Titel: Det sociala intranätet – ett forum för information, interaktion och identifikation Författare: Jessika Hällerö, Emmy Nordin och Anna Salomonsson Uppdragsgivare: Semcon AB Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Svenningsson Sidantal: 52 Antal ord: 15 020 Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas inställning till och användandet av Semcons intranät. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Resultatet baseras på intervjuer med tio av Semcons konsulter. Huvudresultat: Genomgående för studien är att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhållande till frågorna. Vad gäller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som är osäkra över sin organisationstillhörighet. Det råder även delade meningar kring hur ett socialt intranät kan medverka till att identifikationen med Semcon stärks. Vissa menar att ett socialt intranät kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information på avdelningsnivå för att uppnå detta. De positiva och negativa inställningarna återkommer i frågan om konsulternas inställning till intranätet som socialt forum. De positiva konsulterna menar att intranätet är deras återkoppling till Semcon. De negativa aspekterna konsulterna påpekar kan härledas ur deras avsaknad av ett yrkesrelaterat behov av interaktion via intranätet. Konsulterna är däremot eniga om att sökfunktionen och Employee Service Portal är de applikationer som är mest användbara i yrkesutövandet.

Titel: ”Jag är ledsen baby, men jag är man och vi män experimeterar med skägg” – en studie om hur män framställs i svenska Cosmopolitan 2011 Författare: Marie Anneling och Ellen Svahn Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 17 699 exkl. innehållsförteckning, referenser och bilaga Syfte: Att undersöka hur män framställs i svenska Cosmopolitan 2011 Metod: Kvalitativ textanalys med ECA- modellen Material: Delen ” Ditt backstagepass till mannens innersta, Cosmo Guy Spy” i 2011 års Cosmopolitan Huvudresultat: Resultatet av studien visar på en typ av man som lever utefter den hegemoniska maskuliniteten. Cosmopolitan representerar huvudsakligen ett essentialistiskt synsätt på människor. Kvinnan förväntas vara anpassningsbar mannen och hon utgår från den normativa feminiteten som beskrivs i studien.

Titel: Professionell men personlig – en publikstudie av läsares uppfattningar om journalister på Twitter. Författare: Carl Malmer Uppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman. Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar på hur sociala medier har påverkat journalistiska arbetsmetoder och i anslutning till hennes egen forskning efterlyser hon en publikstudie kring hur läsare uppfattar journalister på sociala medier. Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Mathias Färdigh Sid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor. Syfte: Att undersöka läsares uppfattningar och föreställningar om journalister aktivitet på sociala medier. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Fem djupintervjuer med människor som följer journalister på Twitter. Huvudresultat: Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellan läsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet på Twitter. Tre av fem respondenter anser också att de upplever att transparensen ökat inom journalistiken tack vare Twitter, mycket på grund av det upplevt minskade avståndet mellan sändare och mottagare och en känsla av att man som läsare tillåts få inblickar bakom kulisserna på medieföretagen. Fyra av fem respondenter menar att gränsen mellan det privata och det professionella kan komma att bli otydlig på Twitter men att innehållet oftast gör det möjligt att skilja rollerna åt. Fyra av fem respondenter tycker inte att journalister på Twitter uttrycker egna åsikter i större utsträckning och då det görs kan det också ses som något positivt då det blir tydligt vilken politisk agenda journalisterna har. Dock menar tre respondenter att de behöver vara extra källkritiska själva till vad de läser på Twitter. I viss utsträckning delar journalisterna med sig av rollen som gatekeepers, framförallt vid stora oväntade händelser då de ofta retweetar vad andra skriver. Att ämnen som startat på Twitter ibland också letar sig in i traditionella nyhetsmedier kan också ses som att journalister låter twitteranvändare vara med och påverka nyhetsinnehållet.

Titel: Bloggen är mitt vardagsrum – en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM – Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet. Tillsammans utgör dessa komponenter studiens huvudresultat och är det som i första hand besvarar uppsatsen syfte. En minoritet av bloggarna använder sig av traditionell medielogik och arbetar därmed utefter arbetsramar som tidigare forskning kunnat identifiera. Den här gruppen utgör ingen betydande del i studiens resultat.

Titel Mediebilden av invandrare – en kvantitativ innehållsanalys av morgon- och kvällstidningar. Författare Rubi Nilsson Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin Hösttermin 2011 Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Artiklar där ordet ”invandrare” förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten och Sydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011. Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet ”invandrare” förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utsträckning än kvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersökta morgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial. Invandrare framträder i samband med frågor om arbetslöshet, främlingsfientlighet, och migration och asyl.

