Författararkiv: Anna Fredriksson

#ÄRGRÄNSENNÅDD?

Examensarbete: 15 hp
Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT17
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 42 sidor
Antal ord: 16 681 ord
Nyckelord:
Sociala medier, reklam, smygreklam, marknadsföringslagen.
Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse för mottagarnas syn och uppfattning kring smygreklamen som finns i sociala medier.
Teori: Kulturstudier i mediekontext och Stuart Halls modell Encoding/decoding.
Metod: Kvalitativ studie baserad på fokusgrupper och respondentintervjuer.
Material: Två fokusgrupper samt två respondentintervjuer.
Resultat: Det främsta resultatet är att respondenterna är bra på att peka ut reklaminnehåll som är synlig för dem. De är dock mindre benägna på att peka ut reklaminnehåll i inlägg som är uppenbara med reklam, men som saknar markering att det är reklam.
Vilket antyder att respondenterna inte direkt uppmärksammar när det handlar om smygreklam.

Medier och den uppfattade verkligheten

Examensarbete: 15 hp
Kurs: MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Temin/år: VT/2017
Handledare: Bengt Johansson
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 54
Antal ord: 17 360
Nyckelord: Nyhetskonsumtion, verklighetsuppfattning, opinionsbildning, företagsklimat.
________________________________________________________________________________
Syfte: Att undersöka hur nyhetskonsumtion påverkar verklighetsuppfattningar
genom att analysera sambandet mellan nyhetskonsumtion och uppfattningen
om Sveriges företagsklimat för åren 2001 och 2014.
Teori: Medialisering, RAS-modellen, kultivationsteorin.
Metod: Teoriprövande statistisk analys.
Material: Nationella SOM-undersökningarna från 2001 och 2014.
Resultat: Resultaten visar på signifikanta skillnader i hur vissa typer av
mediekonsumenter uppfattar Sveriges företagsklimat, men de medietyper där signifikanta skillnader finns skiljer sig åt mellan mättillfällena. Gemensamt för samtliga resultat är att mer frekvent nyhetskonsumtion tenderar att innebära en mer positiv verklighetsuppfattning. Vidare visar resultaten hur andelen som tar del av lite nyheter har ökat vid det andra mättillfället, men att den genomsnittliga uppfattningen har blivit mer samstämmig mellan de grupper som tar del av minst- respektive mest nyheter totalt sett. När effekten av nyhetskonsumtion på verklighetsuppfattningen analyserats genom regressionsanalys, och där vi kontrollerat för ålder, kön, utbildningsnivå, vänster-högerideologi och politiskt intresse, visar resultaten på en positiv effekt vid det första mättillfället. I materialet från 2014 hittar vi emellertid inga signifikanta effekter av nyhetskonsumtion på uppfattningen om Sveriges företagsklimat. Det gäller både när specifika medietyper stått som oberoende variabel och när ett totalmått använts. Ett alternativt test där nyhetskonsumtion via Internet har inkluderats i analysen av materialet från 2014 visar inte heller på någon signifikant effekt på verklighetsuppfattningen.

ÄVEN OM DET INTE ÄR SANT SÅ ÄR DET EN BRA HISTORIA

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Examinationsarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: Vt 2017
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 38
Antal ord: 14 980
Nyckelord:
Storytelling, strategisk kommunikation, marknadsföring,
differentiering, retorik, myter, modebranschen
Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur olika företag inom den svensk modebranschen använder sig av och ser på fenomenet storytelling.
Teori: Storytelling som strategisk kommunikation, retorikens grund, storytellingens perspektiv, differentiering samt myter
Metod: Kvalitativa respondentintervjuer
Material: Tre respondenter från tre olika företag inom den svenska modebranschen
Resultat: Det övergripande resultatet visar att respondenterna framför allt använder sin storytelling för extern påverkan. De vill genom sin storytelling förmedla vilka de är för att konsumenterna ska kunna identifiera sig med dem, samt differentiera sig mot andra konkurrenter. Resultatet visar även att sättet respondenterna konstruerat sin storytelling skiljer sig jämtemot det sätt vilket förmedlas i litteraturen. De har således inte tänkt i banor om narrativ uppbyggnad eller retoriska appellformer. Det framkom även att den storytellingen som respondenterna ägnar sig åt är väldigt målgruppsanpassad. En av de största skillnaderna mellan respondenterna är hur de förhåller sig till sanningen i deras storytelling. Två av respondenterna menar att de är helt ärliga medan den tredje respondentens utgångspunkt är att all storytelling måste saltas för att bli tillräckligt intressant.

