Abstract Titel: BoPlats Göteborg- en publik och informationsstudie Författare: Caroline Kristiansen Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska vilken publik BoPlats har och ta reda på vilka förväntningar de har och hur väl de uppfylls. Metod: Kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa informant intervjuer. Material: 198 enkäter och fyra intervjuer Resultat: Utifrån min undersökning kan jag dra en del generella slutsatser om varför besökarna kom till BoPlats Göteborg. Undersökningen har riktat sig mot besökare i BoPlats Göteborgs lokaler. Den slutsats som kan dras är att de flesta som besökt BoPlats Göteborg gjorde det för att få information om lediga lägenheter. Av besökarna hade majoriteten besökt BoPlats hemsida. Dessa ansåg att hemsidan var lätt att använda och att det inte var särskilt mycket som saknades. Majoriteten i undersökningen tyckte att det var viktigt att kunna få information om lediga lägenheter. Att BoPlats ska förmedla lägenheter och ge information om andra vägar att få lägenhet samt att kunna få juridisk hjälp. Slutligen önskar de också att BoPlats ska ha ett kösystem. Den största kategorin utgjordes av åldersgruppen 18-29 år. Det var något fler kvinnor än män som besökte BoPlats Göteborg. Majoriteten var uppväxta i Sverige och hade gått på gymnasium eller högskola. Största andelen bodde i centrum men därefter var fördelningen jämn mellan de olika svarsalternativen. Andelen som hade förstahandskontrakt eller var inneboende var störst. På frågan om hur man kände till BoPlats svarade de intervjuade att de oftast fått tips om BoPlats genom en bekant och därefter följde annons i media. BoPlats centrala läge underlättar för en tiondel att gå in av en slump. Bostadsbristen och svårigheter att få bostad visade på att nära hälften hade besökt någon av de andra bostadsförmedlingarna som finns i Göteborg. Det var inte många som hade ringt till BoPlats. De svar som rörde service och personal var inte enhetliga. Den största gruppen ansåg att personalen var ganska kunnig, ganska hjälpsam och tog sig ganska mycket tid för besökarna. Informanternas åsikter var också delade. Mest utmärkande var att Per Hållén (v) tyckte att det ska finnas en bostadsförmedling i stället för BoPlats i sin nuvarande form. Samtliga av de intervjuade politikerna verkade ha en god insikt i hur organisationen fungerar och att de begränsade resurserna gör att alla bitar inte kan ombesörjas av BoPlats. Ovanstående resultat har besvarat mitt syfte och mina frågeställningar.

ABSTRACT Titel: Kommunikation i tillväxtföretag Författare: Magdalena Johnson Kurs & termin: Magisterkurs i Medie- och Kommunikationsvetenskap vid JMG, Göteborgs universitet. Vårterminen 2001. Handledare: Larsåke Larsson, Gbg:s universitet och Hans Eric Melin, Outcom. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur behovet av kommunikation till företagets intressenter förändras under kraftig tillväxt i tillväxtparametrarna antal produkter/tjänster, anställda, kunder och omsättning samt om behovet skiljer sig mellan olika tillväxtbranscher och utvecklingsfaser. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med tolv representanter från tillväxtföretag fördelade på fem olika tillväxtbranscher. Huvudresultat: När tillväxtföretaget växer i de ovan nämnda tillväxtparametrarna, ökar antalet intressenter och behovet av och förutsättningarna för kommunikation med dem förändras. Kommunikationsbehovet skiljer sig även mellan olika företag beroende på inom vilken bransch de är verksamma. De icke-branschspecifika likheter som iakttagits ligger till grund för den kommunikationsmodell som avslutningsvis presenteras i resultat- och analyskapitlet med följande huvudresultat: I stora drag bör kommunikationen i tillväxtföretag anpassas så att den i groddfasen (fas 1) huvudsakligen syftar till att åstadkomma förtroendeskapande kommunikation med investorer, kunder och leverantörer samt föra en proaktiv dialog med intresse-organisationer i förebyggande syfte. I tillväxtfasen (fas 2) bör kommunikationen syfta till att strukturera internkommunikationen, underhålla kommunikationen med be-fintliga kunder, etablera goda kontakter till media samt förbereda inför medial uppmärksamhet. Dessutom bör en finansiell kommunikationsstrategi framarbetas inför ev. börsnotering i fas 3. I stabiliseringsfasen (fas 3) bör kommunikationen syfta till att åstadkomma/bibehålla personlig kommunikation med det stora antalet anställda, åstadkomma/bibehålla personlig kommunikation med det stora antalet kunder samt upprätta egen avdelning där kommunikationsfrågor hanteras alternativt köpa in dessa tjänster externt.

