Abstract Titel: TV-bruset – Myt eller Verklighet? – En Kvantitativ Studie av olika Etniska Gruppers Representation i TV-bruset. Författare: Sara Backlund och Jessica Håkansson. Kurs: Fördjupningskursen våren 2001. Handledare: Monika Djerf-Pierre. Sidantal: 64. Syfte: Syftet är att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt människor från olika etniska grupper förekommer och skildras i TV-bruset. Metod: Kvantitativ innehållsanalys kompletterad med en tolkningsmöjlighet. Material: Det svenskproducerade utbudet i SVT 1, SVT 2, TV 3 och TV 4 mellan 19.00 – 23.00 under torsdagen den 5 April 2001. Huvudresultat: Den etniska gruppen svensk står för drygt tre fjärdedelar av det totala utbudet. Fakta är den genre som har flest etniska grupper representerade. Den aktör som är synligast i TV-bruset är den medelålders mannen från den svenska gruppen. De roller som utmärker sig är skurk och offer och det är också i dessa som de stereotypa skildringarna av olika etniska grupper finns. Det samlade intrycket av TV-bruset är att olika etniska grupper till stor del skildras på ett stereotypt sätt. Vi ser också ett samband mellan de etniska gruppernas socioekonomiska förutsättningar och på vilket sätt de skildras.

Abstract Titel: ”Hybrid – Tidningen bara för dig!” Författare: Frida Stenquist Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2000 Syfte: Att belysa om det finns en framtid på läsarmarknaden för en tidskrift som Hybrid med avgränsning till tjejer i denna tidskrifts målgrupp. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer Material: Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer. I varje intervju har tre tjejer i åldrarna 16-25 år intervjuats. Resultat: Mina resultat visar att det finns en framtid för Hybrid. De nio tjejerna är alla intresserade av att prenumerera på tidskriften. Att tidningen är gratis talar också för en framtid för Hybrid. De äldre tjejerna ställer sig tveksamma inför att lämna ut personuppgifter för att få tidningen hemskickad, medan de yngsta är vana vid detta förfarande då detta förekommer ofta på Internet. Tjejerna tycker också att Hybrid liknar de tidskrifter den konkurrerar med både till utseende och innehåll. Hybrid skiljer sig dock på ett par punkter, den har inte lika mycket text på sin framsida och det finns material som tjejerna tolkar som riktat till killar. När det gäller individanpassning är tjejerna överens om att de vill ha både anpassat och allmänt material. De vill alla möta överraskande material ibland. De tycker inte att vad omgivningen i form av kompisar anser inverkar på deras val av intresseområden. Tjejerna tycker därför inte heller att det är viktigt för dem att läsa precis samma artiklar som sina vänner.

Abstract Titel: Varumärkesprofilering – televisionenÓ nästa? Författare: Marie Elfving och Karin Mondet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Vi vill undersöka om TV-tittare uppfattar dagens television som varumärkesprofilerad genom att studera deras reflektioner kring kommersialisering, profilering samt förtroende i TV-sammanhang Metod och Kvalitativtundersökning i form av åtta individuella material: halvstrukturerade djupintervjuer. Antal sidor: 91 sidor Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar dagens televisionen som varumärkesprofilerad. Samtliga respondenter har tydliga images/åsikter om olika TV-kanaler och deras utbud. Respondenterna ser på kanalerna utifrån ett varumärkes olika funktioner, där de olika kanalernas profil hjälper respondenterna att välja vad de vill titta på. När det gäller själva valet av vilka kanaler respondenterna tittar på är det programmen som främst styr och inte vilken kanal det sänds på. Vi har dock i vår undersökning funnit att även om respondenterna inte har uttalade favoritkanaler, har de kanaler de favoriserar framför andra. Samtliga våra respondenter har ett stort förtroende för televisionen som medium. De separerar dock mediet televisionen från kanalerna och dess utbud, vilket vi tycker är en intressant aspekt. Respondenterna tycker att dagens television har ett bättre programutbud sedan avregleringen på etermediemarknaden. ”Bättre” utbud är här synonymt med mer underhållning samt mer publikvänligt utbud. Samtliga våra respondenter anser att kommersialiseringen av televisionen är en del av samhällets naturliga utveckling.

