Titel: ”Postfacken där nere är ju mer för syns skull” – En studie av kommunikation på lärplattformer vid skolor med en-till-en Författare: Johannes Dyplin och Alexander Englund Uppdragsgivare: Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs universitet. Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 38 sidor exklusive bilagor Syfte: Syftet är att undersöka hur lärplattformar används för internkommunikation på gymnasieskolor med en-till-en-satsningar. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning Material: Fem lärare och en studierektor på tre olika skolor, samt sammanlagt 99 elever Huvudresultat: Lärplattformar används främst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. Sändarna och mottagarna har näst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna är mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. Lärplattformen utesluter inte heller på något vis den personliga kontakten, trots den bekvämlighet som finns, utan blir en kanal i mängden. Vilken information som färdas och i vilken kanal bestäms av sändaren vilket kan få negativa konsekvenser för mottagaren; utan fastställda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lärares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation. Användarnas inställning till lärplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemål om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras står högst på listan. En-till-en visar sig inte vara nödvändig för att vissa av lärplattformens funktioner skall fungera som tänkt, men för att fullt utnyttja en lärplattform krävs att eleverna har datorer. En bra integrering av datorn och uttalade rutiner kan höja plattformen från en plats för filförvaring till en arbetsverktyg i sig, ett pedagogiskt redskap där elever och lärare kan interagera oberoende av tid och plats. En-till-en gör att möjligheterna för interaktion med plattformen ökar, men då måste även sändarna se till att det finns tillräckligt med läromedel där att arbeta med.

Titel ”Det får inte bli för mycket av det här datoriserandet.” – En kvalitativ studie av digitaliseringens påverkan på generationsskillnader, med fokus på kommunikation Författare Philip Bernåker & Julia Halldner Uppdragsgivare JMG, Medieinriktningen på lärarutbildningen, Göteborgs universitet Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2011 Handledare Jenny Wiik Sidantal 40, inklusive bilaga Antal ord 15 716 Syfte Att undersöka generationsskillnader gällande kommunikation i och med digitaliseringen. (Utifrån en lärares synvinkel) Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer Material Sex stycken samtalsintervjuer med gymnasielärare i Göteborg Huvudresultat Studien visar att lärarna anser att digitaliseringen är ett problem och att den har påverkat generationsskillnader negativt. Lärarna anser även att kommunikationen har påverkats avdigitaliseringen, både positivt och negativt. Dock kommerungdomar alltid ses på ett visst sätt – lata, bekväma och i behov av instruktioner. Vår studie ökar medvetenheten kring problematiken som digitaliseringen har medfört.

Titel: Ett nytt system ställer till problem – en studie av Göteborgs Postens rapportering kring Västtrafiks nya betalsystem Författare: Jenny Björkman & Josefin Lantz Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik , medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2010 Handledare: Britt Börjesson Uppdragsgivare: Västtrafik Kontaktperson: Pressinformatör Ingela Schönning Sidantal: 49 sidor , exklusive bilagor Syfte: Syftet för studien är att undersöka hur Göteborgs Posten skildrat Västtrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj 2009 till 31 januari 2010. Metod: En kvantitativ kartläggning och en kvalitativ textanalys Material: Det material Göteborgs Posten publicerat rörande Västtrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj till 31 januari, vilket är totalt 110 artiklar. För den kvalitativa textanalysen används 17 utvalda nyhetsartiklar. Huvudresultat: Studien visar att de enskilda nyhetsartiklarna inte har gått utanför ramarna för en rimlig bevakning. Om man dock ser till den totala rapporteringens helhet, har Västtrafik blivit missgynnat. Detta eftersom Göteborgs Posten grundat flera artiklar på den negativa kritiken som råder på insändarsidor och Internetforum,i kombination med att resenärernas perspektiv nästan alltid varit det ledande. Journalisterna som skrivit nyhetsartiklarna presenterar dock ofta en rättvis, informerande och granskande skildring av händelsen. Problemet uppstår istället i rubriksättingen, här sätts tonen för hela artikeln. Oavsett om alla parter kommer till tals och informationen verkar relevant, så är tonen alltså redan satt. Det som inte överrensstämmer med tonen upplevs istället som ett försök till försvar, vilken ofta är den position Västtrafik hamnar i.

