Abstract Titel Livet med Internet – om Internets plats i åtta unga vuxna liv Författare Pia Gravander och Sara Karlgren Kurs Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap (JMG) Termin Vårterminen 2001 Syfte Att med hjälp av ett livsstilsperspektiv få fördjupade kunskaper om hur ett antal unga vuxna upplever och använder Internet i hemmet, samt relationen mellan detta och hur de upplever och använder TV. Metod Kvalitativa intervjuer Material Intervjuer med åtta unga vuxna regelbundna Internetanvändare Huvudresultat Faktorer i livsstilen som arbete/utbildning och intresse är av vikt för hur respondenternas Internetanvändning ser ut. Internet-användning bör ses som en del av vardagens alla aktiviteter eftersom mediet inte självklart kan sättas i relation till annan massmedieanvändning. Utifrån ett livsstilsperspektiv har vi upptäckt mönster i Internetanvändarnas rutiner. Vi ser en polariserings-tendens regelbundna användare emellan vad gäller smal eller bred Internetanvändning. Huruvida detta hänger ihop med positionella eller individuella faktorer i livsstilen är svårt att uttala sig om då en upplösning av gränsen mellan dessa faktorer kan skönjas. Internetanvändning som ersätter vardagsrutiner på ett effektivt sätt, dvs nyttoanvändning, betraktas som legitim. Respondenternas TV- och Internetanvändning hänger ihop vad gäller intertextualitet och i viss mån parallellanvändning och vissa respondenter upplever att de har blivit mer selektiva i sitt val av TV-program. Handledare Annika Bergström, som vi tackar djupt och innerligt för expert-hjälp, infallsvinklar, visad förståelse och tålamod.

Abstract Titel Kommunikation är bra – men hur var det med lyssnandet? Författare Samina Shamsie & Sara Sunnevik Kurs Fördjupningskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap (JMG) Termin Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att belysa hur informatören lyssnar på sin omvärld och hur lyssnandet uttrycker kulturella faktorer. Metod Kvalitativa intervjuer Material Intervjuer med sex informatörer inom offentliga och privata organisationer. Huvudresultat Vi har funnit att de undersökta organisationerna sammantaget inte lyssnar i särskilt stor utsträckning på sin omvärld. Lyssnandet som ändå förekommer sker i stort sett utifrån organisationens perspektiv. Därmed blir det tydligt att det inte handlar om en ömsesidig kommunikation som sker på lika villkor i organisationernas kommunikation med omvärlden. En strävan efter att arbeta effektivt eller att organisationen ska bli effektiv prioriteras framför att skapa ökad förståelse och kunskap. Ett informationstänkande kan i majoriteten av organisationer liknas vid ett marknadsföringstänkande i det avseendet att det främst handlar om att ge en önskvärd bild av organisationen som ska bidra till ökad lönsamhet eller effektivitet. Det kulturella speglas i informationsarbetet och i lyssnandet men det inte är möjligt att se några entydiga samband utifrån vår undersökning. Kulturens inflytande över informationsarbetet tycks ske på olika sätt. I de fall det finns ett tilltaget kulturellt spelrum skiner informatörernas eget förhållningssätt tydligare igenom och tar sig uttryck i informationsarbetet, även om det är svårt att dra en tydlig gräns mellan dessa faktorer. De båda färgar av sig på varandra.

Abstract Titel: P3:s Tracks – Jorden runt på 321 låtar? En kvantitativ innehållsanalys av Trackslistan 1985-2000. Författare: Jonas Eklund & Lisa Lönroth Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Handledare: Lennart Weibull Termin: Vt 2001 Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka mångfalden i Trackslistan åren 1985-2000 och diskutera eventuella förändringar och orsaker till dessa. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av Trackslistan 1985-2000. Sidantal: 71 Huvudresultat: De språk som dominerar är engelskan, som totalt sett utgör 90% av alla musikstycken. De övriga 10% står svenskan för. Dessa två språk dominerar även när det gäller högsta placeringar och antal veckor. Resultaten kan bero på att engelskan till följd av globaliseringen är ett internationellt språk och ger publiken gemensamma referensramar. Även publikens smakpreferenser kan vara en förklaring, men även exponeringen av musikstyckena i andra medier. Även om ca 10 länder fanns representerade varje år, var det tre länder, USA, Sverige och England, som stod för 81% av det totala antalet musikstycken. Inga av de icke engelskspråkiga artisterna, Sverige exkluderat, använde sitt eget modersmål. Det engelska språket används i allt större utsträckning av de svenska artisterna. De svenska artister som sjunger på engelska når en högre placering på listan och stannar ett högre antal veckor än de svenska artisterna. Vi fann samband mellan andelen svenskspråkiga artister på listan och andelen svenska artister (både svensk- och engelskspråkiga) på svenska skivbolag. Vi fann ett samband mellan rotationen och skivbolagen i Trackslistan. I takt med att de svenska bolagen minskar i andel, minskar även rotationen på listan. När andelen svenska bolag stiger, stiger även rotationen. Dessa resultat kan bero på de transnationella skivbolagens sätt att köpa upp och integrera mindre bolag.

