Abstract Titel: Internkommunikationen mellan beställare och utförare i Västra Götalandsregionen Författare: Martin Milisic och Valpuri Mäkinen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT 2003 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikationen mellan beställare och utförare inom en utvald del av sjukvården i Västra Götalandsregionen upplevs. Metod och material: 14 kvalitativa samtalsintervjuer med beställare och utförare på Västra Götalandsregionen Huvudresultat: Kommunikationskanalerna som finns tillgängliga är många och har olika funktioner. Även om användningen av e-post har ökat kraftigt och upplevs som väldigt snabbt och smidigt uppskattas det personliga samtalet på grund av möjligheten till feedback. Båda parterna upplever kommunikationen dem emellan som någonting som beror på ens personlighet och initiativtagande. Kommunikationen mellan beställare och utförare sker främst mellan tjänstemännen på hälso- och sjukvårdskansliet och utförarnas ledningsorganisation, direktkontakt mellan beställare och utförare i lägre positioner saknas. Informationen når även de lägre nivåerna av utförarorganisationen men detta sker långsamt och utan möjlighet till feedback och dialog. Även kontakten med politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnderna saknas. Båda parterna upplever en brist i viljan att lämna ifrån sig information men förstår bakgrunden till detta.

ABSTRACT Titel: Herrarna i mediehagen. En kvantitativ studie av medieledarna, Thorbjörn Larsson och Jan Guillou Författare: Karin Pålsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fortsättningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Denna uppsats har som syfte att undersöka bilden av medieledare i pressen. Jag kommer att undersöka och jämföra mediebilden av Jan Guillou och Torbjörn Larsson. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Artiklar i Aftonbladet, Expressen, DN, GP, SVD, Affärsvärlden, Finanstidningen, Moderna Tider, Resumé, Vision och Veckans Affärer. Huvudresultat: Bilden jag får fram när jag jämför medieledarna Thorbjörn Larsson och Jan Guillou är att Larsson tydligast framställs som ledare. Fastän Guillou i sin roll som publicistklubbens ordförande syns mycket i medierna förknippas han ändå inte med rollen som en ledare i första hand utan som en kulturperson. Jämför jag sedan de manliga medieledarnas resultat med en tidigare studie om kvinnliga medieledare ser vi att de kvinnliga ledarna blir mer porträtterade och förekommer mer i kvällspressen än de manliga ledarna. Det är svårt att utläsa om värderingen mellan de manliga ledarna och de kvinnliga ledarna är genusbaserat eller inte. Det kan vara så att de kvinnor som inkräktar på mannens revir som Jutterström, både granskas och kritiseras hårdare än männen. Kvinnor som Adamo, som visserligen har en hög position inom mediebranschen, uppfattas inte som samma hot då hon är inriktad på veckotidningar för kvinnor. Det skulle även kunna vara så att det helt enkelt är kopplat till den specifika personen och att den kritik eller det beröm de får beror till stora delar på hur framgångsrika de är och på hur bra företaget går.

ABSTRACT Titel: Vem sänder vad till vem, genom vilken kanal och vem mottager vad från vem och genom vilken kanal? En studie av internkommunikationen på If Skadeförsäkring i Göteborg. Författare: Johanna Snellman & Jennie Svantesson Kurs: Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att undersöka internkommunikationen på If skadeförsäkring i Göteborg. Metod: Kvantitativ med kvalitativa inslag. Material: Enkäter och intervjuer. Huvudresultat: Internkommunikationen på If Skadeförsäkring kan beskrivas med att ledningen är sändare av information via tre huvudsakliga kanaler, den elektroniska personaltidningen Magazinet, intranätet samt den närmsta chefen. Mottagarna av informationen är medarbetarna på If. De flesta medarbetarna läser inte Magazinet då de finner den ointressant, många av de yngre visste inte heller att tidningen fanns. När det gäller informationen på intranätet så läser alla den, men i olika utsträckning. En grupp av de äldre medarbetarna ansåg att det var svårare än sina yngre kollegor att hitta information på intranätet. När det slutligen gäller den närmsta chefen som informationskanal så var de allra flesta nöjda med denna kanal. Det som dock framkom var att Motorskadeavdelningen inte var riktigt lika nöjda som de övriga avdelningarna. Sammantaget visade det sig att alla medarbetarna utom de upp till 25 år använder sig av de formella informationsvägarna i större utsträckning än de informella.

