Författararkiv: Daniel Mårtensson

Klimatvakna nyheter

Scientific evidence shows a connection between an increased frequency of intense natural disasters and man-made climate change. The purpose of this study is to see if – and to what extent – swedish press reports about climate change in their news coverage of natural disasters.

By doing a quantitative study of articles from Sweden’s four largest newspapers (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet) we want to see how frequently the printed press, as part of their purpose is to inform and educate the population, mentions climate change as a causal factor when reporting on natural disasters.

For the purpose of this study, we chose the disaster categories storms and tropical cyclones as we believe this gives us a wide selection of articles that cover disasters both domestically and internationally. We also wanted to see the development over time. Therefore this study covers a time period of 20 years, between 1 May 1999 and 1 May 2019. In total, our study is based on 894 news articles about storms and tropical cyclones.

The study is done from the basis of a number of theories in the journalistics research field, such as framing, gate-keeping and agenda setting theory, to name a few.

Among the results we can see that the mention of climate change is rare within news articles that report on storms and tropical cyclones. However, the articles that actually do mention climate change, tend to appear when there are a few days between the occurrence of the storm and the publication date of the article. Almost half of the articles that brought up climate change, where published four days or more after the storm.

I’m gonna make him a review he can’t refuse

We consider ourselves to be movie enthusiasts and both watch and read a lot of cinema. And since we share this interest in the motion pictures we spend a lot of time evaluating films we’ve seen and discussing films we’re about to see. And since time is the most precious aspect of life, if we decide to spend two hours in a movie theater we want it to be worthwhile. With this in mind we always take guidance from the people who supposedly would be the most eligible to tell us whether or not we should go see the film in question: The critics.

Even though film criticism is a subjective kind of journalism, we believe that there would have to be some sort of basic foundation on which the critics rely. That some aspects of the art form of the motion pictures always would be taken into accountability regardless of the critic and regardless of the paper for which he or she writes.

The purpose we had approaching this study was to determine how film critics write their reviews and what arguments they use when trying to convince the reader of agreeing with his or her opinion. We wanted to study how the critics discuss the films’ value and content, how they use rhetorical devices and how they differ. This we did by analyzing a total of 96 reviews divided on three Swedish media houses. We’ve established our study on the basis of the theory of doxa, the rhetorical tools ethos, pathos and logos, as well as genre theory and theory of content value.

Our main results include that the critics don’t actually differ that much in which arguments they use and how they compose their reviews. The rhetorical tool ethos – convincing by establishing a sense of affinity with the reader – was used in a vast majority of the reviews and there are strong similarities in which aspects of filmmaking they choose to discuss.

”Här är det rätt homogent och svennigt liksom”

Aim: The aim of this thesis entails investigating how public service journalists at three distinct newsrooms view ethnic diversity and its effects on the reporting process and the audience. This was achieved by examining the following four aspects; (i) The level of ethnic diversity in the newsrooms; (ii) Public service journalists’ opinion on ethnic diversity within newsrooms; (iii) The impact of ethnic diversity within newsrooms on the selection of news; (iv) Public service journalists’ opinion on the editorial composition and its effect on the audience.

Theoretical framework: The methodology used to analyse the results of our study is rooted in the framework of ethnocentrism, the representation theory, postcolonialism, orientalism, the agenda-setting theory and the theory of “we and them” in media.

Method: In accordance with the overall aim of the thesis, a qualitative research method was adopted. In-depth interviews were conducted on thirteen co-workers at three different Swedish television newsrooms across the nation and covered reporters, editors and editors-in-chief respectively.

The results of the study suggest that two-thirds of the newsrooms had a very limited representation of ethnicities among their staff – the most predominant are ethnic Swedes. One particular newsroom, however, showed a greater level of ethnic diversity. Nonetheless, they were very much dependent on interns to reach their desired level of ethnic representation at work. Furthermore, the interviewees unanimously agreed that ethnic diversity in the newsroom is paramount to the understanding and representation of their respective audiences. It enables a wide array of people to better resonate and relate to the content covered in the news. Moreover, the analyses suggest that recruiting staff solely based on the intentions of creating an ethnically diverse environment was not a top priority. The composition of employees at the editorials in terms of ethnicity had a significant impact on the selection of news. This was particularly evident in the interview sessions were the reporters explained that they are usually given authority regarding the decision of what content is to be covered. Thus, they argued that their choices are somewhat influenced by their background, upbringing, culture and personal experiences. Ultimately, the interviewees agreed that the composition of employees at the editorials did have an effect on the content covered and the audience in terms of identification, representation, and whether or not stereotypes were being amplified.

