Författararkiv: linneus

thumbnail of 703-1

Elevers mediekompetens i fokus

Titel: Elevers mediekompetens i fokus _ En studie av hur elever på ett gymnasium upplevde att de utvecklade sin mediekompetens i ett FN_rollspel. Författare: Maud Ahlström & Peo Granberg Kurs: Examensarbeteete i Medie_ och kommunikationsvetenskap Termin: Hösttermin 2009 Syfte: Vårt syfte är att analysera hur elever på ett gymnasium upplevde att de utvecklade sin mediekompetens i ett FN_rollspel. Metod och material: Undersökningen består av tre delar. Respondent intervjuer med sex elever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lärare och en skolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som främst används som bakgrundsmaterial. En enkätundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod. Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhållningssätt till innehållet i media och att deras mediekunskaper skilde sig åt på flera plan. För att analysera detta sammanställde vi idealtyper, med vilka materialet drogs isär för att tydliggöra skillnaderna. Med hjälp av idealtyperna vill vi visa på olika förhållningssätt i att kritiskt granska media innehållet, att själv producera innehåll och att lära;Självständig samhällskritiker; som gärna söker på nätet på egen hand och har lätt för att motivera och analyser enligt källkritiska metoder. Uppmärksammar inte bilder i medias innehåll. Har inte något behov av att skapa eget medieinnehåll. Ser lärandet som en individuell process, _ det är roligare när man kommer fram till det själv. Trygg mediegranskare; använder sig av den uppsättning länkar som finns tillgänglig. Är noga med att metodiskt följa de regler som gäller för att granska innehållet i media. Väljer hellre säkra kort. Ser till bilders betydelse men har inte så stort behov att själv skapa innehåll i media. Ser lärandet som en kollektiv process – vi lär av varandra. Design intresserad medieproducent; Är inte så genomtänkt när det gäller att förhålla sig kritisk men känner till en hel del om källkritik. Lägger dock större vikt vid innehållets form, än på dess innehåll och är medveten om bilders kommunikativa förmåga. Har en önskan om att själv representera och skapa innehåll i media. Vår undersökning visade också att eleverna beroende på program och kön uppfattade kontexten, det vill säga FN-rollspelet som helhet, lite olika. Skillnaden kan bero på att eleverna hade olika mycket förförståelse om klimatfrågan. Svårighetsgraden varierade därför för eleverna. Skillnaden kan också bero på att eleverna hade synpunkter på den diskurs som gäller för ett FN-rollspel. En diskurs som är tänkt att motsvara FN’s riktiga när det gäller normer och regler.

thumbnail of 704-1

Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på

Titel: Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på – Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans värld Författare: Susanna Boonyai Handledare: Annika Bergström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Examensarbeteete Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2009 Syfte: Det övergipande syftet med studien är att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans värld. Metod: Studiens val av metod är den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsområdet förskola och grundskola. Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade på de ansvarsområden som skol-cheferna är verksamma inom. Uppdelningen fördelades jämt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka områden. Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tämligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompe-tens kan anses handla om, framförallt med betoning på att medier skall göras till-gängliga för alla i skolans värld och som är centralt inom diskursen för kritisk me-diekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lära sig kritiskt granska all typ av medier finns där men hur väl ett fördjupat resonemang är utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder på ett behov av ökade kunskaper inom området. Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de områ-den som skolcheferna är verksamma på många olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnått nivå 3 i sin utbildning inom tre år. Pe-dagoger befinner sig dock på många olika kunskapsnivåer i detta program. Därför pekar mina resultat på att en implementering av kritisk mediekompetens i dagsläget inte är likvärdig eftersom inte alla pedagoger har möjlighet att möta elevernas olika kunskapsnivåer likvärdigt i de områden som skolcheferna är verksamma inom. Skolchefers syn på styrdokumenten är komplexa och ett behov av ett tydliggörande verkar inte vara den väg som skolchefer tycker man skall gå. Samtidigt anser samtliga skolchefer att det finns stora problem med att styrdokumenten är skrivna på nittiotalet med tanke på den snabba mediala utvecklingen. Därför har skolcheferna höga förväntningar på de nya styrdokument, som är under utveckling. Här hoppas de framförallt på att en tydligare implementering med betonig på ett användarper-spektiv skall skrivas in i dokumenten. Parallellt ser också skolchefer hellre att kritisk mediekompetens integreras och utvecklas inom alla ämnen utan ett förtydligande i styrdokumenten. Ett synsätt som på sätt och vis också är förankrat hos förespråkare som vill utveckla kritisk mediekompetens i skolans värld.

