Vårt syfte var att göra en kartläggning över vilka det är som bloggar, vad de bloggar om och hur journalister förhåller sig till dem, för att se på vilken roll bloggar eller sociala nätverk har i den offentliga debatten och i förlängningen demokratin. Huvudfråga: Vilken roll har bloggar i det demokratiska samhället och i den offentliga debatten? Underfrågor: Vem sätter agendan inom traditionell medierna? Vem är bloggaren? När fungerar bloggar/sociala medier som agendasättare? Hur förhåller sig journalister till bloggar och sociala nätverk. Teori: Vi utgår från Anders Sahlstrands forskning om vilka som syns i medierna och de stora teoretiska ramverken är McCombs & Shaw agenda-setting och Jesper Strömbäck om nyhetsvärdering. Material/metod: Undersökning av 200 bloggar. Enkät med 20 journalister. Två fallstudier för att se på exempel när bloggar påverkar nyhetsvärderingen. I fallstudierna jämför vi bloggarnas aktivitet med mediernas rapportering och sett vad som drivit upp frågorna på nyheterna. Vi har pratat med inblandade.

Syfte: Att undersöka hur fyra svenska tidningar beskrev kriget i Gaza december 2008/januari 2009. Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av artiklar skivna i ämnet mellan 20 december 2008 och 20 januari 2009 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Intervjuer med redaktörer, reportrar och forskare.

Syfte: Att undersöka inrikespolitisk rapportering i svenska medier och diskutera möjliga konsekvenser, samt diskutera mediernas och journalisternas makt. En diskussion med relevans för såväl politiker och journalister, som för väljare som demokratiska medborgare. Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag, samt intervjuer. Material: En månads nyheter om de svenska partiledarna Mona Sahlin (S) och Fredrik Reinfeldt (M), i fyra stora kanaler. 106 artiklar i Dagens Nyheter, 57 i Aftonbladet, 48 inslag i SVT Rapport 19.30 och 25 i SR Kvart i fem-ekot. Samt tio intervjuer med åsikter från journalisternas, forskarnas och politikernas sida.

Arbetet syftar till att undersöka och redogöra för journalisters syn på och förhållningssätt till PR. Hur är attityden till PR på den svenska dagstidningsredaktionen. Vad har man för konkreta förhållningssätt till PR? Policy? Strategi? Hur väl överensstämmer attityden med hur man agerar? Frågeställningarna är relevanta ur McCombs och Shaws´ Dagordningsteori. Den diskuterar hur medieutbudet formar publikens agenda, men också vem som kontrollerar mediernas egen agenda. Utöver den teoretiska grunden används bland annat den omfattande PR-forskningen av Larsåke Larsson i de två böckerna Upplysning och Propaganda och Opinionsmakarna. För att undersöka detta har en enkät gått ut till ett urval av redaktions- och nyhetschefer på 60 svenska dagstidningar med en upplaga över 12 000. Tidningarna är valda med en geografisk såväl som upplagemässig och utgivningsmässig spridning. Endast en knapp tredjedel av de utskickade enkäterna återvände besvarade. Det stora bortfallet blev till en aspekt av studien och förklaras av intervjupersonerna både som ett resultat av tidsbrist men också av en ovilja att diskutera egna eventuella tillkortakommanden.

Syftet med arbetet var att ta reda på skillnader och likheter mellan blogg och press när det kommer till rapportering. Får vi mer information på bloggarna? Frågeställningar/problemformulering Vi ville titta på det här för att bloggning är ett relativt outforskat område. Skillnaden mellan hur press och blogg presenterar sina uppgifter är oerhört intressant att titta närmare på. Det finns bloggar som publicerar betydligt mer uppgifter än vad pressen gör. Bloggen verkar alltså ta rapporteringen steget längre. Ibland sätter de ut personuppgifter på personer som är misstänkta. Visar de sig sedan vara oskyldiga är skadan redan skedd – deras personuppgifter har redan kommit ut och kommer att finnas på nätet för all framtid. Dessutom kanske tidningarna kommer att anpassa sig efter det läsarna vill ha – och publicera mer även de. Vår frågeställning: – Hur skiljer sig och liknar rapporteringen mellan bloggarna och tidningarna? – Får vi reda på etnicitet, namn och bild på bloggarna? – Varför skiljer sig rapporteringen åt? – Hur kommer bloggarna att påverka journalistiken i framtiden?