Titel: Nyheters outgrundliga vägar – En kvalitativ studie om nyhetsnavigering Författare: Johan Kildebo och Catrine Blad Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet, JMG Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 39 Antal ord: 12 774 Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur människor navigerar i nyhetsflödet. Metod: Kvalitativ etnografisk metod, semistrukturerade dagböcker. Material: Dagböcker förda av nio personer åldersgrupperna 16-30 år, 31-50 år samt över 50 år, under en fyradagarsperiod. Huvudresultat: Vår studie visar att mediekonsumtionen och nyhetsnavigeringen skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Den äldsta gruppen följde upp flest nyheter, därefter kom mellangruppen. Den grupp som följde upp minst antal nyheter var den mellan 16-30 år. Ett annat resultat är att medievanorna hade en stor betydelse både för nyhetskonsumtionen och för hur respondenterna navigerade i nyhetsflödet. Detta gällde även när en större nyhet inträffade.

Titel: Skicka vidare – ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information om fritidsaktiviteter Författare: Johanna Fasth Uppdragsgivare: Göteborgs stad Centrum, enheten Fritid Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Annika Bergström Sidantal: 39 sidor, 15 824 ord Syfte: Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för att få information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum. Metod och material: Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9. Huvudresultat: Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter.

Titel: Professionell men personlig – en publikstudie av läsares uppfattningar om journalister på Twitter. Författare: Carl Malmer Uppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman. Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar på hur sociala medier har påverkat journalistiska arbetsmetoder och i anslutning till hennes egen forskning efterlyser hon en publikstudie kring hur läsare uppfattar journalister på sociala medier. Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Mathias Färdigh Sid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor. Syfte: Att undersöka läsares uppfattningar och föreställningar om journalister aktivitet på sociala medier. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Fem djupintervjuer med människor som följer journalister på Twitter. Huvudresultat: Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellan läsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet på Twitter. Tre av fem respondenter anser också att de upplever att transparensen ökat inom journalistiken tack vare Twitter, mycket på grund av det upplevt minskade avståndet mellan sändare och mottagare och en känsla av att man som läsare tillåts få inblickar bakom kulisserna på medieföretagen. Fyra av fem respondenter menar att gränsen mellan det privata och det professionella kan komma att bli otydlig på Twitter men att innehållet oftast gör det möjligt att skilja rollerna åt. Fyra av fem respondenter tycker inte att journalister på Twitter uttrycker egna åsikter i större utsträckning och då det görs kan det också ses som något positivt då det blir tydligt vilken politisk agenda journalisterna har. Dock menar tre respondenter att de behöver vara extra källkritiska själva till vad de läser på Twitter. I viss utsträckning delar journalisterna med sig av rollen som gatekeepers, framförallt vid stora oväntade händelser då de ofta retweetar vad andra skriver. Att ämnen som startat på Twitter ibland också letar sig in i traditionella nyhetsmedier kan också ses som att journalister låter twitteranvändare vara med och påverka nyhetsinnehållet.

Titel: Bloggen är mitt vardagsrum – en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM – Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet. Tillsammans utgör dessa komponenter studiens huvudresultat och är det som i första hand besvarar uppsatsen syfte. En minoritet av bloggarna använder sig av traditionell medielogik och arbetar därmed utefter arbetsramar som tidigare forskning kunnat identifiera. Den här gruppen utgör ingen betydande del i studiens resultat.

Titel Mediebilden av invandrare – en kvantitativ innehållsanalys av morgon- och kvällstidningar. Författare Rubi Nilsson Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin Hösttermin 2011 Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Artiklar där ordet ”invandrare” förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten och Sydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011. Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet ”invandrare” förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utsträckning än kvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersökta morgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial. Invandrare framträder i samband med frågor om arbetslöshet, främlingsfientlighet, och migration och asyl.

