Abstract Titel: Identitet och internkommunikation på Kungälvs kommun Författare: Lena Pellbjer, Anja Jonasson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Syftet med undersökningen är att visa hur kommunidentiteten och internkommunikationen ser ut i Kungälvs kommun idag och varför. Metod: Kvalitativ fokusgruppsintervjuer, med 20 medarbetare inom Kungälvs kommun. Antal sidor: 57 Huvudresultat: Det resultat vi har fått fram är att de flesta av de som vi intervjuat faktiskt känner sig som kommunalanställda. Ett par av de intervjuade identifierade sig främst med den egna professionen och såg sin arbetsplats som en egen enhet. Det visade sig att tendenserna var att ju längre från kommunhuset man arbetar desto svårare har man att känna sig som en del av kommunen som helhet. När det gäller internkommunikationen och de olika kanalerna visade resultatet på att man i stort var nöjd. Den kritik som framkom var att tekniken med intranätet ej fungerar överallt i kommunen, vilket leder till att det finns anställda som går miste om viktig information. Man verkade vara positivt inställd till intranätet som teknik men ansåg att det finns rum för förbättringar. Man tyckte också att funderingar kring syftet med intranätet skulle klargöras. Den kanalen man var mest nöjd med visade sig var e-posten, även om det också här fanns ett par tekniska problem. Personaltidningen Kungavisan ansågs vara tämligen oviktigt och fyllde inte mycket till funktion. Dock påpekades att de som inte ännu kan använda sig av intranätet bör få den innan intranätet har blivit utbyggt. Vi får inte glömma bort att den personliga kontakten med chefen och informella kanaler fyller behov hos de anställda. Denna informella kommunikation ansågs självklar och oersättlig av våra intervjupersoner.
Kategoriarkiv: Examensarbete
Frihet och pingviner
Abstract Titel: Frihet och pingviner – en studie av uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara Författare: Lotta Josefson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2005 Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara förmedlas i kommunikationen på några utvalda samlingsplatser på Internet. Metod: Kvalitativ textanalys av datormedierad kommunikation på webplatser, e-postlistor och forum. Material: Ett urval av kommunikationen på webplatserna för Silicon Valley Linux User Group, http://www.svlug.org, The India Linux Organization, http://www.linux-india.org, Linux Online, http://www.linux.org, i maj-augusti 2003 samt ett urval av arkiverad kommunikation i Slashdots forum, http://slashdot.org och i Silicon Valley Linux User Groups respektive The India Linux Organizations generella e-postlista i maj 2003. Huvudresultat: En mängd uttryck för en kulturell gemenskap kring fri/öppen mjukvara förmedlas i kommunikationen på de utvalda samlingsplatserna. I den kulturella gemenskap kring fri/öppen mjukvara som studien visar på uttrycks delade uppfattningar om och tolkningar av specifika företeelser och händelser. En kulturell gemenskap uttrycks också genom artefakter som symboliska berättelser, en delad humor och gemensam specifik språkanvändning. Kommunikationen förmedlar att kulturen underbyggs av värderingar som ofta kan ses som motsatspar där fri/öppen mjukvara representerar vad som är gott och önskvärt medan privatägd mjukvara och Microsoft representerar vad som är dåligt och icke-önskvärt. Indirekt speglas grundläggande antaganden som formar den kulturella gemenskapen. Möjliga sådana kan vara öppenhet med information och en syn på individen som aktiv.
“Det är ju faktiskt ingen syjunta vi är på!”
Abstract Titel: ”Det är ju faktiskt ingen syjunta vi är på!” – APT-mötet som intern kommunikationskanal Författare: Malin Zetterlund och Christin Törnqvist Handledare: Bengt Johansson, lektor vid JMG Typ av arbete: Examensarbete (C-uppsats) i medie- och kommunikationsvetenskap Antal sidor: 46 sidor exkl. bilagor Institution och universitet: Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Examinationsdatum: 7 juni 2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka APT-möten som kommunikationskanal. Följande frågeställningar användes vid undersökningen: 1. Hur upplever medarbetarna kommunikationen på APT-möten? 2. Vilken funktion upplever medarbetarna dominerar kommunikationen? 3. Vilken kommunikationsfunktion söker medarbetarna mer av? 4. Hur påverkar de interpersonella faktorerna kommunikationen på mötet? Metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer Material: Delar av stadsdelsförvaltningen Linnéstadens förskolepedagoger Huvudresultat: Mötet som internkanal har möjlighet att främja både kommunikationens informativa och sociala funktioner. Medarbetarna eftersöker större sociofunktioner, vilket verkar kunna bli en effekt av chefens organisationsperspektiv. Ledarskap och gruppstorlek är interpersonella faktorer som påverkar kommunikationen.