Abstract Titel Den tysta TV:n – En kvalitativ undersökning av fem dövas TV-användning Författare Björn Ottosson & Dag Thyselius Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen (C) Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet (JMG) Termin Höstterminen 2000 Handledare Birgitte Christiansen Sidantal 69 sidor + 4 sidor bilagor Syfte Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för fem barndomsdövas TV-användning i vardagen och hur den påverkas av de speciella förutsättningar dövheten medför. Intervjupersoner Fem vuxna barndomsdöva människor i olika åldrar, av olika kön och med olika bakgrund Metod Kvalitativa djupintervjuer och TV-dagböcker Huvudresultat Den sociala kontexten har betydelse. Om man lever ensam, tillsam-mans med hörande eller i ett hushåll där alla är döva, får konsekvenser för hur man kan ta till sig innehållet i televisionen. T.ex. skiljer det sig i tillgång till tolkhjälp inom hushållet. Det får också betydelse för vil-ket mediealt behov man får. De olika medierna i en persons medie-kontext påverkar varandra samt personens intresse och värderingar. En döv i en hörande kontext blir påverkad av hörandes medieanvändning. Mediekontexten har stor betydelse. Ljudmedierna är ofta bärare av det engelska språket, ett språk som hörande får ”gratis” i sin vardag och som döva går miste om. Detta får betydelse för deras möjligheter att bevara de språkkunskaper de en gång lärt sig i skolan. Det finns möjlighet att internet kan bidra till att döva lättare kan underhålla eng-elskan och få in den mer i vardagslivet. Det har visat sig att genom att kombinera bild och text ifrån olika medier kan man uppnå en synergieffekt som ökar förståelsen för inne-hållet. Text-TV är något som används mycket. Framför allt för den dolda textens skull, men även som en viktig källa för information. Textningen är mycket viktig för att så bra som möjligt kunna följa med i ett TV-program. Det händer att man tvingas välja bort program man vill se på grund av att de saknar text, det vill säga att man utesluts från en del av TV-utbudet. Men om intresset är tillräckligt stort försö-ker man följa programmet utan text. I vissa fall kan tolkhjälp från en familjemedlem vara lösningen.

ABSTRAKT Titel: Ett lokalt offentligt samtal Författare: Carina Peleg Kurs: Göteborgs Universitet, Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C-nivå, vårterminen 2000. Syfte: Mitt syfte är att undersöka insändarinlägg publicerade på insändarsidan i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland under tidsperioden 1960-2000 och besvara frågan om den del av det offentliga samtalet som insändarinläggen står för i Kungsbacka kommun har förändrats över tid. Metod: En kvantitativ innehållsanalys av insändarinlägg. De variabler som undersöks i insändarinläggen kan direkt relateras till ’samtalets’ dimension i regionen: den satta dagordningen bland insändarinläggen, inläggets geografiska arena och insändaren som aktör i det offentliga samtalet. Material: Insändarinläggen publicerade i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland publicerade under åren 1960, -70, -80, -90 och -99/2000. Huvudresultat: Insändarinläggens dagordning verkar fastställas av lokala händelser, beslut av politiker som berör närområdet samt en medial dagordning. Sakområden som ’politik’, ’ekonomi’ och ’kulturfrågor’ har varit de mest frekventa sakområdena men idag består insändarsidans dagordning vanligtvis av ’samhällsfrågor’. Inläggens geografiska förankring verkar bero på tidningens geografiska kommunikationsrum. Även insändarinläggens fokuseringsnivå verkar bero på tidningens geografiska förankring. G-P:s inlägg verkar på Sverige arenan och har en institutionell fokuseringsnivå. HN:s inlägg verkar på den regionala arenan och har en personlig fokuseringsnivå som ökar drastiskt. NH:s inlägg verkar på den lokala arenan och har sedan slutet på 1970talet haft en övervägande personlig fokuseringsnivå. Inläggens fokuseringsnivå kan också bero på det sakområde som tas upp i inlägget. Ämnen som ’ekonomi’, ’politik’ och vissa ’samhällsfrågor’ är överlag mer institutionellt fokuserade. Ämnen som ’sociala frågor’, ’kulturfrågor’ och vissa ’samhällsfrågor’ är i allmänhet mer personligt fokuserade. Inläggens geografiska förankring har förändrats över tid från att beröra alla de olika geografiska arenorna till att mer fokusera sig på en arena. Tidningens geografiska förankring blir ett sätt för invånaren att via kulturen spegla den egna identiteten och hans eller hennes tillhörighet i samhället. Aktören ’insändaren’ i det offentliga samtal har förändrats över tid. Att skriva under med namn har fördubblats över tid, vilket innebär att insändarinläggens skribenter har blivit mer offentliga. Det är vanligare att män skriver insändare än kvinnor även om antal kvinnor i insändarsfären har ökat markant. Det är ovanligt att insändaren skriver under med en ’gruppsignatur’ men däremot är det mycket vanligt att insändaren förhåller sig som tillhörande en specifik grupp i sitt inlägg. Vanligtvis vänder sig insändaren till annan debattör i sitt inlägg eller till allmänheten. Han/hennes explicita avsikt med inlägget är att kritisera eller att lyfta fram ett sakområde på dagordningen. Den del av det offentliga samtalet i Kungsbacka kommun som består av insändarinlägg karaktäriseras idag inte av en borgerlighet utan av ett lokalt, interaktivt, offentligt samtal.