Titel ”Ingen jagar ju direkt guldklockor längre” – en kvalitativ undersökning kring studenter, arbete och informationsinhämtning Författare Rebecca Blad & Hanna Östberg Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation Termin Vårterminen 2010 Handledare Bengt Johansson Sidantal 43 sidor exklusive bilaga Syfte Att undersöka hur Generation Y resonerar kring informationssökning i relation till arbetssökningsprocessen Metod Kvalitativ undersökning i form av två fokusgruppsintervjuer Material Två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp Huvudresultat Informationssökning och informationsinhämtning är inget främmade för studenter. Trots detta blir de dagligen översköljda av information från olika medier vilket gör att det tar tid och energi för dem att finna den information de behöver. När de nyutexaminerade studenterna söker arbete efterfrågar de därför kort och koncis information om arbetet och hur de kan kontakta företaget, så att de kan sålla bort de annonser de inte är intresserade av. Information om företaget och vad de vill ha av den sökande vill de först ha efter att intresse väckts för att söka arbetet och denna information vill de se på företagets hemsida och inte i platsannonsen. De kanaler som studenterna känner störst förtroende för och anser vara effektivast är även de kanaler som de i första hand vänder sig till. Personliga kontakter är den kanal som de har störst förtroende för, eftersom de anser att det är genom denna kontakt det är störst chans att de får arbete. Den kanal studenterna känner minst förtroende för är rekryteringssajter. Detta beror till stor del på att dessa sidor är för omständiga och tar för lång tid för studenterna att använda. Överlag är det mentala avståndet till handling avgörande för vilken kanal och vilken slags jobb studenten söker.

Titel: Mediebilden av tillverkningsindustri och tjänstesektor under finanskrisen – En kvantitativ studie av innehållet i Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten Författare: Anna Jägnefält och Stefan Strömberg Uppdragsgivare: Västsvenska Industri- och Handelskammaren Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin: Vårterminen 2010 Handledare: Magnus Fredriksson Sidantal: 59, inklusive bilagor Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur tillverkningsindustri respektive tjänstesektor har framställts i Dagens Nyheter samt Göteborgs-Posten under perioden augusti 2008 – mars 2010. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Ekonominyheter och åsiktsmaterial som berörtillverkningsindustri och tjänstesektor i Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under perioden augusti 2008 t.o.m. mars 2010. Huvudresultat: Resultaten visar att mediebilden av respektive sektor i huvudsak är negativ under den undersökta perioden. Vad avser exponering förekommer tillverkningsindustri i Göteborgs-Posten i något högre utsträckning än i Dagens Nyheter. Omvänt förhållande gäller vad avser tjänstesektor, d.v.s. något större exponering i Dagens Nyheter än i Göteborgs-Posten. Nyhetsartiklar utgör en övervägande majoritet av bevakningen medan åsiktsmaterial utgör en marginell del av bevakningen.

Titel Annonser i ett nytt millennium Författare Helen Angervik och Isabella Szajewska Handledare Marie Grusell Utbildningssäte Göteborgs universitet, JMG – Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Sektion Medie- och kommunikationsvetenskap Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin och år Period 2, 2010 Sidantal 43 exklusive bilagor Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vad unga människor har för attityder och beteenden till annonser i de olika mediekanalerna. Metod Kvalitativ metod i form av fokusgrupp och enskilda intervjuer Material En fokusgrupp med fyra respondenter, samt 4 enskilda intervjuer. Slutsatser Vi upptäckte att unga personer har en relativt kritisk syn på reklam, samtidigt som de medger att reklamen är nödvändig och att de söker och uppmärksammar den vid intresse och behov. Ungdomarna kopplar emellanåt bort reklam då de anser att den är störande och irriterande. Trots det menar de att de i viss grad påverkas av annonser i det vardagliga inköpsbeteendet.

Titel: Vad är god kvalité på distans? Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesser Författare: Jonas Lidström & Jonathan Persson. Avslutad av Jonathan Mattebo Persson. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009. Uppdrag Uppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs i massmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige. Syfte Vi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap på svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten. Resultat Studenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorerna för en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet. Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorer samt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare. Studenterna anser dock att detta egenlärande inte till fullo ingår i det professionella skolmässiga arbetet. Det är kunskapande utanför läroplanen under eget ansvar. Studien visar att kunskapsintagande i form video fyller en viktig kulturell funktion för distansstudenterna då de med hjälp av denna lär sig att hantera läroämnets språkliga koder med lärarna som förebild. De skapar också genom de rörliga bilderna en inre bild av både hur deras lärare ser ut samt vilket vokabulär som är brukligt.