Abstract Titel: Brukarengagemang i skolan -en fråga om information? Författare: Maria Persson Handledare: Lena Anderson (JMG) Lennart Rosén (SDN Biskopsgården) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med studien är att utröna vad som påverkar föräldrar att engagera sig i skolans inre arbete, samt att se vilken roll informationen mellan skola och hem spelar för detta engagemang. Metod: Tolv längre personliga intervjuer. Urval: Svartedalsskolan: Två klassföreståndare Två föräldrar, aktiva i skolrådet Två föräldrar, ej aktiva i skolrådet Ryaskolan: Två klassföreståndare En förälder, aktiv i skolrådet Tre föräldrar, ej aktiva i skolrådet Huvudresultat: På Svartedalsskolan framkommer det att krissituationer får föräldrarna att engagera sig nästintill mangrant. Lärare som har god kontakt med hemmet gör också att föräldrarna känner sig motiverade att engagera sig. De föräldrar som redan är engagerade i skolråd eller föräldraförening uppger att konkreta resultat av arbetet i skolrådet är mycket motiverande. Det som hindrar föräldrarna på Svartedalsskolan från att engagera sig är tidsbrist, att man som förälder anser att skolan skall sköta om skolans verksamhet. Föräldrar kan ha egna, dåliga skolerfarenheter, vilket gör att de inte närmar sig skolan på ett självklart sätt. Vidare kan en dålig social situation innebära att föräldrarna inte finner utrymme i sitt liv till at engagera sig i barnens skola. På Ryaskolan är det ämnet som sådant som engagerar, exempelvis nedskärningar i skolans verksamhet och konkreta större händelser. Här exemplifierar en respondent med om fa llet vore att skolmaten skull dras in. Vidare uppger respondenterna att det är naturligt för dem att engagera sig i sina barns skola. Det som hindrar föräldrarna på Ryaskolan från engagemang är att man saknar information om vad man kan göra för att engagera sig och att man därför inte vet hur man skall gå tillväga. Även här uppges en dålig social situation som ett hinder för engagemang. Information är avgörande för engagemang. De redan engagerade föräldrarna ser till att hålla sig informerade, vilket motiverar dem än mer i ett fortsatt engagemang. De som inte får information känner sig osäkra då de närmar sig skolan och engagerar sig därför inte. Genom utökad, strukturerad och effektiviserad kommunikation mellan skola och hem ökas brukarengagemanget.

Abstract Titel Skapandet av en dynamisk nyhetsprocess. En undersökning av Göteborgs-Posten i ett genusperspektiv. Författare Anna Grisotti Handledare Monika Djerf-Pierre på JMG Kontaktperson Carina Söderström på Göteborgs-Posten Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att skapa ett verktyg som skall fungera som en checklista i GP:s genusarbete, detta för att ge Göteborg-Postens journalister ett underlag för diskussioner som kan leda till medvetenhet och eventuell förändring. Metod Uppsatsen görs med hjälp av tre olika vetenskapliga metoder. 1) kvalitativa intervjuer 2) kvantitativ innehållsanalys 3) kvalitativ diskursanalys Material 213 artiklar i Göteborgs-Posten under 10 dagar i maj 2001 Huvudresultat Undersökningen visar att Göteborgs-Posten är männens arena. Det är fortfarande flest manliga journalister, flest manliga aktörer och flest män på de journalistiska bilderna. Språket i Göteborgs- Posten anser jag är könsneutralt, detta i motsats till tidigare forskning. Bildspråket i Göteborgs-Posten är inte lika bra på att skildra sina aktörer jämlikt. Stereotypa könsroller förstärks fortfarande. Jag har valt att belysa vissa punkter för att få till stånd en diskussion om nyhetsprocessen på Göteborgs-Posten. Dessa punkter berör: värderingar, nytänkande, normgivande tidning, mansdominans och mål och syfte.