“Se ä bar å åk”
Abstract Titel: ”De ä bar å åk” – En kvantitativ innehållsanalys och en receptionsstudie av tidningen Åka Skidor ur ett genusperspektiv Sidantal: 61 Författare: Nina Kruse och Mimmi Sköldberg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Institution för jounalistik och massskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Stina Bengtsson Syfte: Att undersöka tidningen Åka Skidor genom att dels titta på innehållet ur ett genusperspektiv och dels studera läsarnas tolkningar av detta utifrån teorier kring identitet, livsstil och genus. Metod: Kombinerad undersökning med en kvantitativ bildanalys och kvalitativa intervjuer Material: De sju nummerna av tidningen Åka Skidor från 2004 års upplaga, samt fyra stycken intervjuer med kvinnor och fyra stycken intervjuer med män som läser tidningen Åka Skidor. Huvudresultat: Män förekommer ungefär dubbelt så ofta på bild än vad kvinnor gör i tidningen Åka Skidor. Kvinnor porträtteras oftare som passiva än aktiva. Män porträtteras oftare som aktiva än som passiva.Tidningen Åka Skidor är med och formar och bejakar respondenternas identitet och livsstil i olika grad från individ till individ. Skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller identifiering och livsstil var små. Tendensen var dock att män i större utsträckning än kvinnor identifierade sig med personer i bild.
“Amos och Svenska kyrkan… Kan det glimta till?”
Medelklassens moralpoliser och överklassens skyltdockor
Abstract Titel: Medelklassens moralpoliser och överklassens skyltdockor – en kvalitativ deskriptiv innehållsanalys av dramaserierna OC och Dawson’s Creek med fokus på konstruktionen av ungdomlighet Sidantal: 59 Författare: Rebecca Adolfsson och Malin Engelbrektson Kurs: Fördjupningskurs Termin: VT- 05 Handledare: Stina Bengtsson Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett ideologikritiskt perspektiv undersöka konstruktionen av ungdomlighet i de amerikanska dramaserierna OC och Dawson’s Creek. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Tre avsnitt av respektive serie ur säsong 1 Huvudresultat: Våra slutsatser av hur konstruktionen av ungdomlighet ser ut i OC och Dawson’s Creek vill vi presentera genom följande resonemang. Växer man upp i en överklassmiljö, som ungdomarna i OC, påverkas ungdomstiden med dess sociala problem genom en anpassning till den ofta extrema miljön. Då värderingar som kretsar kring materiella ting och ett ytligt leverne gror här, blir även ungdomarnas livsstil, sociala relationer och sociala problem präglade av detta. De problem som framställs som avgörande har oftast en ekonomisk grund som genererar ytterligare konflikter. På dessa ungdomar läggs inget ansvar och de lever genom sina föräldrars engagemang i dem som spegelbilder av familjens tillgångar och prestige. Då detta ibland blir frustrerande för ungdomarna resulterar det i en rebellisk och vild sida. I Dawson’s Creek konstrueras ungdomarnas liv i en annorlunda, medelklassmiljö som bär helt andra värderingar med sig. Här lever tankar om ansvar, ärlighet och trohet som också blir grunden till dilemman som formar seriens ungdomar. Ungdomligheten framställs som djup, analyserande och bekymrad och ungdomarnas problem utgörs till största delen av förädrarnas svek av dessa ideal. Ungdomarnas socialisation med varandra genom analyserande samtal och betraktelser av världen ger en brådmogen bild av dem som individer. Slutligen vill vi poängtera att då ungdomarna i OC och Dawson’s Creek lever i så skilda miljöer och atmosfärer blir det för oss naturligt att konstruktionen av ungdomligheten ser olika ut.
