Abstract Titel: På jakt efter den postkoloniala journalistiken Författare: Belma Kratovic Handledare: Karin Fogelberg Kurs och termin: Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Fördjupningskursen VT 2004 (seminariebehandling HT 2004) Syfte: Syftet med föreliggande undersökning är att studera mediebilden av invandrare i svensk dagspress. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 13 nummer (inkl. samtliga bilagor) av tidningen Dagens Nyheter under perioden mellan första januari och sista mars år 2004. (datum för dessa 13 nummer framgår av referenslistan) Sidantal: 63 Huvudresultat: DN:s journalistiska framställningar som relaterar till invandrare har visat på tendenser av postkolonial journalistik, bl.a. genom artiklarnas spridning över redaktionella avdelningar, sakområdets sport avsaknad av problematisering av kategorin invandrare, dominansen av artiklarna relaterade till invandrare där ”Vi och de” perspektiv saknas samt dominansen av artiklar där invandrare framställs som individ och skildras utan polariseringstekniker. Att DN:s journalistik avseende invandrare ändå inte kan bedömas som postkolonial, grundar sig i att dessa framställningar också har visat på mer särskiljande och stigmatiserande tendenser. Dessa utgörs bl.a. av att brott är det dominerande sakområdet, tidningen skildrar invandrare utifrån dess etnicitet huvudsakligen i de fallen då kategorin uppfattas som problematisk, skildringen av orientaler bekräftar orientalism och ”Vi och de” perspektiv framkommer i mest stigmatiserande former och utgör mer dolda markörer på kulturrasism. Detta skulle kunna betraktas som en konsekvens av redaktionens rutinerade arbetsformer samt att journalisterna inte reflekterar över sina framställningar och stereotypa ”koloniala” förväntningar på händelseförloppet.

AbstractTitel” Identifikation och social interaktion i MMORPG”FörfattareMikael Gustafsson och Johan WestbergHandledareMonika Djerf-PierreKursMedie- och kommunikationsvetenskap C, VT 2004SyfteSyfte är att ge större förståelse för hur karaktärsidentiteter och sociala interaktioner ser ut i MMORPG spel.MetodUndersökningen har fokus på hur killar mellan 20 – 30 år som spelar MMORPG ser på identifikation och socialinteraktion. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom samtalsintervjuer med fem killar som spelar MMORPG spel. Intervjupersonerna anonymiserades då vi använder deras alias som de har när de spelar MMORPG spel.HuvudresultatMeningen med uppsatsen är att öka förståelsen för MMORPG spel. I resultaten har vi fått fram att mer ingående och djupare förståelse om spelarens identifikation och social interaktion i ett MMORPG spel än vad vi trodde från början. Det viktigaste är att vi fick fram att spelarna är vilka människor som helst som har ett visst intresse för datorspel och sociala interaktioner. Det är inte så att dessa människor är socialt inkompetenta, de utför bara sitt sociala liv i en annat social kontext som blir allt mer socialt accepterad men fortfarande är det inte lika accepterad som till exempel som att spela fotboll.

ABSTRACT Titel: Kvinnorna på SVT: s nyhetsredaktioner- en kartläggning av kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt hur de upplevt jämställdheten på SVT: s nyhetsredaktioner Författare: Jessica Myrehag & Emma Wirenhed Kurs: Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Monika Djerf-Pierre Sidantal: 68 sidor ( 74 med bilagor) Syfte: Att kartlägga kvinnliga journalisters bakgrund, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, samt ta reda på hur de upplevt jämställdheten på SVT:s nyhetsredaktioner, från starten fram till och med 1995. Metod: Kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag Material: 33 Enkäter från kvinnor som arbetat på SVT: s nyhetsredaktioner Huvudresultat: Våra huvudresultat med undersökningen är att det har varit av oerhört stor betydelse att kvinnorna fick tillgång till det journalistiska fältet, då det har förändrat hela journalistiken. Vi kan också konstatera att kvinnorna besitter ett högt kulturellt kapital vilket gett dem tillträde SVT: s nyhetsredaktioner. Detta har medfört att deras symboliska kapital ökat vilket i sin tur har lett till en framgångsrik karriär. Redaktionerna har av många kvinnor upplevts som tuffa arbetsmiljöer vilka präglats av stress och konkurrens mellan individerna. Jämställdheten har uppfattats olika bland kvinnorna. Dock anser ingen av kvinnorna att jämställdhetsarbetet tagit för mycket tid i anspråk. Många menar att det fortfarande finns mer att göra gällande jämställdheten.

Abstract Titel: Hela Sverige mot Cancer – vision eller verklighet? Författare: Maria Johansson och Camilla Lindblad Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 60 Syfte: Syftet med undersökningen är att se vilka olika förhållningssätt till Cancerfondens kampanj ”Hela Sverige mot cancer” som finns bland våra intervjuade. Metod: Kvalitativ receptionsstudie Material: 10 samtalsintervjuer angående Cancerfondens kampanjmaterial (utomhusreklam och annons) Huvudresultat: Vårt huvudresultat är att vi har funnit flera olika tolkningar bland våra resultatet av kampanjmaterialet. Cancerfondens syfte – att profilera sig som en icke-statlig organisation – har inte framgått på ett tydligt sätt för våra respondenter. Vi har vidare funnit att de olika förhållningssätten som finns gentemot kampanjen bygger på hur man upplever risken med cancer, vilket förtroende man har för organisationen samt hur kampanjen är utformad.

