsverktyg. Det behov som intranätet fyller är främst trygghetsbehovet i och med att intranätet tillhandahåller information som den enskilde organisationsmedlemmen behöver för att känna sig trygg i sitt arbete. Överlag är användarna nöjda med intranätet. De anser att informationen är trovärdig vilket ligger i linje med det strukturella perspektivet. De tycker dock inte informationen på intranätet är vidare intressant vilket kan förklaras med att intranätet endast fyller en sökfunktion. Vidare menar användarna att de inte i hög grad hittar vad de söker efter. Att det förhåller sig på det viset kan förklaras med att strukturen är rörig. Det avsedda användandet var att personalen skulle använda intranätet till att hitta rätt information för att klara av sina arbetsuppgifter. På grund av svårigheter att hitta i intranätet stämmer detta dock inte helt överens med det faktiska användandet.

ABSTRACT Titel: Go gubbe och gott mos – en kvalitativ undersökning av hur ett antal göteborgare upplever tidningen Vårt Göteborg. Författare: Julia Andersson och Annika Berne Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, 20p Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera om några av Vårt Göteborgs läsare kunde identifiera sig med innehållet i tidningen. Detta utifrån begreppen social och kulturell identitet. Metod och material: Vi valde att utgå från en kvalitativ metod som bestod i att vi utförde fyra fokusgruppsintervjuer som valdes ut med ett s k strategiskt urval. Analysmaterialet bestod av resultaten från de fyra intervjuerna. Huvudresultat: Resultatet vi fick fram visade på att de olika sociala och kulturella identiteterna hade stor betydelse för hur intervjupersonerna läste tidningen. Deras kön, etnicitet, intressen, kollektiva identiteter m.m. påverkade hur de uppfattade det som stod i Vårt Göteborg och sättet de läste tidningen på. Det resultat vi tyckte var mest intressant var att se att gruppen med invandrarkvinnor var mest kritiska i sin läsning medan de svenska grupperna och då främst gruppen med kvinnor, i stort sätt inte reagerade på något som stod i tidningen. Något annat som skilde grupperna åt var att den kritik som kom fram, både positiv och negativ, handlade i de svenska grupperna om tidningens layout och utformning medan den i gruppen med invandrare handlade om innehållet och framställningarna.

SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att jämföra vilka ideologiska feministiska perspektiv som förmedlas i tidningen Cosmopolitan och fanzinet Bleck. Jag undersöker detta i två skilda forum som vänder sig till samma kön och målgrupp. För att kunna svara på min huvudfråga; Vilka ideologiska perspektiv förmedlas i respektive tidning ? använder jag mig av två underfrågor, Hur beskrivs kvinnor och män? och Hur framställs könsöverskridande grupper ? I bakgrundskapitlet introduceras tidningarna för att ge en förståelse av deras olika ursprung. Bleck är ett uttalat feministisk fanzine. Tidningens innehåll är mediekritiskt och den innehåller inga reklamsidor och har få andra bilder. Blecks nummer ser alla olika ut och innehållet har ingen given struktur. Bleck ställer sig kritisk till många av de ideal som kommersiella tidningar likt Cosmopolitan förmedlar. Cosmopolitan är inte uttalad feministisk man väljer istället att profilera sig med ”är en tidning som uppmanar kvinnor att ta för sig så mycket som möjligt av livet” Cosmopolitan har en given struktur och kan ses som en stereotyp tidning med modereklam, sextester och kändisskvaller. Mitt urval av material består av två tidningar, en från varje tidning. De aktuella numren är valda utifrån att dels för att överensstämma relativt tidsmässigt men också på grund av deras tillgänglighet. I teoriavsnittet presenteras feministisk teori och queerteori. Feministiskt teori problematiserar kön och lyfter fram historiska och sociala dimensioner i de konstruktioner som finns idag. Queerteori har också en konstruktivistisk syn där man intresserar sig för hur olika grupper i samhället definieras utifrån det ”normala”, det normala definiera i queerteori som heteronormanitet. Min textanalys har gjorts med hjälp av semiotiska analysverktyg. Syftet med denna är att man genom ett aktivt läsande kan uppfatta strukturer i texterna som inte uppfattas vid en första anblick. Det som främst skiljer tidningarna åt är de sammanhang där män och kvinnor skildras. I Bleck beskrivs män i maktposition som osidosätter kvinnors intressen i mediala sammanhang medan kvinnorna i Cosmopolitan är självständiga singlar som letar efter potentiella älskare eller pojkvänner. Könsöverskridande grupper förekommer i båda tidningarna också där beskrivs de ur olika perspektiv. I Bleck tar man ställning för de homosexuella i frågan om homoadoption. De homosexuellas rättigheter i fråga om homoadoption ses som självklar. Det är istället politikernas inställning som synas. I Cosmopolitan närmar man sig de könsöverskridande grupperna ur ett individuell synvinkel där man uppmanar läserskan att utforska det sexuella fältet genom att prova att vara med någon av samma kön. Bleck har en radikal feministisk hållning som tydligt uttrycks. Huruvida Cosmopolitan kan sägas vara feministisk är tveksam då kvinnor vid flera tillfällen får ge utrymme åt självsäkra män.