thumbnail of 705-1

Röhsska och konsten

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medier Författare: Elisabeth Björnram och Michelle Lindholm Uppdragsgivare: Röhsska museet Kurs: Examensarbeteete i Medie_ och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2009 Handledare: Ingela Wadbring Sidantal: 62 sidor Syfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet att genom sociala medier kommunicera med sin publik. Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehållsanalys med ECA_modellen som grund. Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, Annica Ljungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern, Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair använder sig av sociala medier. Huvudresultat: Studien har resulterat i både övergripande och konkreta råd till Röhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation som Röhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjälp av sociala medier måste de lyssna på sin publik. Sociala medier går ut på interaktion, inte envägskommunikation. För att organisationer ska kunna bygga relationer med publiken måste de både lyssna och visa att de lyssnar. Det är viktigt att organisationers image genomsyrar de sociala medierna. Användandet av föränderliga kanaler gör att publiken måste kunna vila i att organisationen, oavsett vad de sänder, ständigt kommunicerar samma värderingar. Att vara tydliga med att organisationen vill bygga en relation och vilken typ av relation de vill bygga är viktig, liksom regelbunden och engagerad aktivitet. För att kunna bygga relationer med sin publik har vi även undersökt hur en organisation som Röhsska kan använda sig av opinionsledare i arbetet med sociala medier. Eftersom de sociala medierna kan användas som inspirations_ och kunskapskälla med bloggar och diskussionsforum finns det möjlighet för organisationen att både vara och använda sig av opinionsledare. Opinionsledare kan exempelvis bidra med gästinlägg på organisationens blogg och organisationen kan agera opinionsledare i diskussionsforum. Det bör finnas en imagemedvetenhet i det man publicerar och i förhållande till de människor organisationen väljer att samarbeta med, så att organisationen sänder en samordnad bild av sig själva

thumbnail of 706_-1

Chefredaktören har ordet

Författare: Johan Lindgren, Markus Mattsson Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2009/10 Handledare: Britt Börjesson Syfte: Syftet är att undersöka innehållet i chefredaktörsbloggar. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Material: 135 blogginlägg av 9 chefredaktörer Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehåll och mängd inom ett ämnesområde varierar beroende på tidningarnas storlek. Det är också väldigt få chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehåller ämnen som sträcker sig från det privata till information och åsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, påverka och skapa relation till sina läsare. Tidningar med stora upplagor ägnar sig främst åt att informera medans tidningar med små upplagor är mer relationsskapande och frispråkiga i sina bloggar.

thumbnail of 707-1

Att våga möta framtiden

Titel: Att våga möta framtiden – Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skola Författare: MIKAEL CEDERBOM Uppdragsgivare: Karin Fogelberg vid JMG Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Omfattning: 15 högskolepoäng Termin: HT 2009 Handledare: Annika Bergström Syfte: Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan. Syftet har därför varit att ta reda på vilka strategier skolcheferna använder sig av för att främja digital kompetens bland lärare och elever i grundskolan, samt påvisa vilka visioner de vill realisera för dagens och morgondagens skola genom ekonomiska satsningar. Metod & material: Kvalitativa intervjuer med sju skolchefer. Resultat: Skolcheferna har insett vikten av att hänga med i den digitala utvecklingen som en förutsättning för att konkurrera med andra skolor. Därför är samtliga skolchefer övervägande positiva av ett införande av digitala verktyg och IT-baserade läromedel i skolan. Den digitala tekniken ses inte som ett självändamål, utan IT är ett instrument för att möjliggöra ökad måluppfyllelse, där de betonar vikten av pedagogernas ansvar att lära eleverna källkritik. Dock hur källkritik effektivt ska läras ut till eleverna har skolcheferna en mindre klar bild av. PIM, »Järntorget«, och investeringar i bärbara datorer och trådlösa nätverk är i dagsläget de viktigaste projekten som skolcheferna har för att försäkra sig om skolorna tillägnar sig digital kompetens. De svårigheter som skolcheferna upplever med att implementera projekten är att lyckas; utifrån de ekonomiska förutsättningarna, minska pedagogernas rädsla, samt ändra inställningen till IT-användandet.