Abstract Titel: Vem ser på vad? En kvantitativ studie om unga människors val av TV-kanal utifrån positionella och individuella faktorer. Författare: Anna Bjelkholm Jessica Gustafsson Handledare: Annika Bergström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2004 Sidoantal: 70 Syfte: Att beskriva och förklara ungas val av TV-kanal utifrån positionella och individuella faktorer Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: Ung-SOM Västsverige 2000 Huvudresultat: Vår undersökning visar att de TV-kanaler unga människor väljer att titta på styrs av en mängd faktorer. De resultat vi kommit fram till visar att de unga människorna i vår undersökning främst tittar på de kommersiella kanalerna. Anledningen till att de väljer dessa kanaler före Public Service- kanalerna kan bero på att de är uppvuxna med många kanaler och därmed är medievana, vilket i sin tur gör att de är har större benägenhet att växla mellan olika kanaler. Vad gäller de positionella faktorerna är de demografiska variablerna ålder, kön och bostadsområde de som betydelser mest för kanalvalet. De yngre åldersgrupperna tittar mer regelbundet på de kommersiella kanalerna, men främst på musikkanalerna. Män tittar mer på Public Service- kanalerna liksom även de som bor på landsbygden. De socioekonomiska faktorerna spelar i vår undersökning inte lika stor roll för kanalvalet som de demografiska, men en skillnad vi kunde se var att unga människor från arbetarklass tenderar att titta mer på samtliga kanaler, med undantag för de kommersiella. Vad gäller de individuella faktorerna kan vi med säkerhet säga att de inte, i vår undersökning, betyder särskilt mycket för kanalvalet. De livsstilsdata som vi baserar våra livsstilgrupper på är för allmänna och enkätfrågorna är inte i särskild stor utsträckning anpassade efter unga människor vilket är en anledning till att resultaten inte blev som vi förväntade oss. En annan orsak till att det inte fanns några skillnader mellan de olika livsstilsgrupperna är att de TV-kanaler som ingår i vår studie är för lika varandra till sitt innehåll och att en studie som vår borde ligga på programnivå istället. Dessutom är det ganska troligt att samtliga kanaler ses av i stort sett alla unga människor varje dag eftersom unga människor har en förmåga att ”zappa” mellan olika kanaler, vilket leder till att de tittar på samtliga kanaler i stort sett varje gång de slår på TV: n. Slutligen kan vi påstå att det i vår undersökning är de positionella snarare än de individuella faktorerna som har störst betydelse för kanalvalet.

Abstract Titel: En omänsklig hetsjakt – En studie om PR- konsulters föreställningar om medias betydelse vid politiska skandaler Författare: Pernilla Eriksson & Sara Östergaard Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att kartlägga PR- konsulters föreställningar kring medias betydelse för politiska skandaler. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Två autentiska skandalfall Huvudresultat: PR- konsulter tillskriver media stor betydelse vid politiska skandaler. PR- konsulterna föreställer sig att mediearenan är den arenan som är viktig för att lyckas på de övriga arenorna. I en skandalsituation är det viktigt att vara ärlig, hålla sig tillgänglig och redan från början redovisa samtliga fakta. Den skandalomsusade bör välja ett medium där risken för att bli klippt är obefintlig för att kunna föra ut sitt budskap på bästa möjliga sätt. Icke legitima handlingar är att försöka ta sig igenom en skandal genom lögner och oärlighet.

Abstract Titel ”I väntan på ett intranät- internkommunikation som en framgångsfaktor i utvecklingen av ett intranät” Författare Tina Tibbling och Katrin Öberg Handledare Britt-Marie Leivik Knowles Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap C, VT 2004 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om internkommunikationen på en avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utgör ett hinder i utvecklingen av ett behovsanpassat intranät. Metod Undersökningen har fokus på hur internkommunikationen ser ut mellan tre grupper på en avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom samtalsintervjuer med sju anställda, två chefsanställda och två IT-personer, totalt 11 personer. Avdelningen anonymiserades och undersökningen är gjord utifrån en explorativ ansats. Huvudresultat Inför implementeringen av intranätet finns det ett antal faktorer som påverkar internkommunikationen och utgör hinder. Det framkommer att det saknas formella forum för kontakt och att man behöver organisera sig kring uppgiften. För de som är ansvariga för intranätet uppträder tre sammanlänkade hinder. De ansvariga har dubbla roller, den befattning de har och den som ligger i utvecklingen av den för personerna nya tekniken intranät. Denna problematik utkristalliserar sig i en kunskaps- och en tidsfaktor där båda ses som en brist. För ledarskapet utgör ovanstående faktorer ett hinder i internkommunikationen gentemot de anställda.