Abstract Titel: ”Jag vet att reklamen har effekter. Det finns ingen möjlighet att säga något annat.” – Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Författare: Angelica Bäck, Petra Schatter. Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen. Termin: Vårterminen 2000. Handledare: Bengt Johansson. Sidantal: 52. Syfte: Att undersöka hur personer som utformar reklam, ser på reklamens möjligheter att påverka människor, d v s reklameffekter. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med personer som utformar reklam. Material: Samtalsintervjuer med personer verksamma inom reklambranschen. Huvudresultat: Budskapsutformningen är överordnad medievalet, utan en bärande idé så finns det ingen kampanj. Man kan inte göra en kampanj som är helt innehållslös. Vårt resultat pekar på att mottagarna har blivit allt mer aktiva och kritiska i sin tolkning av reklambudskap. Detta ställer högre krav på budskapsutformningen. Att sändaren har ett starkt varumärke har också blivit allt mer nödvändigt för att synas i mediebruset. Man kan alltså säga att dessa fyra delar (varumärkesbyggnad, relevant budskap, genomtänkt medieval och målgruppsanalys) är viktiga för helheten och de är dessutom beroende av varandra. Det viktigaste är dock ett relevant, unikt och kanske humoristiskt budskap för att nå fram till mottagarna och skapa en effekt i form av attityd eller beteendeförändring.

Abstract Titel: West Sweden- en jämförande kvalitativ undersökning av tre kommuners samarbete med West Sweden. Författare: Idha Muregård och Åsa Söderbom Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2000 Handledare: Jan Strid Syfte: Att undersöka vad kommunerna har för uppfattning av West Swedens arbete. Vi kommer att utgå ifrån kommunernas behov och relatera detta till vilken information, kommunikation och utbyte kommunerna har med West Sweden, för att se hur dessa faktorer påverkar kommunernas inställning till West Swedens arbete. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Material: Intervjuer med representanter från tre medlemskommuner. Huvudresultat: De tre kommunerna har olika struktur och mål med sitt EU- arbete vilket påverkar samarbetet med West Sweden. Kommunikationen mellan kommunerna och West Sweden, har att göra med kommunernas informationsbehov och engagemangsnivå. Kommunicerar man genom att använda sig av dialog blir kommunikationen effektivare. Endast en av respondentkommunerna använder sig till stor del av informella kanaler, vilket medför att kommunikationen förbättras då det är ett behövligt komplement till de formella kanalerna. Vilket utbyte kommunerna har av samarbetet med West Sweden, beror på kommunens informationsbehov och kommunikativa ansatser. Om man inte har ett behov av West Swedens information, utan använder sig av andra källor, får man heller inget stort utbyte av West Sweden.

1. Inledning En väl fungerande kommunikationsprocess får en allt större betydelse i ett samhälle där informationen har en avgörande roll. Att sprida information blir allt viktigare för företag och organisationer och det är av yttersta vikt att de kommunikativa insatserna riktas mot den rätta mottagaren. Vi är intresserade av att se till den betydelse mottagaren har i denna kommunikationsprocess och väljer därför en mottagarorienterad inriktning på vår uppsats. Vi söker svar på hur mottagaren uppfattar informationen de tar emot och även den uppfattning de har om de kommunikationsvägar informationen sprids via. Den främsta anledningen till att vi finner denna mottagarorienterade inriktning intressant och väljer denna inriktning är mottagarens allt större betydelse i dagens kommunikationsprocesser. I och med de kommunikationsvägar den nya tekniken erbjuder, finns information ständigt tillgänglig vilket innebär att mottagaren har möjlighet att nå informationen då ett behov uppstår. Denna ständiga tillgång av information har gjort oss intresserade av hur mottagaren uppfattar den information de mottar samt det sätt den tas emot på. Vi har valt att applicera detta på organisationen West Sweden som är en organisation som i huvudsak arbetar med att informera Västsvenska kommuner om EU och även arbetar för att marknadsföra Västsverige i unionen. Eftersom West Sweden finansieras av skattemedel ligger det i alla skattebetalares intresse att organisationen uppfyller den funktion den avser. Som invånare i Västsverige är vi alla en del i organisationen. West Sweden är en organisation som förmedlar information och det är därför av stor vikt för organisationen att ha en uppfattning av de mottagare vilken informationen skickas till. Vår uppsats avser att ge West Sweden den respons de behöver för att uppnå en effektiv kommunikationsprocess. Uppsatsen har även för avsikt att med hjälp av relevanta teorier förklara den uppfattning West Swedens mottagare har av informationen. Vårt huvudsakliga syfte är att ta reda på vilken uppfattning West Swedens kontaktpersoner, det vill säga mottagarna, har av informationen de mottar och även de kommunikationsvägar organisationen använder sig av. Vi har disponerat uppsatsen genom att börja med att presenterna en bakgrund av vårt undersökningsområde. Därefter följer en presentation av forskning om kommunikation och studier av mottagaren. Vidare följer en problematisering av vårt forskningsområde samt vårt syfte och de frågeställningar vi ämnar besvara. Efter detta presenterar vi vår metod och vårt material som följs av analys- och resultatkapitlet. Slutligen för vi en diskussion om våra resultat och presenterar även en sammanfattning av uppsatsen.