Abstract Titel: Nya möjligheter i tidningsstället – en studie av nya funktioner på sex tidningars webbplatser. Författare: Eriksson, Ola. Liljequist, Björn. Handledare: Bergström, Annika. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs. Termin: Höstterminen 2004. Sidantal: 67 Syfte: Att studera hur de möjligeter som internet som medium erbjuder utnyttjas på svenska tidningars hemsidor. Metod: Kvalitativ innehållsanalys. Material: Sex svenska tidningars webbsidor. Tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad samt Östgöta Correspondenten. Huvudresultat: Utbredningen av nya funktioner skiftar mellan de olika webbplatserna. Aftonbladet tar en klar ledning vad gäller utnyttjandet av nya möjligheter på internet. Flera funktioner är återkommande på de studerade sidorna. Likheten mellan funktionerna är stor. Stora delar av det material vi studerat, till exempel börsfunktioner och mobila tjänster produceras av externa leverantörer som sedan säljer samma innehåll till flera olika nyhetssidor. De webbspecifika möjligheterna är vanligare inom ämnen som nöje och resor. Nyhetsavdelningarna är ofta mer statiska och levererar samma material som papperstidningen skulle kunna göra. De studerade funktionerna erbjuder läsaren ett mervärde, utrymme ges för att besökaren ska kunna fördjupa sig inom olika ämnen. Pedagogiska knep och tillämpningar används. De nya möjligheterna används också till att erbjuda besökaren ett material som ej finns tillgängligt i tidningen, till exempel fotogallerier, bildspel och diskussionsforum. Även dessa funktioner skapar ett mervärde för besökaren.

A B S T R A C T Titel: Senmoderna tider – En studie om människors tolkningar av företags profileringsarbete och hur detta kan förstås i relation till individens identitetsskapande Författare: Sara Andersson och Andreas Peterson Antal sidor: 59 Handledare: Magnus Fredrikson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen, höstterminen 2004. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera människors tolkningar av företags profileringsarbete och hur detta kan förstås i relation till individens identitetsskapande. Metod och material: Studien baserar sig på tolv stycken samtalsintervjuer. Urvalet består av sex stycken resenärer som har en egenupplevd relation till tolkningsobjektet Stena Line. Tre stycken i ålderskategorin 20-30 år och tre stycken i ålderskategorin 50-60 år. Vidare har sex stycken icke-resenärer utan en relation till Stena Line intervjuats. Tre stycken i ålderskategoerin 20-30 år och tre stycken i ålderskategorin 50-60 år. Studierna bygger på individens tolkningar av Stena Lines profileringskampanj ”Making good time”. Huvudresultat: I vår studie visar resultaten på att individen finner identifikation med Stena Line och dess nya profileringskampanjs värden. Såväl resenärer som icke-resenärer verkar hitta något som passar dem oberoende om de har tagit del av Stena Line i verkligheten eller inte. Men detta betyder inte att verkligheten är utan betydelse. När det gäller förtroendet för företaget så kan resultaten förstås som att det spelar en avgörande roll om respondenten har tagit del av verkligheten eller inte. Detta då resenärerna hade ett stort förtroende för Stena Line medan icke-resenärerna var mer kritiska. Vad det gäller ålderns betydelse för tolkningen av Stena Line så verkar det inte ha någon större betydele. Både äldre och yngre respondenter knyter an till Stena Lines värden. En skillnad kunde dock skönjas mellan vilka typer av värden man knöt an till.