Abstract Titel: En läsvärd Globetrotter? Volvo Trucks Globetrotter läsvärdesundersökning. Författare: Marie Florin Handledare: Jan Strid på JMG och Lennart Sunestedt på Volvo Lastvagnar Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen, Göteborgs universitet, vårterminen 2001 Syfte: Syftet med den här läsvärdesundersökningen är att undersöka läsning och åsikter om innehåll i interntidningen Volvo Trucks Globetrotter hos anställda på Volvo Lastvagnar i Sverige och Belgien. Metod: Läsvärdesundersökning med utskick till 600 Volvo Lastvagnaranställda, varav 400 i Sverige och 200 i Belgien. Den besvarades av 365 personer. Huvudresultat: Volvo Lastvagnar som företag får genomgående gott betyg av enkätdeltagarna. Främst anses företaget vara modernt, framåtskridande och vänligt. Endast 34 procent av de svarande känner stor samhörighet eller samhörighet med andra anställda inom Volvo Lastvagnar i världen medan 66 procent känner stor samhörighet/samhörighet med anställda på den egna orten. De informationskällor som är viktigast för de svarande i deras eget arbete är arbetskamrater, arbetsplatsträffar och chefer. Volvo Trucks Globetrotter ökar känslan av samhörighet med andra på Volvo Lastvagnar i världen till viss del. Hela 96 procent av de svarande läser denna tidning i större eller mindre utsträckning. Det som läses mest och som också anses viktigast är nya produkter, arbetsplatsreportage, information från ledningen samt olika yrkesgrupper inom Volvo Lastvagnar. Volvo Trucks Globetrotter anses främst vara lättläst, aktuell, intressant, trovärdig, samt ha ett utseende som lockar till läsning. Vad gäller vad de svarande tror är syftet med tidningen tror överlägset flest att det är att sprida nyheter om företaget till de anställda – det tror hela 74 procent av de svarande i enkäten. På andra plats kommer ”att öka samhörigheten med andra anställda inom Volvo Lastvagnar” och på tredje ”att sprida ledningens åsikter till de anställda”

ABSTRACT Titel: ”Lobbying – En bra metod för Rädda Barnen att göra sin röst hörd och föra upp sina frågor på den politiska agendan?” Författare: Christina Björkenvall Starrost Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 74 sidor (och bilagor 10 sidor) Handledare: Larsåke Larsson Syfte: Syftet är att undersöka vad ett antal riksdagspolitiker i justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet, i rollen som beslutsfattare och viktiga opinionsledare i samhället, har för uppfattningar om frivilligorganisationers, som Rädda Barnens, förnyade sätt att arbeta på, dvs. att via lobbying föra fram sitt budskap och påverka beslutsfattare. Metod och material: 13 kvalitativa samtalsintervjuer med riksdagspolitiker från justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet som genomfördes i maj i år i Stockholm. Resultat: · De flesta av respondenterna anser Rädda Barnen vara en trovärdig organisation med mycket god utredningskapacitet. · Få hade uppmärksammat Rädda Barnens identitetsförändring från att ha varit en traditionell biståndsorganisation till ha blivit en barnrättighetsorganisation. · Lobbying är något som respondenterna utsätts för dagligen och som ökat på sistone. Detta inkluderar också frivilligorganisationers lobbying som majoriteten av respondenterna tror har ökat. · I begreppet lobbying inkluderas både information och övertalning, med tonvikt på information. · Tio av respondenterna anser att det skiljer sig beroende på vem som använder sig av lobbying, dvs. om det är en ideell organisation eller ett vinstdrivande företag. · Respondenterna tyckte att det fanns både fördelar och nackdelar med lobbying. Som exempel på en fördel är all information som de får ta del av. Exempel på en fara med lobbying är när statliga myndigheter lobbar mot staten, eftersom deras uppgift enligt grundlagsstiftningen är att verkställa politikernas beslut.