Rätt person på rätt plats med rätt kommunikation
“Jag vill leva la dolce vita”
Abstract Titel: ”Jag vill leva la dolce vita”. En kvalitativ studie om hur barn och ungdomar använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv Författare: Helena Mindedal, Carolina Tacking Handledare: Monika Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: HT 2004 Sidoantal: 65 Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur unga människor använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv. Metod: Pilotstudie: Fokusgrupp Receptionsanalys samt kvalitativa intervjuer med 11 personer i åldern 9-17 år Material: Datorspelet The Sims och The Sims 2 Huvudresultat: Uppsatsens resultat pekar på att alla datorspelare har olika individuella spelstilar. Beroende på vem man är och vilken personlighet man har följer ett visst behov av att finna sin egen personliga väg i text. Det är till följd av den egna spelstilen som man kan tala om The Sims, eller för den delen vilket annat datorspel som helst, in-dividuella betydelse och meningsskapande. Vi har funnit sju olika spelstilar, som oftast kombineras, utforskaren, skaparen, den omoraliske, verklighetsdesertören, maximeraren, fuskaren samt vårdaren. Uppsatsen visar på ett resultat att man i respondenters sociala kontext generellt inte diskuterar datorspel och dess innehåll. Det kan anses som något förvånande att föräldrar inte diskuterar intresset av datorspel samt innehållet då denna aktivitet påtagligt tar mycket av de ungas tid i anspråk. Resultatet visar också att respondenterna inte har några problem med att skilja spelet The Sims, trots att det är en simulering av den verkliga världen, från verkligheten. Man använder datorspelandet i sökandet efter lust och glädje och ser spelet som en lek som kan skänka förströelse och nöje. Genom leken ges möjlighet till att granska, undersöka och prova sig fram. Det är just genom att pröva olika fiktiva verkligheter och världar som datorspel som The Sims har sin stora potential. Vi uppfattar generellt datorspel som en kulturell resurs där det finns enorma möjligheter att lära, leka och att ha roligt. Vi har funnit att datorspelandet har ersatt vissa lekar samt också att datorspelandet, till viss del, ersätter användandet av andra medier. Datorspelandet fyller därtill en funktion som ger möjlighet till avskildhet och egen tid. Spelandet av The Sims kan också liknas vid en ställföreträdande resa i ett annat parallellt liv, där spelaren kan skaffa sig personliga erfarenheter. Vi har valt att kalla det för att man samlar erfarenhet i en erfarenhetsbank. Detta kan liknas vid ett sparande, ett erhållande av en kunskap som man kan använda sig av senare i livet. Då unga människor spelar The Sims får de en ”tidigare-kunskap”, en egen kunskap som fås utan personlig inblandning och som de förvärvar innan tillfälle bjudits i det verkliga livet. Medietexten The Sims är polysemisk så till vida att spelaren har makten att frikoppla textens betydelse för eget meningsskapande, men detta innebär inte att denna text kan tolkas hur som helst. The Sims är producerat i USA, och spelet är kodat och präglat av en amerikansk kontext, tankesystem och värderingar, en dominerande ideologi. För många människor är det verkliga livets strävan att leva ”la dolce vita”, det goda livet och vi har funnit att respondenterna spelar The Sims i likhet med en fiktiv klassresa, där de kan prova på att leva detta liv i lyx och överflöd. För att möjliggöra detta förhandlar spelarna med texten då de inte spelar enligt producenternas avsikt och enligt spelmanualen. Respondenterna uppger att de fuskar för att redan vid spelets början få de pengar som enligt producenternas intention ska erhållas genom flit och strävan i spelet. Med andra ord tar spelaren, genom denna förhandling, en genväg i texten vilket görs för att spelet upplevs som för svårt eller för att det annars inte upplevs som roligt. Vi tycker att det är av vikt att problematisera The Sims och spelandet av det samma. The Sims kan med dess ideologiska innehåll, ses som kapitalistisk och konsumtionsinriktat och därmed förstärka de ideal och värderingar som förmedlas som en dominerande ideologi via The Sims. Det är viktigt att komma ihåg att detta är världens mest sålda datorspel och att man inte talar om spelets förmedlade innehåll med andra vuxna.
Män och pojkar i reklam
Computer Mediated Fan Culture
8. Summary In our presented work, we studied the guest book and the forum on the official homepage of the Swedish musician Lars Winnerbäck, where we analysed the expressions of his fans. The aim of our study was to see what possible dimensions the Internet adds to fan culture. To reach a deeper understanding we studied the fans’ Internet usage connected to Winnerbäck’s homepage. We were especially interested in the aspects of how computer-mediated communication is used to make a meaning of the artistic product, how identity and sense of community is constructed and what this adds to fan culture. Theoretically, our study is grounded in two fields: in a cultural studies approach represented by John Fiske and Göran Bolin and the research done on the field of computer-mediated communication represented by Malin Sveningsson et al. and Nancy K. Baym. We used qualitative methods to interpret the collected material. The methods constituted of a combination between discourse analysis and conversation analysis. The material was collected from the guest book and the forum that are to be found on the official homepage of the artist. We presented our result organised along the themes fan culture, making sense and identity. We came to the conclusions that the fans integrate their activities on the homepage tightly in their everyday context. The fan culture developed on the Internet can be seen as a supplement to the offline fandom. Social norms are also valid on the Internet. A warm feeling of community is developed, grounded in the appreciation of Lars Winnerbäck. However, if a person acts against the norms of the community, he/she is rebuked and called to order. The medium is thereby used to become explicit in language. The medium does not only create a feeling of closeness among the fans, but the fans express additionally that they feel nearness to Lars Winnerbäck. The musician and personality of LW play the decisive role on the homepage. He and his music link the community. The homepage is used as a platform to express and exchange thoughts, ideas and feelings about his work and him.