WE DON’T ALWAYS MARCH STRAIGHT

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad respondenterna som definierar sig inom hbtqi-begreppet anser om den svenska Försvarsmaktens pridekampanjer, samt om de upplever att kampanjerna har haft någon påverkan på deras förtroende för den svenska Försvarsmakten och i så fall om det lett till ökat eller minskat förtroende.

Teori: Maskulinitetsteori, genusteori, förtroendeteori

Metod: Kvalitativa respondentintervjuer

Material: Studien baseras på fem stycken semistrukturerade intervjuer med personer som identifierar sig inom begreppet hbtqi. Till intervjuerna användes Försvarsmaktens pridekampanjer för 2017 och 2018 som diskussionsunderlag.

Resultat: Resultatet ligger i linje med tidigare forskning om att Försvarsmakten är en väldigt maskulint präglad organisation. Det visar också på att avsändaren är väldigt viktig när det handlar om trovärdighet för marknadsföring som riktar sig till hbtqi- personer.

VÄRDELADDADE KODORD FÖR HOMOSEXUELLA MÄN

Syfte: Syftet är att få en fördjupad förståelse för hur homosexuella män i Sverige uppfattar användningen av och inställning till värdeladdade kordor, så kallade ”tribal codes”, i förhållande med kommunikation och diskutera det ur ett kommunikativt perspektiv.

Teori: Analysen bygger i grunden på semiotik och influeras vidare av sociokulturteori, semiotik, branding och gaykulturens historia för att försöka förstå meningen med kodernas struktur, mening och uppkomst.

Metod: Materialet kommer från intervjuer av homosexuella män i Göteborg och Stockholm där samtal och diskussion fördes om privat bruk av koderna, personliga upplevelser av dem och de homosexuella männens syn på kodernas funktion och deras inställning till kodernas praktiska, negativa samt positiva sidor.

Material: Materialet är inspelningar, transkribering och anteckningar från intervjuerna.

Resultat: Då kodorden snabbt sammanfattar en grov generalisering kan mottagare snabbt urskilja de avsändare som kodar sig enligt det kodord som mottagare är intresserad av. Så länge koderna användes som filter för att, kompletterade med mer information, generellt sålla ut specifika individer sågs de som positiva verktyg. Dock motsägs detta med att kodorden kan vara den enda informationen mottagare väljer att ta till sig och att avsändare riskerar att dehumaniseras.

ÄR SOLEN VERKLIGEN BRA FÖR DIG?

Syfte: Syftet med studien är att analysera Expressens och Svenska Dagbladets rapporteringar om hudcancer från år 1995 till år 2017. Rapportering om hudcancer analyseras med stöd av tre nyhetsramar, problem- och lösningsramen, den tematiska- och episodiska ramen och human interest ramen för att undersöka i vilken utsträckning nyhetsmedierna rapporterar om hudcancer samt hur ofta och i vilka sammanhang de tre nyhetsramarna förekommer i rapporteringarna.

Teori: Det teoretiska ramverket utgår från agenda setting, framing och priming. De frames, nyhetsramar, som jag har använt mig av är problem- och lösningsramen, den tematiska- och episodiska ramen samt human interest ramen.

Metod: Utifrån studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys med stöd av nyhetsramsanalys tillämpats.

Resultat: Resultatet av utsträckningen kring medierapportering om hudcancer från 1995 till 2017 i Expressen och Svenska Dagbladet indikerar på att deras intresse för hälsorelaterade frågor gällande hudcancer är lågt och att rapporteringen inte har ökat utan snarare minskat. Däremot har den tematiska och episodiska ramen förändrats över tid. Genom den tematiska ramen behandlas hudcancer som ett allmänt hälsoproblem där råd från experter inom området ges för att förebygga eller behandla sjukdomen och den episodiska ramen lyfter upp enskilda fall eller samhällsgrupper som drabbats av hudcancer. I början av 1995 var det flest tematiska artiklar men med åren minskades denna ram och istället ökades den episodiska ramen som till slut dominerades. De episodiska rapporterna som lyfte offer som drabbats av sjukdomen utgick från alarmism.

MEMKRIGEN

Syfte: Att undersöka retoriken i politiska mem i en svensk kontext.

Teori: Shifmans mem, Jenkins modes, deltagarkultur och retoriken.

Metod: Retorikanalys för visuella budskap.