REKLAMEN SOM VET VEM DU ÄR

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Kurs:
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT2017
Handledare: Marie Grusell
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 46
Antal ord: 18 126
Nyckelord:
Riktad reklam, Facebook, Instagram, integritet, övervakning, sociala
medier, riktad marknadsföring
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användare av sociala medier upplever den riktade reklamen ur ett integritetsperspektiv.
Teori: Studiens teoretiska ramverk innehåller teori och tidigare forskning om övervakning, integritet, reklam och användning av sociala medier.
Metod: Kvalitativ metod i form av fokusgrupper.
Material: Tre fokusgruppsintervjuer bestående av respondenter indelade i tre ålderskategorier
A) 16–19 år B) 20–24 år samt C) 25–29 år.
Resultat: Respondenterna har många åsikter om den riktade reklamen, som till viss del går emot varandra. Att annonserna blir mer personliga uppskattas i stor utsträckning samtidigt som det väcker viss oro för hur datainsamlingen kan komma att se ut och användas i framtiden. Det finns vissa skillnader i de olika åldersgrupperna, där de äldsta respondenterna är mer kritiska än de yngsta. Även om majoriteten uttrycker viss kritik och oro upplever de dock inte att annonserna inkräktar på deras personliga integritet i dagsläget, varken på Facebook eller Instagram. Deras oro är inte tillräckligt stor för att påverka deras beteende och det är ingenting de funderar över i vardagen. Den riktade reklamen upplevs som mer störande på Instagram än Facebook, då det finns ett tydligare syfte med användningen av Instagram där respondenterna aktivt har valt vilka de följer. På Facebook upplever respondenterna att reklamen är tydligare anpassad efter deras intressen och webbhistorik än på Instagram men detta ses snarare som någonting positivt än som integritetskränkande. Respondenterna har till stor del accepterat att det förekommer reklam på sociala medier och vill, trots att det väcker viss oro, hellre ha relevanta annonser som intresserar just dem än annonser med generella budskap.

EN FÖRVRIDEN MEDIEBILD?

Uppsats/Examensarbete:
15 hp
Program och/eller kurs:
MK1500 Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap
Nivå:
Grundnivå
Termin/år:
VT/2017
Handledare:
Pavel Rodin
Kursansvarig:
Malin Sveningsson
Sidantal:
48 sidor (exklusive referenser och bilagor)
Antal ord:
17 247 ord (inklusive executive summary och sammanfattning, exklusive innehållsförteckning, referenser samtbilagor)
Nyckelord:
mediebild, framing, medielogik, nyhetsvärdering, media image
Syfte:
Studien ämnar att genomföra en komparativ kvantitativ studie för att ta reda på hur mediebilden av Angered och Majorna-Linné ser ut i Göteborgs-Postens nyhetsförmedling under en halvårsperiod.
Teori:
Teoriramen omfattar teorin om framing, nyhetsvärdering samt medielogik.
Metod:
Kvantitativ innehållsanalys med komparativ inriktning samt inkludering av extramediedata om anmälningsstatistik för brott.
Material:
175 stycken webbpublicerade nyhetsartiklar ur Göteborgs-Posten samt extramediedata om anmälningsstatistik av brott.
Resultat:
Studien visar på att negativa händelser, journalistiska negativa framställningar i innehållet och ett dominerande negativt tonläge i visuellt innehåll framför allt förekommer för Angered. I bilder dominerande innehåll av allmänhet och auktoritära personer som polis. Mediebilden är därmed främst inriktad på negativa tonlägen och negativa vinklar. Även Majorna-Linné domineras av negativa händelser men har en mer nyanserad framställning av negativt och positivt. Journalistens framställning är framför allt genom positiva tonlägen och det visuella innehållet visar sig framför allt positivt men även här nyanserat av positivt och negativt. Innehållet i bilder i publiceringen domineras av allmänhet och byggnader, vilket även här tyder på en mer nyanserad mediebild av positivt, negativt samt neutralt. På så sätt går det att konstatera att en betydligt mer positiv och neutral framställning av nyheter sker för Majorna-Linné.

