Abstract Titel: Vårt, ert, deras eller dom andras Göteborg? – en kvantitativ och kvalitativ jämförande textanalys av den kommunala tidningen ”Vårt Göteborg” Författare: Therese Rimmi Johansson Linnéa Dahlberg Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2004 Material och Metod: Materialet består av den kommunala tidningen Vårt Göteborg årgång 1999 och 2004. Metoden för genomförandet av studien har varit en kvantitativ jämförande innehållsanalys samt en kompletterande kvalitativ innehållsanalys av ett urval artiklar. Syfte: Syftet med denna studie är att se om representationen i Vårt Göteborg förändrats sedan Mångfaldsenheten tillsattes. Huvudresultat: De huvudsakliga resultaten visar att förhållandet mellan kvinnor och män i representationen i Vårt Göteborg blivit betydligt jämnare årgång 2004 jämfört med 1999. Aktörer med annan etnisk bakgrund är underrepresenterade vad det gäller uttal och huvudaktörsskap, då det gäller bildaktör är gruppen något överrepresenterad. Åldersfördelningen i Vårt Göteborg visar att gruppen medelålders, 35-65 år är överrepresenterad i samtliga aktörskap, dvs. bildaktör, huvudaktör och uttalsaktör. De övriga åldersgrupperna är underrepresenterade, i synnerhet pensionärer och ”ungdomar” mellan 19-34 år. Den kvalitativa undersökningen fann inga utpräglade stereotyper. Sammantaget visar den kvalitativa undersökningen att aktörerna framställs som initiativrika och positiva och ofta framträder i relativt höga positioner/yrkesroller. Tillsammans visar detta fram en positiv bild av Göteborg Stad som en välmående och fungerande organisation.
Kategoriarkiv: Examensarbete
Struktur eller kultur?Om medlemsengagemang ur ett demokratiskt perspektiv
ABSTRACT Titel: Struktur eller Kultur? Om medlemsengagemang ur ett demokratiskt perspektiv. En kvalitativ studie baserad på föreningsmedlemmarnas tolkningar av föreningsverksamheten inom HSB i Nordvästra Götaland Författare: Maria Hempel Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse kring människors föreställningar om demokrati, engagemang och samhällsutveckling. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Material: Intervjuer med tio strategiskt utvalda medlemmar inom HSB Norra Västra Götaland. Resultat: Som huvudsakliga slutsatser har jag kunnat dela upp respondenterna i tre urvalsgrupper: den deltagande, den passiva och den missnöjda. Dessa tre grupper karaktäriseras av personer som i någon form har samma sätt att resonera kring boendesituationen och demokratin inom föreningen. Det som skiljer de tre grupperna åt är hur man ser på ett aktivt engagemang, en fungerande demokrati, graden av socialt kapital och hur vida det leder till en ökad ekonomisk vinning för föreningen och även den enskilda bostadsrättsinnehavaren. Det gick även att urskilja de tre grupperna åt vad gäller sättet att se på sig själva som individer. Samhället och därmed även individerna har inte samma prioriteringar längre, de flesta skyller på tidsbrist, men jag skulle våga påstå att alla människor har lika mycket tid till sitt förfogande och att det istället är en fråga kring hur var och en väljer att prioritera sin tid. Det strukturella bör bli mer kulturellt anpassat och anpassa organisationsmiljön mer till människorna inom organisationen och de önskemål som de har kring sitt engagemang.
“Det finns reklamer som är så dåliga, så de typ bli roliga”
Abstract Titel: ” Det finns reklamer som är så dåliga, så de typ bli roliga” – en kvalitativ studie av hur dagens ungdomar förhåller sig till reklam. Författare: Stefan Hedman och Sofia Appelgren Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, fördjupningskurs Högskola: Göteborgs Universitet Termin: HT 2004 Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att ge en djupare förståelse för hur ungdomar förhåller sig till TV -reklam och hur deras olika förutsättningar i form av livsstil och kulturellt kapital kan ge uttryck för helt olika meningsskapande. Metod och material: Fyra fokusgrupper (kvalitativ metod), som bygger på en strukturerad intervjuform. Vi använde oss av två reklamfilmer, Comviq Kompis och Tre. Huvudresultat: Om våra fokusgrupper kan få representera denna ungdomsgeneration så kan vi med säkerhet konstatera – precis som forskningen kring reklam i allmänhet – att förhållningssättet är till reklam är i mångt och mycket delat. Men inte i två olika läger där man antingen gillar reklam eller inte, utan ungdomar förhåller sig olika till reklamen ur olika perspektiv. Reklam som inte gjorde alltför stort anspråk på sanningshalt eller som lekte på etiska eller moraliska regler tycktes uppskattas mer än andra.