Titel: De Nya Musikvaktmästarna – En studie av hur skivbolag och artister ska kommunicera effektivast med musikbloggare Författare: Niklas Axelsson och Damir Vojvodic Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jakob Bjur Sidantal: 33 Sidor inklusive bilaga Antal ord: 9 251 Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musikbloggare tänker och fungerar kring nyhetsvärdering. Metod: Kvalitativa mail och telefonintervjuer Material: Fyra mail och telefonintervjuer med utvalda svenska musikbloggare som har stor följarskara. Nyckelord: Musikblogg, Nyhetsvärdering, Kommunikation, Skivbolag, Gatekeeper, Marknadsföring, Musikdistribution Huvudresultat: Att veta vad man som musikbloggare ska publicera för att tillfredställa sina läsare samt locka flera läsare är essentiellt för bloggens överlevnad. Musikbloggarna får ständigt in material från olika skivbolag för att just de vill synas. Många av de informanter som skickar mail till bloggarna går fel tillväga. Personlighet, relation och tillit är väldigt viktigt för att kunna upprätthålla en kontinuerlig kommunikation mellan musikbloggare och informant. Stora mail med onödigt mycket text ses som ett desperat försök att måla upp ett dåligt material för att det ska se bättre ut än vad det är. Även professionalitet och kvalitet är otroligt viktigt för att musikbloggaren ska få tillit för materialet. Finns det stavfel och annat som får materialet att se oprofessionellt ut, så ser det ut som om det är ihopslängt så snabbt som möjligt för att kunna skickas ut till så många musikbloggare som möjligt.

Titel: Musikartister – ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del av musikartister i media Författare: Ann-Sofie Pettersson och Maja Rönnbäck Uppdragsgivare: Evelyn Jons Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 17 480 Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media. Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuer Material: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan 30 och 49 år. Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse och engagemang för att ta del av musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik och musikartister i media förknippas främst med underhållning, men musikartister fyller även behov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar och internet främst står för information. Ett tydligt mönster visar att det är personen bakom artisten, som målgruppen tycker är intressant att ta del av. När målgruppen är tillgänglig för att ta del av musikartister i media varierar, men tendenser visar på att det är främst på kvällar, i hemmet. Indikationer ses av att innehåll om musikartister är något som målgruppen tar del av när de har tid och inte blir störda. Med bakgrund i resultatet konstateras att målgruppen kan vara svår att nå, men att det inte är omöjligt.

Titel: Ny information till nya företagare Författare: Hanna Björnfors & Charlotte Lundqvist Uppdragsgivare: Skatteverket Region Väst Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 16 034 Syfte: Att undersöka hur unga nyföretagare förhåller sig till information om skattefrågor. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer. Material: Analysen baseras på intervjuer med tio stycken nyföretagare i åldrarna 20-30 år i Göteborgsområdet. Huvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov av information ser olika ut beroende på i vilken fas företagaren befinner sig. Behovet av information är som störst då målgruppen ska göra något för första gången. Undersökningen har vidare visat att målgruppen är intresserad av information om skattefrågor och att dess informationssökande är omfattande. Målgruppen upplever att information som skickas till dem är dåligt anpassad till deras situation och att språket i informationen ofta är svårt att förstå. Vidare visar undersökningen att målgruppen har ett bristande förtroende för Skatteverket, vilket gör att de ofta vänder sig till andra källor då de söker information. Slutligen visar studien att målgruppen anser att Skatteverkets service till dem är bristfällig och behöver förbättras.

Titel: Lost in communication Författare: Cecilia Josefsson och Gabriella Sandberg Uppdragsgivare: Härryda kommun – Jessica Waller och Ingrid Claesson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete, Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jan Strid Antal ord: 14978 Syfte: Är att ta reda på varför företagen i kommunen är missnöjda och vilka faktorer som kan påverka kommunikationen med Härryda kommun. Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuer Material: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag från Härryda kommun. Vi valde 5 stycken mindre företag (0-5 anställda) samt 5 stycken större företag (6-800 anställda) Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vår studie kan vi konstatera att det finns en brist i kommunikationen, behoven skiljer sig åt mellan de små – respektive stora företagen. Kommunikationen från kommunen upplevs vara mer anpassad till de små företagen än de stora. En förbättrad kommunikation kan därför åtgärdas genom att det finns två olika nyhetsbrev av ”Näringslivet” (en riktad till de små- och en till de stora företagen). Härryda posten ses inte som en nödvändig kanal för att kommunicera till företagen via. Vidare bör kommunen tydliggöra sin roll som avsändare och informationen till företagarna (personliga mötena, seminarier) bör anpassas och upprätthållas. Kommunikationen ska finnas till för ALLA – både stora som små företagare. Med en förbättrad kommunikation kan även kommunens hemsida uppfylla sitt syfte där företag kan ta reda på mer om vad kommunen kan göra för dem och vilken information de ska söka efter.