Abstract Titel: ”Ligistrar, marodörer och huliganer” Författare: Anna Frödeby, Cecilia Rolf Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Termin: Höstterminen 2001 Handledare: Karin Fogelberg Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa Västra Götalands polismyndighets respektive Göteborgsaktionen 2001:s bild av händelserna och organisationerna i samband med EU-toppmötet i juni 2001. Metod: Retorisk-kritisk analys Material: Pressmeddelanden från Västra Götalands polismyndighet och Göteborgsaktionen 2001, 12 – 20 Juni 2001. Antal sidor: 63 Huvudresultat: När organisationerna beskriver händelseförloppet använder de sig av symboler och begrepp för att dramatisera. De belyser oftast olika händelser för att framställa sitt beteende så fördelaktigt som möjligt. Organisationerna beskriver sig själva som betydelsefulla företrädare av olika lagar. En annan likhet dem emellan är att de ser sig som förespråkare för demokratin. Vidare försöker organisationerna framhäva att de inte ansvariga till vissa händelser under EU-toppmötet. Båda organisationerna beskriver varandra som brottsliga. En förklaring till detta kan vara att dra en skiljelinje mellan sin egen organisation och den andra.

Abstract Titel: RISK Undertitel: En studie av hur riskbilden av Göteborg förändrats över tid. Författare: Lisa Henricson Annelie Karlsson Handledare: Bengt Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2001 Syfte: Att genom att studera media undersöka hur riskbilden av en stad förändrats över tid. Metod En kvantitativ innehållsanalys. Material Artiklar ut Göteborgs-Posten den 1:a till 15:e mars och oktober åren 1961,1981 och 2001. Huvudresultat: Andelen riskmaterial av det totala lokala nyhetsmaterialet har ökat över tid och det rapporteras mer om olika risker idag. Det har skett en förändring när det gäller innehållet där de största tendenserna är att det skrivs mer om risker som kommer/ kanske kommer att hända, om risker som utspelar sig i offentlig sfär och sådana risker som kan anses drabba hela samhället. Formmässigt är förändringen sådan att det idag i större utsträckning än tidigare skrivs på ett alarmerande sätt. I takt med tiden ses regering/riksdag och kommun allt oftare som ansvariga, man personifierar i högre grad de drabbade, och riskerna blir allt mer satta i ett sammanhang.

Abstract Titel: Manlighet och kvinnlighet i Gladiatorerna. En semiotisk innehållsanalys av TV4:s programserie Gladiatorerna. Sidantal: 58 Författare: Pernilla Johansson och Anna Persson Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fortsättningskurs Termin: Höstterminen 2001 Handledare: Henrik Örnebring Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera hur manlighet och kvinnlighet representeras i TV4:s programserie Gladiatorerna. Metod och material: Semiotisk innehållsanalys från tre avsnitt ur TV4:s programserie Gladiatorerna. Huvudresultat: Resultatet visar att Gladiatorerna är konstruerade efter stereotypa könsroller men är könsöverskridande, man kan inte säga att gladiatorerna är statiska och man kan heller inte se dem i helt klara könsroller. Detta för att de ofta pendlar mellan att ibland uppträda kvinnligt och ibland uppträda manligt. Skönhetsidealet blir mer enhetligt och gällande både man och kvinna. De manliga utmanarna representeras i programmet med mjukare egenskaper och kvinnorna med hårdare egenskaper om man ser till deras kontext och sammanhang Kvinnorna anammar manligheten och männen utvecklar den. Män får i gladiatorerna utrymme till att bejaka sitt utseende och kvinnorna sin kapacitet och aggressivitet.

ABSTRACT Titel ”Vi har det bra, vi här bak i bilen…” – en studie för att främja samåkning. Författare Kajsa Grevås, Malin Svensk och Linnéa Törander Antal sidor 58 sidor exklusive bilagor Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2001 Handledare Jan Strid Syfte Syftet med uppsatsen är att studera attityder och beteende beträffande trans-portsätt generellt och samåkning specifikt samt utifrån detta presentera en kampanjstrategi. Metod Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Urval Företaget KappAhl och då de 150 personer som var med om den senaste flytten från det centralt belägna kontoret i Lilla Bommen till det mindre till-gängliga huvudkontoret i Mölndal. Huvudresultat Vi vill börja med att poängtera att vår svarsfrekvens var mycket låg varpå detta kan ha påverkat vårt resultat. Huvudresultaten i vår studie visar att de flesta i dagens läge väljer att ensam åka bil till och från arbetet. De som istället väljer att samåka består av en ytterst liten grupp. Då ensamåkarna är den grupp som har minst miljömedvetet beteende och bidrar mer till trafiken på våra vägar, låg det i vårt intresse att undersöka attityder för samåkning hos ensamåkarna. Det är denna grupp samåkningskampanjen bör inrikta sig på. Vi fann att många i dag har attityder som skulle kunna ligga till grund för en beteendeförändring. För att förändra ensamåkarnas attityder har vi funnit att kampanjen bör rikta in sig på situationella faktorer. Detta kan ex-empelvis vara att motivera samåkning genom att erbjuda flextider och an-vända system för att underlätta sökandet efter samåkningspartners. Tidigare har man ställt ut en anslagstavla på KappAhl med syftet att underlätta för samåkning. Även om få av våra respondenter har uppmärksammat tavlan och i princip inga använt sig av informationen på den, anser vi den använd-bar i den kampanjstrategistrategi vi utformat utifrån våra resultat. Dock kan den behöva en mer framhävd plats liksom mer marknadsföring angående dess funktion.