Sammanfattning Vi började sedvanligt med att beskriva motivationen för uppsatsen och vårt intresse för att undersöka detta. Det vi ville var att undersöka vad livsstilstidskrifterna berättade om alkohol och hur de berättade det. Först inledde vi med en beskrivning av livsstilsbegreppet och hur livsstilar och identitetsskapande fungerar för att förstå hur tidskrifternas påverkan fungerar och vad som är intressant att undersöka för att förstå vårt material. Härnäst tog vi reda på vilka tidskrifter som var det största och med hänsyn till målgrupp, innehåll och upplaga valde vi en tidskrift riktade till killar, Slitz, och en riktad till tjejer, Cosmopolitan. Vi gick sedan in på tidskriftsmarknaden för att skapa en bild av innehållet och inriktningen av dessa tidskrifter och för att förstå varför vi valde just dessa som undersökningsobjekt. Efter detta berättade vi om de tre komponenter som vi delade in innehållet i, vilket var text, bild och layout. Vår metod blev därefter en kombination av ganska enkel textläsning och meningskoncentrering, semiotisk bildanalys, och en sorts analysform för layouten baserat på de ”regler” och ”lagar” ofta använda i layout i tidskrifter. Eftersom alla delar hänger ihop var det inte av yttersta vikt att ha vattentäta skott mellan de olika delarna. Snarare var det viktigt att få med de essentiella delarna i artiklarna som blev analysenheter i undersökningen. För att beskriva våra resultat och analyser tog vi fram fem typexempel från Slitz och sex stycke från Cosmopolitan som vi beskrev utifrån just text, bild och layout eller komposition som vi kallade det här. Efter detta sammanfattade vi resultaten för tidskrifterna för att slutligen göra en jämförelse för att belysa de likheter och skillnader som vår tredje frågeställning eftersökte. Resultaten var omfattande även om det var relativt tydligt vilken karaktär tidskrifterna hade. Jämförelsen blev därför också tydlig och resultaten var egentligen inte särskilt förvånande. Båda tidskrifterna tar lätt på alkoholrelaterat material och det beskrivs inte som något särskilt att dricka alkohol. Tvärtom verkar det utgöra en naturlig del i umgänge och festande, med även vid stunder som behöver en touch glamour. Det skulle vara intressant att utöka undersökningen med intervjuer av läsare, samt analyser av tidskrifterna som helhet för att sätta livsstilsbegreppet i första rummet. Vad säger tidskrifterna och vad säger läsarna. Hur kan vi beskriva deras livsstilar och vad liknar alternativt skiljer sig åt från tidskrifternas innehåll.

ABSTRACT Titel: Den goda PRaktiken Författare: Kim Hjorth och Erik Lundgren Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka: Vad är ”god” PR-praktik och vad är etiskt ”rätt” i situationer praktiker möter genom sin yrkesroll. Metod och material: Uppsatsen är en kvalitativ studie. Materialet utgörs av personliga intervjuer med nio praktiker. Resultat: För att presentera våra resultat använder vi oss i uppsatsen av tre teman. Under det första temat har vi sett att praktiker främst uppfattar etik som en prioriterad dimension av PR-praktiken i relationen mellan den egna personen och yrkesrollen, i relationen mellan medarbetare och ledning, för att hantera informationen som yrkesrollen ges tillgång till på ett ansvarsfullt sätt, då praktiken bedrivs innanför offentlig sektor. Slutligen prioriteras den etiska dimensionen när praktikern genom sin yrkesroll också involveras i de relationer som inte direkt hanteras innanför yrkesrollen – till exempel massmedias direkta kontakter med chefer. I relation till de olika situationerna menar praktiker att uppfattningarna om vad som är etiskt är förhållandevis konstanta och utgår främst antingen ifrån organisationens behov eller personliga värderingar. Det andra temat fokuserar på praktikers uppfattning om etisk kommunikation. Praktiker förespråkar jämställdhet och dialog i större utsträckning än påverkan och kontroll. Praktikers uppfattning om vad som är etisk kommunikation kan också relateras till nyckelorden: öppenhet, sanning, tillgänglighet, ansvar och aktualitet. Under det tredje temat har vi relaterat praktikers uppfattningar till de etiska riktlinjer som olika branschorganisationer har antagit. Bortsett ifrån vissa undantag förefaller normerna och praktikers uppfattningar om etisk PR-praktik generellt vara i linje med varandra.