“Jag vill leva la dolce vita”
Abstract Titel: ”Jag vill leva la dolce vita”. En kvalitativ studie om hur barn och ungdomar använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv Författare: Helena Mindedal, Carolina Tacking Handledare: Monika Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: HT 2004 Sidoantal: 65 Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur unga människor använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv. Metod: Pilotstudie: Fokusgrupp Receptionsanalys samt kvalitativa intervjuer med 11 personer i åldern 9-17 år Material: Datorspelet The Sims och The Sims 2 Huvudresultat: Uppsatsens resultat pekar på att alla datorspelare har olika individuella spelstilar. Beroende på vem man är och vilken personlighet man har följer ett visst behov av att finna sin egen personliga väg i text. Det är till följd av den egna spelstilen som man kan tala om The Sims, eller för den delen vilket annat datorspel som helst, in-dividuella betydelse och meningsskapande. Vi har funnit sju olika spelstilar, som oftast kombineras, utforskaren, skaparen, den omoraliske, verklighetsdesertören, maximeraren, fuskaren samt vårdaren. Uppsatsen visar på ett resultat att man i respondenters sociala kontext generellt inte diskuterar datorspel och dess innehåll. Det kan anses som något förvånande att föräldrar inte diskuterar intresset av datorspel samt innehållet då denna aktivitet påtagligt tar mycket av de ungas tid i anspråk. Resultatet visar också att respondenterna inte har några problem med att skilja spelet The Sims, trots att det är en simulering av den verkliga världen, från verkligheten. Man använder datorspelandet i sökandet efter lust och glädje och ser spelet som en lek som kan skänka förströelse och nöje. Genom leken ges möjlighet till att granska, undersöka och prova sig fram. Det är just genom att pröva olika fiktiva verkligheter och världar som datorspel som The Sims har sin stora potential. Vi uppfattar generellt datorspel som en kulturell resurs där det finns enorma möjligheter att lära, leka och att ha roligt. Vi har funnit att datorspelandet har ersatt vissa lekar samt också att datorspelandet, till viss del, ersätter användandet av andra medier. Datorspelandet fyller därtill en funktion som ger möjlighet till avskildhet och egen tid. Spelandet av The Sims kan också liknas vid en ställföreträdande resa i ett annat parallellt liv, där spelaren kan skaffa sig personliga erfarenheter. Vi har valt att kalla det för att man samlar erfarenhet i en erfarenhetsbank. Detta kan liknas vid ett sparande, ett erhållande av en kunskap som man kan använda sig av senare i livet. Då unga människor spelar The Sims får de en ”tidigare-kunskap”, en egen kunskap som fås utan personlig inblandning och som de förvärvar innan tillfälle bjudits i det verkliga livet. Medietexten The Sims är polysemisk så till vida att spelaren har makten att frikoppla textens betydelse för eget meningsskapande, men detta innebär inte att denna text kan tolkas hur som helst. The Sims är producerat i USA, och spelet är kodat och präglat av en amerikansk kontext, tankesystem och värderingar, en dominerande ideologi. För många människor är det verkliga livets strävan att leva ”la dolce vita”, det goda livet och vi har funnit att respondenterna spelar The Sims i likhet med en fiktiv klassresa, där de kan prova på att leva detta liv i lyx och överflöd. För att möjliggöra detta förhandlar spelarna med texten då de inte spelar enligt producenternas avsikt och enligt spelmanualen. Respondenterna uppger att de fuskar för att redan vid spelets början få de pengar som enligt producenternas intention ska erhållas genom flit och strävan i spelet. Med andra ord tar spelaren, genom denna förhandling, en genväg i texten vilket görs för att spelet upplevs som för svårt eller för att det annars inte upplevs som roligt. Vi tycker att det är av vikt att problematisera The Sims och spelandet av det samma. The Sims kan med dess ideologiska innehåll, ses som kapitalistisk och konsumtionsinriktat och därmed förstärka de ideal och värderingar som förmedlas som en dominerande ideologi via The Sims. Det är viktigt att komma ihåg att detta är världens mest sålda datorspel och att man inte talar om spelets förmedlade innehåll med andra vuxna.
Computer Mediated Fan Culture
8. Summary In our presented work, we studied the guest book and the forum on the official homepage of the Swedish musician Lars Winnerbäck, where we analysed the expressions of his fans. The aim of our study was to see what possible dimensions the Internet adds to fan culture. To reach a deeper understanding we studied the fans’ Internet usage connected to Winnerbäck’s homepage. We were especially interested in the aspects of how computer-mediated communication is used to make a meaning of the artistic product, how identity and sense of community is constructed and what this adds to fan culture. Theoretically, our study is grounded in two fields: in a cultural studies approach represented by John Fiske and Göran Bolin and the research done on the field of computer-mediated communication represented by Malin Sveningsson et al. and Nancy K. Baym. We used qualitative methods to interpret the collected material. The methods constituted of a combination between discourse analysis and conversation analysis. The material was collected from the guest book and the forum that are to be found on the official homepage of the artist. We presented our result organised along the themes fan culture, making sense and identity. We came to the conclusions that the fans integrate their activities on the homepage tightly in their everyday context. The fan culture developed on the Internet can be seen as a supplement to the offline fandom. Social norms are also valid on the Internet. A warm feeling of community is developed, grounded in the appreciation of Lars Winnerbäck. However, if a person acts against the norms of the community, he/she is rebuked and called to order. The medium is thereby used to become explicit in language. The medium does not only create a feeling of closeness among the fans, but the fans express additionally that they feel nearness to Lars Winnerbäck. The musician and personality of LW play the decisive role on the homepage. He and his music link the community. The homepage is used as a platform to express and exchange thoughts, ideas and feelings about his work and him.