VEM SOM HELST KAN BLI FÖRFATTARE

Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: MK1500
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2017
Handledare: Orla Vigsø
Kursansvarig: Malin Sveningsson
Sidantal: 37
Antal ord: 15077
Nyckelord:
Självpublicering, författare, symboliskt kapital, gatekeeping, publicering, bokförlag, arbetsprocess, bokutgivning
Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur författare upplever processen och utgivningen av självpublicerade böcker.
Teori: Symboliskt kapital, litterärt produktionsfällt, gatekeeping, puplishing chain, value chain, supply chain, Customer relationship management
Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer
Material: Kvalitativa samtalsintervjuer med sex författare
Resultat: Studien visar att bokpublicering värderas högre än nätpublicering. Bokens kulturella status och fysiska form ger den ett symbolisk värde. Författarna anser att det finns ett högre värde i att publicera en bok, i jämförelse med att endast publicera på nätet. De ser mer på eböcker och ljudböcker som ett komplement till den traditionella boken, dock inte något som utesluter det andra. Det finns en strävan hos samtliga författare som sträcker sig över självpubliceringstjänsten Type&Tell, en ambition om att publicera något som når ut och blir läst. Marknadsföringen är en väsentlig del av arbetsprocessen och är mycket betydelsefull för författarens möjligheter att nå ut och sälja böcker. För självpubliceringen är sociala medier en avgörande marknadsföringskanal. Det finns ett symboliskt värde i att publicera en bok som är beroende av var boken kommer ifrån. Det finns en strävan i att ge ut en bok men det finns också en strävan i att bli publicerad på ett etablerat bokförlag.
Fördelarna med att bli publicerad på ett bokförlag värderas högre än fördelarna som framkom med självpublicering, så som möjligheter att kontrollera den kreativa processen.
Gatekeepingfunktionen på bokförlag får en annan roll vi självpubliceringen, den förflyttas från förlagen till återförsäljare och inköpare.

Du kan aldrig ana vad som hände sen!

The purpose of this study was to investigate clickbaits as an example of how traditional news media is being commercialized through the movement to online news. The online media demands a more frequently updated material, which results in challenges for the news producers. Because of the large amount of online news, news producers who’s material is online-based need to find more innovative ways to attract their audience.

One of these ways is to create headlines that make the reader curious and prone to click their way into the article. Our study aimed to examine the frequency of these clickbaits on one of Sweden’s largest online-based media companies, Nyheter24. We wanted to see which articles were published with clickbaits and whether the clickbaits had coverage in the articles or not. Through a quantitative content analysis we examined 350 headlines with associated articles under nine news categories on Nyheter24’s webpage.

We used theories of commercialization of media and news values to be able to understand the results of our study. The results showed that 31 percent of the examined material could count as clickbaits, based on the definition which we had formed. The largest amount of clickbaits was discovered in the category revolving scientific research, where nearly 60 percent of the headlines were clickbaits. The least amount of clickbaits were found in the foreign news, where the result was only 8 percent.

The study also showed that a total of 18 percent of the headlines included reinforcing words and expressions which gave the article in question a higher news value. In the category Internet, 47 percent of the headlines included reinforcing words while only 2 percent were found in the headlines revolving scientific research. We found that many of the headlines spoke to the reader directly, often through personal appeals. 31 percent of the total amount of headlines were focused on the reader and 25 percent of the headlines revolved around a normal person, who had experienced something sensational. The study also examined the amount of coverage the headlines had in the articles and the results showed that 47 percent of the clickbaits had full coverage. 10 percent could count as having no coverage at all. Considering the results of this study, we found that the articles published with a clickbait had lower news value based on the traditional news value criterias.

Key words: News media commercialization, news value, clickbait, headline.

Nyckelord: Kommersialisering av nyhetsmedia, nyhetsvärdering, klickrubrik, rubrik.