ABSTRACT Titel En intern mötesplats med möjligheter… En kvalitativ studie av synen på och behovet av internkommunikation på Svenska Mässan i Göteborg. 18 personer ur personal och ledning deltog i studien. Författare Sara Iglesias Karlsson Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Våren 2001 Handledare Larsåke Larsson Syfte Att undersöka hur delar av personalen och ledningen upplever och ser på den interna kommunikationen på Svenska Mässan. Metod Kvalitativ samtalsintervju Material Samtalsintervjuer med 18 personer ur personal och ledning på Svenska Mässan. Huvudresultat Resultatet av studien visar att det finns ett stort behov av intern-kommunikation hos intervjupersonerna. Kommunikation och information upplevs som en förutsättning och nödvändighet för att det operativa arbetet i den processinriktade organisationen skall kunna fungera. Man upplever dock att kommunikationen inte fungerar fullt ut. Det ger sig bland annat uttryck i en vi-och-dom kultur där man känner ett avstånd till andra i organisationen. Ett avstånd uppfattas även finnas inom vissa enheter där man sakna forum för att dela med sig av kunskap och erfarenheter. Man använder och är nöjd med de skriftliga kanaler som idag finns men önskar att personalbladet FairNews utvecklas och blir både mer omfattande och mer personlig i sin touche. E-post anses vara den viktigaste kanalenmen upplevs samtidigt vara en källa till ”over load” och stress. Möten är den muntliga kanal som kommunikationen i mångt och mycket vilar på. Näst efter Frukostmötet som samlar hela personalen fyra gånger per år är enhets- och avdelningscheferna den viktigaste källan till information från och till ledningen. Enhets- och avdelningschefer upplevs ha ett stort ansvar för nformationsspridning men uppfattas samtidigt sakna riktlinjer för vilken information som skall spridas. Det samma gäller för ledningsgruppen. Sammantaget finns det behov av att få bättre struktur på flödet av information för att bli tydligare – både vad gäller budskap och kommunikationsstruktur.

Abstract Titel Kommunikationskontraktet – En kvalitativ studie av intern-kommunikationsutveckling på Volvo Personvagnar. Författare Robert Boch Handledare Lena Andersson och Margareta Eriksson Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutio-nen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göte-borgs universitet. VT 2000. Syfte Syftet med studien är att undersöka kommunikationskontrak-tets potentiella möjligheter att bidra till ökad effektivitet på Vagnverkstaden, en av Volvos avdelningar. Metod Kvalitativ undersökning i form av 19 personliga intervjuer. Huvudresultat Jag har kommit fram till att kommunikationskontraktet har en möjlighet att bidra till ökad effektivitet på avdelningen. Det kan positivt påverka internkommunikationen, det sociala kli-matet, motivationen, arbetstillfredsställelsen och arbetsutfö-randet. En mycket viktig förutsättning för att nå ett önskat re-sultat är att man uppfyller de krav som ställs i kontraktet och att man omförhandlar dessa i framtiden. Det krävs också hand-ling för att ge signaler till de mer skeptiska, och även de posi-tiva, medarbetarna att processen har startat.

Abstract Titel Kanaliserad hälsa. En studie av SVT och TV4:s förutsättningar att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt kartläggning av tre hälsoprogrampubliker. Författare Maria Holmgren Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen ht 2001, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Syfte Syftet är att belysa och jämföra förutsättningarna för SVT1, SVT2 och TV4 att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt att kartlägga tre hälsoprogrampubliker i relation till respektive kanalpublik. Metod Bearbetning av tidigare insamlade kvantitativa data. Material Riks-SOM 1999: Två enkäter som skickats ut till 5 600 personer i åldern 15-80 år, med en svarsfrekvens på 67 %. Mediamätning i Skandinavien AB: Elektroniska mätningar av TV-tittandet hos 1 080 hushåll/2 170 personer i åldern 3-99 år, under perioden 2000-08-28-2001-04-11. Huvudresultat Av de tre TV-kanalerna har TV4 den största publiken. TV4:s bredare och underhållningsbetonade innehåll gör att kanalen har en relativt jämnt fördelad publik på ett såväl strukturellt som positionellt plan. Detta till skillnad från public-service-kanalerna, som exempelvis lockar en betydligt mindre andel yngre tittare än TV4. Vidare är det endast upp till 10 % av befolkningen som väljer att ta del av ett hälsoprogram. Livslust är det program som lockar den största publiken, vilken främst består av äldre kvinnor. Frivolt och På Jobbet är däremot de program som har den mest spridda demografiska sammansättningen av sina publiker. Utifrån en faktoranalys av en rad aktiviteter framkom en ungdomlig, en karriär-inriktad, en hemmaorienterad, en religiös och en kulturell livsstil. Av dessa har den ungdomliga livsstilen paralleller med TV4:s och Frivolts publiker. Undersökningen har sammanfattningsvis visat att TV4 är den kanal som kan föra ut ett hälsobudskap till en stor och demografiskt varierad del av befolkningen samt att traditionella hälsoprogram fram-förallt lämpar sig för spridning av information till personer med hög ämnesinvolvering, medan mer underhållningsbetonade program är att föredra när det exempelvis gäller insatser som riktas till yngre personer.