Abstract Titel: Hur ser Västra banregionens externa kommunikation ut med politiker i projektet Västlänken? Författare: Ahlstedt Veronica och Laukka Tiina Typ av arbete: C-uppsats i media och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 53 Institution och högskola: Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation Examinationsdatum: Vårterminen 2004 Handledare Britt-Marie Leivik Knowles Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att se hur Västra banregionen kommunicerar med berörda politiker i projektet Västlänken. Huvudfrågeställningar: Hur kommunicerar Västra banregionen externt med politiker som berörs av projektet Västlänken (det vill säga politiker från Göteborgs kommun/region, Västra Götalandsregionen, gränskommuner (Partille, Lerum) samt riksdagens trafikutskott). Varför ser kommunikationen ut som den gör? Hur ska Västra banregionen gå till väga för att förbättra kommunikationen? Använd metod och material: Kvalitativ ansats med fokus på samtalsintervjuer samt e-postintervjuer. Huvudresultat: Västra banregionen för en dialog med politiker inne i styrgruppen men utanför råder det till stor del envägskommunikation. Politikerna anser informationen överlag vara tydlig. Det sker ett samråd genom att man tar emot synpunkter från styrgruppen, dock inte på samma sätt utanför styrgruppen. Informationen är huvudsakligen muntlig (vid gruppmöten).

Abstract Titel: Konstruktionen av kvinnligt och manligt på ett Big Brother-forum Författare: Mirja Lundqvist och Marith Wallin Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Stina Bengtsson Sidantal: 73 Syfte: Syftet med vår uppsats är att se hur konstruktionen av kvinnligt och manligt gestaltar sig i diskussioner rörande Big Brother på ett Internetforum. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: 5 137 inlägg fördelat på 60 stycken olika trådar från AlltOmTv.se. Huvudresultat: Vårt huvudresultat visar att kvinnor granskas mer omfattande och mer kritiskt än män. Kvinnor bedöms och synliggörs ofta utifrån sitt utseende och beskrivs som lösaktiga eller dumma på olika sätt. ”Kvinnliga” genusegenskaper ges på olika sätt negativt laddade innebörder i diskussionerna på forumet. Både de kvinnliga och manliga medlemmarna medverkar med sina utsagor till att skapa och återskapa de ojämlikheter mellan könen som återfinns i stora delar av vårt samhälle.

Abstract Titel: Bolibompa och den svenska medelklassmannen Författare: Johanna Lidgren & Lisa Öhman Handledare: Stina Bengtsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Fördjupningskurs Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Vårterminen 2004 Sidantal: 68 Syfte: Att beskriva hur verklighetsbilden av etnicitet, kön och klass representeras i Bolibompa, analysera vad det innebär för de olika grupperna (män/kvinnor, de olika samhällsklasserna samt svenskar och andra etniciteter) och sedermera också vad det kan innebära för barnet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Tre fiktiva veckor ur en strategiskt vald sexveckorsperiod (29/3 till 7/5 2004) av Bolibompa (kl. 1800 till 1830). Huvudresultat: I våra resultat kan vi inte se att Bolibompa ökar förståelsen förandra etniciteter genom att visa på kulturell individualism. Vi kaninte heller se att de motverkar den negativa bilden av arbetarklassen genom att ge den en lika mångsidig representation som de övriga klasserna. De jämställer inte heller könen genom att ifrågasätta mannen som norm. Representationen av kön, klass och etnicitet i Bolibompa anser vi varken stärker eller försvagar det patriarkaliska, klasskiktade och etniskt segregerade samhälle som vi idag lever i. I mångt och mycket fungerar Bolibompas representation som ett forum som bibehåller den dominerande ideologin där den svenska medelklassmannen är norm.

Abstract Titel: ”Kampen om legitimiteten -en kritiskretorisk analys av Systembolagets kampanj efter mutskandalen 2003” Författare: Victoria Bagge, Stefan Dahlkvist Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, vårterminen 2004 Syfte: Att beskriva hur Systembolaget strategiskt använder retoriken för att försöka bevara och förstärka sin legitimitet, i samband med mutskandalen 2003. Material: ”Hard copy” av Systembolagets annonskampanj som visats i landstäckande press mellan Jan. 2003 och Feb. 2004 Metod: Kvalitativ, kritiskretorisk analys Huvudresultat: Systembolaget har strategiskt använt sig av retoriken i sina kampanjer för att övertyga makthavare och opinionsbildare att det existerande alkoholmonopolet är det bästa för Sverige. De har strategiskt kommunicerat en bild av den egna organisationen som obyråkratisk, öppen och som villig att föra dialog med det svenska folket. Denna bild tolkar vi som överdriven och ”skräddarsydd”, för att på ett kalkylerat sätt skapa identifikation och därmed legitimitet för Systembolaget hos svenskarna.