Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur väl Sveriges rikspartiers kommunikation på det sociala mediet Instagram stämmer överens med sina respektive valmanifest.

Teori: I denna uppsatsen används dagordningsteorin och politikens medialisering för att visa på eventuella förklaringar till varför kommunikationen på Instagram eventuellt skiljer sig från partiernas valmanifest.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: Materialet baseras på partiernas och dess partiledares samtliga inlägg på Instagram under perioden 1 juli 2018 – 9 september 2018.

Resultat: Resultatet visar på att det skiljer sig mycket mellan partierna och hur väl deras kommunikation stämmer överens med dess valmanifest.

Syfte: Att undersöka huruvida indexteorin är en relevant teori för att mäta graden av journalistisk autonomi.

Teori: Indexing Theory (Indexing hypothesis).

Metod: Kvantitativ innehållsanalys.

Material: 220 tidningsartiklar från fem svenska lokaltidningar i två kommuner.

Resultat: Studien visade att det med hjälp av indexteorin var möjligt att förutspå hur lokaljournalistiken i två svenska kommuner behandlade äldreomsorgen under ett år. I både de undersökta kommunerna fanns det en journalistik som följde indexnormen. Det fanns dock små skillnader som visade att detta skedde i en något större omfattning i den mindre kommunen. Resultatet stämde överlag väl överens med tidigare studier och bekräftade att indexnormen förekommer även i denna kontext. De politiska aktörerna stod i högre grad för upprinnelsen till artiklarna, fick mer utrymme i artiklarna och deras utrymme var större runt valet än någon av de andra aktörerna som förekom i samband med nyhetsbevakningen av äldreomsorgen.

Syfte: Studiens syfte är att bidra med fördjupad förståelse för hur unga svenska kvinnor resonerar kring användning av och exponering för retuscherande kamerafilter på sociala medier.

Teori: Genusteori, objektifieringsteori, Cultural Studies

Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie

Material: Studien bygger på transkriptioner av fyra enskilda intervjuer samt en parintervju. Sammanlagt sex deltagande respondenter i åldrarna 16–21.

Resultat: Studien visar att retuscherande kamerafilter var vanligt förekommande i de unga kvinnliga respondenternas vardagliga kommunikation. Hur de använde filtren skilde sig beroende på plattform och vem som var mottagare. Samtliga respondenter uttryckte en oro för filtrens förmåga att påverka hur de tänker både kring sina egna och andras utseenden. Några uppgav även att de förhöll sig mer kritiskt till det egna utseendet efter att ha använt retuscherande kamerafilter. Vidare kunde de unga kvinnorna skönja en rad samhälleliga och kulturella normer kring det kvinnliga skönhetsidealet i de retuscherande filtrens utformning.

Syfte: Studiens syfte är att bidra till en djupare förståelse kring fenomenet kommodifierad feminism och unga kvinnliga feministers meningsskapande kring fenomenet.

Teori: Meningsskapande, postfeminism, symbolisk konusmtion.

Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.

Material: Sex stycken samtalsintervjuer med kvinnor mellan 18–30 år som definierar sig som feminister.

Resultat: Studien visade att ambivalens uppstår hos mottagarna när de tolkar kommodifierad feminism. Ambivalens handlar om att kommodifierad feminism kan fungera både gynnsamt och missgynnsamt för den samtida feminismens utveckling. En avgörande faktor för hur mottagarna tolkar kommodifierad feminism har visat sig vara autenticitet. De främsta faktorerna som påverkar autenticiteten är kontextuella faktorer som avsändare och framställningen av feminism.

Syfte: Att undersöka hur stort utrymme normbrytande kroppar får i VeckoRevyn samt vilka typer av normbrytande kroppar som får ta del av detta utrymme. Detta i relation till VeckoRevyns kampanj ”Size Hero”.

Teori: Normativ Femininitet, Postkolonial Feminism, Representation

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: Nio nummer av VeckoRevyn från 2008, 2013 och 2018. Totalt 1 525 texter och bilder.

Resultat: Studiens resultat visar att VeckoRevyns representation av kvinnokroppen stämmer dåligt överens med Sveriges befolkning. Majoriteten av kropparna i VeckoRevyn är normativa; vita, unga, smala och utan synlig fysisk funktionsvariation. Den normbrytande kropp som ges mest utrymme är den större kroppen men den normbrytande kropp vars utrymme ökat mest mellan 2008 och 2018 är den rasifierade kroppen. Den normbrytande kropp som bäst stämde överens med Sveriges befolkning var den funktionsvarierade kroppen.

Syfte: Studien syftar till att skapa en djupare förståelse kring ungas användning av Instagram genom att analysera fall där de har mer än ett konto. Genom att undersöka den företeelsen ämnar jag reflektera kring hur de ser på privat och offentligt.

Teori: Symbolisk interaktionism, Erving Goffmans dramaturgiska teorier, vidareutveckling av Erving Goffmans teorier på sociala medier

Metod: Kvalitativ studie baserad på parintervjuer

Material: Tre kvalitativa parintervjuer med sex respondenter i åldrarna 14-18 år.

Resultat: Resultaten för studien visar att de olika kontona på Instagram har olika syften för respondenterna. Det privata kontot är en plats för privata saker och roliga minnen att dela med sina närmsta vänner. På det öppna, deras vanliga konto, är självrepresentationen betydligt viktigare. Kommentarer är roligare än likes, speciellt på det privata kontot. Där handlar det mer om att skapa en diskussion, som ett sätt att fortsätta och vidareutveckla en interaktion som skett ansikte mot ansikte. Respondenterna är alla väl medvetna om den publiksegregation de gör på de olika kontona. De spelar olika roller och jobbat med sina olika regioner inför olika publiker, vilket gör att de är noga med att publikerna inte blandas.

Syfte: Syftet med studien är att genom en kritisk retorikanalys undersöka hur inflytelserika svenska youtubers konstruerar sin egen psykiska ohälsa i sina videor på Youtube.

Teori: Kritisk retorikanalys, ethos, pathos, logos, visuell retorik, actio, identifikation.

Metod: Kvalitativ innehållsanalys som utförs med hjälp av en kritisk retorikanalys.

Material: Åtta Youtube-videor – två videor var analyseras av fyra inflytelserika svenska youtubers.

Resultat: Resultatet visar att psykisk ohälsa konstrueras på Youtube i Sverige genom en kombination av trovärdighet (ethos), känslor (pathos) och fakta (logos) vilket används för att förstärka budskapet när inflytelserika svenska youtubers pratar om sin psykiska ohälsa. Detta syns genom en kombination av verbal kommunikation, så som ordval och målande berättelser, och actio (ickeverbal kommunikation), så som tårar och vacklande blickar, vid konstruktionen av budskapet. Det går även att se tendenser på att inflytelserika svenska youtubers pratar om sin psykiska ohälsa för att hjälpa till i samhällsdiskussionen kring detta stora samhällsproblem genom hur de riktar budskapet. De riktar budskapet både till sina tittare som lider av liknande psykiska besvär, vilket skapar en identifikation och kan skapa en känsla av gemenskap kring den psykiska ohälsan. De riktar även budskapet till tittare som inte har en diagnos där man uppmuntrar de som känner igen sig i det som beskrivs kring psykisk ohälsa att söka hjälp hos läkare och terapeut.