ABSTRACT Titel: Fair play eller offside – sportjournalistikens etik Författare: Charlotta Blixt & Daniel Elfvelin Antal sidor: 77 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Våren 2004 Handledare: Britt Börjesson Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka vilket etiskt förhållningssätt sportjournalister på morgontidningar har. Avsikten är att undersöka i vilken utsträckning sportjournalister avviker, respektive följer de rådande regler och normer som finns angående etik i Sverige. Metod: Kvalitativ intervju Material: Intervjuer med sportjournalister på två landsortstidningar samt en storstadstidning. Huvud- resultat: Sportjournalisternas etiska förhållningssätt är varken fair play eller offside. I många fall är sportjournalistiken etiskt försvarbar, särskilt när det gäller hänsyn, källkritik och saklighet, men i vissa avseenden höjer vi ändå det gula kortet. Brister vad gäller allsidighet och objektivitet finns i morgontidningarnas sportjournalistik.

Abstract Titel: Lokal, glokal, global – en studie av globaliseringens inverkan på nyhetsförmedlingen Författare: Emelie Janelöv och Tomas Larsson Kurs: MKV C, vårterminen 2003-08-17 Handledare: Annika Bergström Syfte: Att undersöka hur det lokala, globala och glokala innehållet i Göteborgs-Posten såg ut under tidsperioden 1965-2002. Genom att titta på tidningar från olika tidsperioder vill vi se hur innehållet förändras med fokus på de artiklar där det lokala och globala blandas, dvs. de glokala artiklarna. Metod: Vi använder oss av en kvantitativ innehållsanalys Material: Materialet är 840 artiklar från Göteborgs-Posten fördelade på våra tre undersöknings år 1965, 1985 och 2002. Huvudresultat: På många områden kan man se förändringar som skett under tidsperioden 1965-2002, men vi anser att det är fel att tala om någon sorts revolutionerande globaliseringstrend som ökat de senare åren. Det glokala nyhetsmaterialet där det lokala och det globala sammanblandas har endast ökat marginellt.

Abstract Titel: 11 september – en kvalitativ studie om människors förståelse för hur medier hanterade katastrofen den 11 september 2001. Författare: Marie Cannervik Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Sidantal: 55 Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur människor fick vetskap om vad som hände den 11 september 2001 samt undersöka vilken förståelse de har för hur medier hanterade katastrofen. Metod och material: Tre fokusgruppsintervjuer Huvudresultat: I analysen kommer jag fram till att de utan högre utbildning konsumerar mycket mer kvällstidningar, vilket kan vara en av anledningarna till att dessa personer ofta är mer kritiska till det medierna förmedlar. De personer med högre utbildning känner ofta ett större behov av att hänga med i vad som händer i Sverige och runt omkring i världen. Jag ser det som att dessa är mer aktiva i sitt nyhetstittande. Här kan man se en skillnad i varför man konsumerar TV-mediet, de med högskoleutbildning har ett större behov av att hänga med i nyheterna varje dag. De ser det som en förlust om dem missat en viktig händelse som andra har hört om. Det är självklart att den amerikanska gruppen har lite annorlunda känslor efter det som hände den 11 september att de blev påverkade på lite annorlunda sätt än svenskarna då det var deras hemland som blev attackerat. Genom denna undersökning går det inte se en klar skillnad mellan grupperna med de högutbildade och de utan högre utbildning. Jag tror att eftersom denna katastrof påverkade oss alla starkt, helt oberoende från vilken social eller kulturell grupp man kommer ifrån, finns det inga stora skillnader. Vi blev alla påverkade att man i denna undersökning inte kunde se en klar bild över vad som skiljer grupperna åt. Men jag tycker det var intressant att se vad de alla hade för åsikter om ämnet.

ABSTRACT Titel Stenbeck – en privat man i det offentliga En kvantitativ studie av rapporteringen kring Jan Stenbecks bortgång Författare Mia Göransson och Helena Hjalmarsson Handledare Anna Maria Jönsson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen Termin Vårterminen 2003 Syfte Vårt syfte är att studera och jämföra mediernas rapportering kring Jan Stenbecks död Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Aftonbladet och Dagens Nyheter, 2002-08-20 – 2002-09-04 Huvudresultat Det fanns en skillnad huruvida tidningarna rapporterade utifrån ett privat respektive offentligt perspektiv. Aftonbladets rapportering var mer av privat karaktär, eftersom den bestod av fler mjuka nyheter och var präglad av ett sensationellt innehåll. DN:s material innehöll i större utsträckning nyheter av den hårda sorten, som ekonomi och maktförhållanden, vilka är av mer offentlig karaktär. Resultaten visade att det fortfarande finns tydliga skillnader mellan tabloidpress och traditionell press