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning på att ge alla elever i årskurserna 1 – 3 varsin egen bärbar dator Författare: Sofia Pettersson Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2010 Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen på lärarutbildningen vid Göteborgs Universitet) Handledare: Annika Bergström Antal ord: 19 355 ord, inklusive försättsblad och bilagor (49 sidor) Syfte: Syftet är att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen på undervisning samt för relationen mellan elev och lärare. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Intervjuer med sex stycken lågstadielärare inom två olika kommuner Huvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer källkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhållningssätt, jämfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhållningssätt verkar det även kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lärare. Lärarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna måste lära sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstå barnens skolgång. Däremot tror lärarna inte att barnen litar mer på internet än på läraren och de känner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade. Beroende på om lärarna är en del av En-till-En eller inte har de olika syn på undervisning och på datorns roll i undervisningen, förmodligen på grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och från projektet i stort. En-till-En är i de flesta fall positivt för barns läs- och skrivinlärning, samspel, förståelse, motivation och sociala kommunikation. Man måste samtidigt komma ihåg att det inte är tekniken som skapar förutsättningarna, utan att det är lärarens arbetssätt och inställning som är avgörande. Att de yngsta barnen är en del av En-till-En är positivt eftersom de därmed redan från tidiga åldrar lär sig att se på datorn som ett arbetsredskap.

Titel ”Man väntar inte på något längre… ” I huvudet på framtidens mediekonsumenter – hur tänker, känner och agerar de? Författare Cornelia Andersson och Emma Ask Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2010 Handledare Ingela Wadbring Uppdragsgivare Sveriges Radio. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld. Sidantal 52, inklusive bilagor Antal ord 15 346 st. Syfte Att analysera mediernas roll i unga vuxnas liv. Metod och material Samtalsintervjuer med åtta unga vuxna inom ålderspannet 20-25 år gamla, som har flyttat från föräldrahemmen. Huvudresultat Studiens huvudresultat var fem teman som visade sig ha betydelse för de unga vuxnas medieanvändning. Dessa var: tid, ekonomi, tillgänglighet, påverkan och status. Detta är sådana faktorer som i olika utsträckning har inverkan på respondenternas medieanvändning. Dessa teman hittades inom ramen för de teoretiska utgångspunkterna identitet, livsstil och sociala strukturer som studien utgått ifrån. Studiens har visat att medier upptar en stor del utav unga vuxnas liv, och är betydande för den personliga och sociala identiteten. Sociala strukturer samspelar med habitus när de kommer till vad medierna har för betydelse som uttrycksform för unga vuxna. I studien har urskiljts att de unga vuxnas omgivande strukturerna, identitet och livsstil påverkas av aspekter så som tid, ekonomi, tillgänglighet, påverkan och status och det tycks vara dessa som är centrala för deras medieanvändning.

Titel: Tror man på Troman? – Kommunikation, relation och förtroende mellan kund och företag. Författare: Amanda Bengtsson och Liza Olsson Uppdragsgivare: Troman AB Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier kommunikation Termin: Höstterminen 2010 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 37 sidor, 13368 ord. Syfte: Att ta reda på hur kommunikationen mellan kunderna och Troman påverkar förtroendeskapandet Metod: Kvantitativ webbenkät och kvalitativ samtalsintervju Material: Webbenkät med 65 svarande av totalt 150 kunder samt en samtalsintervju med Tromans VD. Huvudresultat: Resultatet visade att kunderna har förtroende för Troman. Undersökningen visade först och främst att kunderna kommunicerade helst via telefon och mejl, framförallt om support och endast någon gång per år eller en till flera gånger i halvåret. Kunderna upplever Troman som ett öppet och inbjudande företag som lyssnar på dem. Detta är alla faktorer som påverkar förtroendeskapandet i relationen. Troman själva hade gärna kommunicerat lite oftare med sina kunder, även om inte kunderna måste vara de som tar kontakt. Troman är av den fasta övertygelsen att de lättare håller kvar kunden, och stärker banden i relationen om man kommunicerar frekvent och på ett personligt sätt. Detta görs via strategisk kommunikation, pseudohändelser i form av användardagarna och genom policys för hur de ska bete och klä sig i mötet med kund.