Material: 254 mem publicerade på Facebook-sidorna Politiskt Inkorrekt och Panikfakta, från månaden fram till valdagen 2018.

Resultat: Resultatet visar att den högerextrema sidan Politiskt Inkorrekt delar upp sina budskap för att allmänt influera opinionen. Sidan har en tydlig koppling till Sverigedemokraterna eftersom det är det enda partiet som helt undgår kritik. Mycket av budskapet läggs i det latenta istället för det manifesta. En viss likhet kan hittas i budskapen till den som framförs av alternativhögern. Antirasistiska Panikfakta lägger en större del av budskapet i den manifesta delen. Budskapen drar endast åt det latenta hållet när partier från det traditionella högerblocket kritiseras. Mot slutet av den undersökta perioden lägger Politiskt Inkorrekt mer av budskapet i det manifesta.

“Guys we dont understand, can you use English?”

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska vilken betydelse kulturella och språkliga skillnader har för kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter som har hiv eller ska hiv-testas.

Teori: Kodväxling, Campinha-Bacotes model of cultural competences, identity negotiation theory, kulturell kompetens och cultural accommodation theory.

Metod: Kvalitativa respondentintervjuer.

Material: Transkriberade intervjuer med fjorton personer som arbetar inom sjukvården i Västra Kapprovinsen, Sydafrika.

Resultat: Resultatet visar att personalen anser det viktigt med kunskap om olika kulturer. Språkliga och kulturella skillnader finns både bland personal och patienter men är inte nödvändigtvis ett stort problem då många talar engelska. Vid frågan om huruvida språkliga skillnader leder till missförstånd svarade sex personer ja. I de fall patienten inte talar engelska brukar det finnas en kollega eller familjemedlem som kan översätta. Frågan om kulturella skillnader påverkar kommunikationen svarade en majoritet ja. Jag fick blandade svar som exempelvis rörde manlig omskärelse och äktenskapsrådgivning.

KAN EN LÄTT KNUFF FÅ MÄNNISKOR ATT FIMPA RÄTT?

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur invånare i Göteborg tar till sig av kommunikationsbudskap som syftar till att förändra ett specifikt beteende. Studien kommer specifikt att undersöka hur människor som befinner sig på utvalda hållplatser i Göteborg förhåller sig till Göteborgs Stads kampanj “Fimpologi”.

Metod: Observationer samt semistrukturella intervjuer

Material: 30 observationer och 26 intervjuer.

Huvudresultat: Resultatet av studien visar att ett mönster hos respondenterna är att kampanjens utformning och färg, samt respondenternas intresse för miljön, är nyckelfaktorer när det kommer till varför de uppmärksammat kampanjen. Ett annat mönster hos respondenterna är att kampanjen har fungerat som en påminnelse om hur de bör agera och att den fått dem att tänka till vad gäller hur de fimpar. Resultatet visar även att det som respondenterna i intervjuerna själva uppger att de gör, stämmer väl överens med vad vi kunnat observera. Ett gemensamt drag hos våra respondenter är att de upplever att nedskräpning av fimpar är ett problem och att de anser att kampanjen är ett bra initiativ från Göteborgs Stads sida.

A SNAP OR A GRAM?

Syfte: Syftet med studien är att undersöka gymnasietjejers uppfattningar kring influencers på sociala medieplattformarna Instagram och Snapchat. Studien ämnar även att undersöka om uppfattningarna skiljer sig åt på Instagram och Snapchat och varför.

Teori: Användningsteorin, parasociala relationer, parasocial interconnectedness, tvåstegshypotesen, opinionsbildare.

Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer.

Material: Sex enskilda samtalsintervjuer med gymnasietjejer i Göteborg.

Resultat: Resultaten visar att gymnasietjejer har individuella motivationer till att följa influencers. Respondenterna är aktiva i hur de väljer att följa eller att avfölja influencers. Motivationen att följa influencers på Instagram och Snapchat skilde sig åt mellan respondenterna. Studien visar även att respondenternas uppfattning är att de inte har en specifik relation till influencers. Däremot kan respondenterna relatera till influencers, om de kan identifiera sig med dem. Resultatet visar även på skillnader i hur mycket man ansåg sig ha en relation med en influencer. Influencers på Snapchat ansågs vara mer personliga och lättare att forma relation till jämfört med Instagram. Studiens resultat kan fastställa att influencers har stort inflytande och att respondenternas egna inställning avgjorde hur påverkad de ansågs sig att bli. Respondenterna ansåg att influencers på Instagram hade större inflytande gentemot Snapchat.