Morgonpressens övergång från fullformat till tabloid – vad händer med innehållet?
Abstract Titel Morgonpressens övergång från fullformat till tabloid – vad händer med innehållet? Författare Annette Johansson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupning Termin Vårterminen 2005 Syfte Syftet är att studera om en förändring i tidningsformatet har betydelse för tidningens redaktionella innehåll. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Undersökningen genomfördes på Göteborgs-Postens utgåvor under första veckan i december 2003 respektive 2004: · 1 – 7 december 2003 · 29 november – 5 december 2004 Huvudresultat Övergången från fullformat till tabloidformat har mycket liten betydelse för det redaktionella innehållet. Undersökningen av Göteborgs-Posten uppvisar inte några stora förändringar, varken när det gäller omfång, struktur eller användningen av markörer. Förändringen av formatstorleken har liten betydelse för både omfång och antal artiklar. Antalet artiklar minskade med 5 procent, medan omfånget av det redaktionella materialet ökade med 4 procent. Genomsnittsartikeln ökade med 10 procent i omfång. Tabloidformatet innehåller snarare mer redaktionellt material än fullformatet. De genrer som uppvisar ökningar från 2003 till 2004 är i flera fall kopplade till de målgrupper som morgontidningarna söker, kvinnor och unga människor. Det gäller till exempel kultur och sport. Bland markörerna är det framförallt fotografierna som har ökat i tabloidformatet, men även illustrationer och billboards har ökat
Mediemogulens makt över medierna
Höga kusten
Abstract Titel: Höga Kusten- En studie av hur en turistregion profilerar sig. Författare: Marcus Berggren och Daniel Engström Kurs: Media och Kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Antal sidor: 63 st Handledare: Marie Elfving Syfte: Syftet är att undersöka hur olika aktörer arbetar för att profilera regionen Höga kusten som turistregion. Metod: Kvalitativ undersökning med informantintervjuer Material: Nyckelpersoner inom regionen Höga kusten Huvudresultat: Regionen vill framhäva naturen och lugnet som den viktigaste tillgången. Deras arbete bygger mycket på samarbete mellan organisationerna.
Backelor eller Bildjournalen
Abstract Titel: Bachelor eller Bildjournalen? Fyra klassresenärers medievanor. Författare: Mira Öhlin. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Höstterminen 2003. Syfte: Mitt syfte är att undersöka klassresenärers medievanor. Min utgångspunkt är att smak är en klassmarkör och att en klassförändring medför en smakförändring. Jag tror således att det finns en relation mellan social mobilitet, smak och livsstil. Metod: Kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer. Material: fyra kvinnor i åldern 24-29 år. Kvinnorna studerade på universitetet, eller hade studerat tidigare. Vidare hade ingen av dem barn, två stycken hade sambo. Kvinnornas föräldrar hade typiska arbetarklassyrken. Huvudresultat: Respondenterna hade i olika grad förändrat sina medievanor sedan de började läsa på universitetet, en av dem – Sara – hade nästan inte förändrat sig alls. Detsamma gällde den övriga livsstilen. Universitetet hade för flera inneburit möte med annan typ av kultur. Två av respondenterna hade tydligt förändrat sin livsstil och sitt förhållningssätt till den legitima kulturen. Dessa respondenter går idag på opera, konstutställningar, teater och en av dem dansar balett. De flesta av respondenternas mödrar hade läst romaner, några hade lyssnat mycket på musik. I övrigt utövade inte föräldrarna några särskilda kulturaktiviteter. Föräldrarnas syn på resenärernas studier var generellt positiva, åtminstone inte uttalat negativa. Under analysens gång har det utkristalliserats fyra möjliga typer som respondenterna kan tänkas förhålla sig till när det gäller lösningar på konflikten av medieval. Respondenterna förhandlar på olika sätt och olika mycket. Dessa fyra typer är: A. Tar helt till sig den nya kulturen. B. Tar helt avstånd från den nya kulturen. C. Tar till sig delar från den nya kulturen men behåller delar av den gamla D. total ambivalens i kulturellt förhållningssätt. Min analys visar att Carola kan placeras i typ A, Sara i typ B, Kersti i typ B och C, samt jag själv i typ D.