Titel: De Nya Musikvaktmästarna – En studie av hur skivbolag och artister ska kommunicera effektivast med musikbloggare Författare: Niklas Axelsson och Damir Vojvodic Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jakob Bjur Sidantal: 33 Sidor inklusive bilaga Antal ord: 9 251 Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musikbloggare tänker och fungerar kring nyhetsvärdering. Metod: Kvalitativa mail och telefonintervjuer Material: Fyra mail och telefonintervjuer med utvalda svenska musikbloggare som har stor följarskara. Nyckelord: Musikblogg, Nyhetsvärdering, Kommunikation, Skivbolag, Gatekeeper, Marknadsföring, Musikdistribution Huvudresultat: Att veta vad man som musikbloggare ska publicera för att tillfredställa sina läsare samt locka flera läsare är essentiellt för bloggens överlevnad. Musikbloggarna får ständigt in material från olika skivbolag för att just de vill synas. Många av de informanter som skickar mail till bloggarna går fel tillväga. Personlighet, relation och tillit är väldigt viktigt för att kunna upprätthålla en kontinuerlig kommunikation mellan musikbloggare och informant. Stora mail med onödigt mycket text ses som ett desperat försök att måla upp ett dåligt material för att det ska se bättre ut än vad det är. Även professionalitet och kvalitet är otroligt viktigt för att musikbloggaren ska få tillit för materialet. Finns det stavfel och annat som får materialet att se oprofessionellt ut, så ser det ut som om det är ihopslängt så snabbt som möjligt för att kunna skickas ut till så många musikbloggare som möjligt.

Titel: Musikartister – ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del av musikartister i media Författare: Ann-Sofie Pettersson och Maja Rönnbäck Uppdragsgivare: Evelyn Jons Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 17 480 Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media. Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuer Material: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan 30 och 49 år. Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse och engagemang för att ta del av musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik och musikartister i media förknippas främst med underhållning, men musikartister fyller även behov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar och internet främst står för information. Ett tydligt mönster visar att det är personen bakom artisten, som målgruppen tycker är intressant att ta del av. När målgruppen är tillgänglig för att ta del av musikartister i media varierar, men tendenser visar på att det är främst på kvällar, i hemmet. Indikationer ses av att innehåll om musikartister är något som målgruppen tar del av när de har tid och inte blir störda. Med bakgrund i resultatet konstateras att målgruppen kan vara svår att nå, men att det inte är omöjligt.

Titel: Ny information till nya företagare Författare: Hanna Björnfors & Charlotte Lundqvist Uppdragsgivare: Skatteverket Region Väst Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 16 034 Syfte: Att undersöka hur unga nyföretagare förhåller sig till information om skattefrågor. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer. Material: Analysen baseras på intervjuer med tio stycken nyföretagare i åldrarna 20-30 år i Göteborgsområdet. Huvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov av information ser olika ut beroende på i vilken fas företagaren befinner sig. Behovet av information är som störst då målgruppen ska göra något för första gången. Undersökningen har vidare visat att målgruppen är intresserad av information om skattefrågor och att dess informationssökande är omfattande. Målgruppen upplever att information som skickas till dem är dåligt anpassad till deras situation och att språket i informationen ofta är svårt att förstå. Vidare visar undersökningen att målgruppen har ett bristande förtroende för Skatteverket, vilket gör att de ofta vänder sig till andra källor då de söker information. Slutligen visar studien att målgruppen anser att Skatteverkets service till dem är bristfällig och behöver förbättras.

Titel: Lost in communication Författare: Cecilia Josefsson och Gabriella Sandberg Uppdragsgivare: Härryda kommun – Jessica Waller och Ingrid Claesson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete, Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jan Strid Antal ord: 14978 Syfte: Är att ta reda på varför företagen i kommunen är missnöjda och vilka faktorer som kan påverka kommunikationen med Härryda kommun. Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuer Material: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag från Härryda kommun. Vi valde 5 stycken mindre företag (0-5 anställda) samt 5 stycken större företag (6-800 anställda) Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vår studie kan vi konstatera att det finns en brist i kommunikationen, behoven skiljer sig åt mellan de små – respektive stora företagen. Kommunikationen från kommunen upplevs vara mer anpassad till de små företagen än de stora. En förbättrad kommunikation kan därför åtgärdas genom att det finns två olika nyhetsbrev av ”Näringslivet” (en riktad till de små- och en till de stora företagen). Härryda posten ses inte som en nödvändig kanal för att kommunicera till företagen via. Vidare bör kommunen tydliggöra sin roll som avsändare och informationen till företagarna (personliga mötena, seminarier) bör anpassas och upprätthållas. Kommunikationen ska finnas till för ALLA – både stora som små företagare. Med en förbättrad kommunikation kan även kommunens hemsida uppfylla sitt syfte där företag kan ta reda på mer om vad kommunen kan göra för dem och vilken information de ska söka efter.