”Kalla krigets vibbar känns i ryggmärgen”

On 22 April, 2013 the Swedish newspaper Svenska Dagbladet carried a story that Russian military aircraft had practised simulated bomb attacks on Swedish targets, near Swedish airspace on the night of March 29. The Russian exercise was the first of a series of events, including the Russian annexation of Crimea, that preceded and may have influenced changes in Swedish public opinion toward Russia, that was increasingly viewed as a threat.
The purpose of this thesis is to examine how four Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet, reported about the Russian exercise. Especially with regards to how Sweden and Russia was depicted in reports.
The method used is Ethnographic Content Analysis. Every article on the Russian exercise published between 22–30 April has been included in the study. Results show that Russia was viewed as a threat, undergoing changes and becoming more ambitious. Comparisons to the Soviet Union were common. The lack of response of the Swedish air force to the exercise was depicted as insufficient and surprising. Demands for more resources to the military and for Swedish membership in NATO were commonly made. This is in accordance with the theory of David L. Altheide about the use of threats as a culturally unifying theme, and risks as justifying certain measures. It seems possible that reports on the Russian exercise helped shape an increasingly positive public attitudes towards NATO and increased military spending.
Keywords: Russia, military exercise, Ethnographic Content Analysis, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet

Den lokala arenan

The purpose of this study is to examine how much of the content that is local and regional in local newspapers, with the perspective of change over time. If differences are seen, the aim is to further investigate and see which section of the newspaper that is mostly affected. Five newspapers that are a part of the same media group are analysed two weeks (spring and fall) during three separate years. Before, shortly after and a longer time after becoming a part of the media group, to establish if it may influence on the content.
To measure the amount of local articles the study used a quantitative method.
The main question is operationalized with a variable that arranges articles in the correct municipal-, regional-, domestic- or foreign area based on the newspapers individual release area. The study also contained a variable that tells us in which part of the newspaper the article is located. Its main function is to better see if any of the sections are more local or regional than others.
To understand our data this article uses theories about democracy, diversity,
concentration, ownership and economy. These theories give us a solid base to understand why the changes are happening, but at the same time they help to understand what possible effects the change in local material may have on it’s surroundings.
The results are interpreted by looking at all our collected material, and see to
how much of it that is local at any given year. 13 127 articles where coded and in total, the local newspaper remains quite local. A different result is seen when looking at the newspapers one by one, whereas most of them are much less local then before.
Two out of the five local newspapers in this study are increasing their local agenda.
Overall the news section remains local, even though it’s allowed less space in
comparison to other sections. Further, the newspapers are becoming more and more regional. The sport-, culture- and entertainment section especially.
One big discovery is the fact that the newspapers are getting much thinner,
losing half of their material over a twenty year-period.
These results are, as far as we understand, results of economic contractions and short-term goals within the media group. With the given theoretical framework, our conclusion is that it has damaging effects on the local democracy, as the local newspaper are playing a big part in serving its audience with information to build their opinions on.
Keywords: Local media, democracy, media group, media economy, diversity

Inifrån åsiktsfabriken

Title: “Inifrån åsiktsfabriken” – en kvalitativ studie av ledarjournalisters uppfattningar om sin yrkesroll
Authors: Noa Söderberg, Jonatan Andersson and Sebastian Lindström
Subject: Undergraduate research paper in journalism studies,
Department of journalism, media and communication (JMG), University of Gothenburg
Term: Spring 2017
Supervisor: Britt Börjesson, JMG, University of Gothenburg
Pages/words: 45 pages, 18 508 words (including abstract and appendix).
Purpose: The main purpose of this study is to examine how the editorial boards of Swedish newspapers perceive their professional role, their organizational procedures and their
professional goals and ideals.
Method: Qualitative in-depth interviews with seven Swedish editorial journalists, representing four newspapers.
Procedure: We have interviewed seven editorial journalists, representing the editorial boards of four different Swedish newspapers, and transcribed and analyzed them based on Jürgen Habermas democratic theories, Lars Nords theories about the future driving force of the editorial pages, and commercialization as Jesper Strömbäck and Anna Maria Jönsson have
described it.
Results: How the editorial boards choose their subjects, sources and angles are determined by a desire to be relevant and comment on issues within the news flow, to promote and be a
certain ideological voice and to write in a fashion that leads to more online reading and more clicks.
The editorial page editors are not interested in recruiting editorial writers that have become media personalities beforehand, but want to develop new writers into media personalities by themselves.
The professional ideals of the editorial journalists are partly based in a desire to form a deliberative discussion (as the one advocated by Jürgen Habermas), and partly in a participatory democratic desire to influence the public debate and the political climate.
Key words: Editorial journalism, editorial writers, deliberative democracy, Habermas, commercialization, Lars Nord, media personality