thumbnail of 708-1

Jag kanske är för mainstream

Titel ”Jag kanske är för mainstream” – Googlegenerationens syn på Filmfestivalen Författare Sara Adolfsson och Maria Börgeson Kurs Examenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2009 Handledare Marie Grusell Syfte Studiens syfte är att beskriva och förklara ickebesökarnas image av Filmfestivalen. Metod Kvalitativ metod, fokusgrupper Material Fyra fokusgrupper med studenter i åldrarna 20-30 år som inte besökt Göteborgs Internationella Filmfestival. Huvudresultat Ickebesökarna är intresserade av film och helst vill de se den på bio. Vissa påtalar den stora bredden av film som visas på Filmfestivalen som ett bra komplement till SF. Samtidigt associeras Filmfestivalen med svårare och smalare film som man måste vara vaken och engagerad för att ta till sig. Till skillnad från att se en film på vanlig bio som associeras med avslappning, verklighetsflykt och att umgås med andra. Ickebesökarna upplever att Filmfestivalen försöker göra finkultur av film och därför kan de inte koppla den film de ser eller vill se till Filmfestivalen. Flera ickebesökare känner sig också exkluderade eftersom de inte passar in i finkulturvärlden. De har växt upp i en annan medievärld och kan inte relatera till den kultur som Filmfestivalen representerar. Eftersom de förknippar Filmfestivalen med finkultur i högre grad än med filmerna som visas så är det inte filmintresset som avgör om man besöker festivalen, utan om man är intresserad av finkultur och känner att man passar in som besökare. Ickebesökarna förknippar affisch och annonser med svårtillgänglig konst och finkultur som inte berör deras filmintresse. Ickebesökarna upplever Filmfestivalen som ett projekt, det är svårt att sätta sig in i hur det fungerar. Reklam, affisch och programtidning representerar inte den lättillgängliga och snabba informationen som ickebesökarna, som själva beskriver sig som tillhörande Googlegenerationen, vill ha och är vana vid. Även om det finns filmer och andra upplevelser på Filmfestivalen som intresserar så kommer den informationen inte fram till dem. De hinder de upplever består till stor del av denna uppfattning om svårtillgänglighet och finkultur med en bild av besökaren som de inte kan relatera till och en känsla av att vara exkluderad.

thumbnail of 709-1

Samverkan för att hitta en utväg

Titel Samverkan för att hitta en Utväg Författare Malin Westmark och Åsa Borg Kurs Uppdrag Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv. Handledare Ulrika Andersson Termin Höstterminen 2009 Syfte Att titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner. Metod och material Kvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk. Huvudresultat Med hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev. En fungerande kommunikation resulterar också i en effektivare organisation.

thumbnail of 710-1

Ett brev, oändliga möjligheter?

Titel: Ett brev, oändliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven under hög- respektive lågkonjunktur. Författare: Sara Alexandersson och Hanna Brage Handledare: Bengt Johansson Uppdragsgivare: Solberg Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2009 Syfte: Att undersöka hur börsbolag profilerar sig i sina VD-brev under högkonjunktur respektive lågkonjunktur. Metod och material: Kvalitativ textanalys av fyra börsbolags VD-brev för åren 2006 och 2008. Huvudresultat: I VD-breven för högkonjunkturen profilerar sig börsbolagen genom att bygga upp förväntningar och inneha ett tydligt avslut där kommande års utsikter berörs. Under lågkonjunkturen är VD-breven mer bakåtblickande. Sändarna är mer ödmjuka i högkonjunkturens VD-brev, och både negativa samt positiva handlingar och händelser tas upp, till skillnad från i lågkonjunktur. Texterna är opersonliga under respektive konjunkturläge, dock trycks det mer på auktoritet då lågkonjunktur råder. Värderingar berörs i större utsträckning under lågkonjunktur, och VD:n kommer oftare till tals. VD-breven riktas främst till aktieägare, samt även kunder. Ansvar kommuniceras i olika mån under hög- respektive lågkonjunktur, då bolagen skyller på konjunkturen när lågkonjunktur råder, men tackar ej konjunkturen i högkonjunktur.

Reklamens budbärare

Abstract Titel Reklamens budbärare – ett första steg till att kvantifiera reklambruset Författare Elin Christoffersson och Åsa Olovson Uppdragsgivare Dagens Media Kurs Examenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2009 Handledare Ingela Wadbring Sidantal 64 inklusive bilaga Syfte Att analysera reklamens budbärare Metod Dokumentanalyser och kvalitativa intervjuer Material Statistik från IRM och Media Pocket samt material från åtta intervjuer Huvudresultat I dagens komplexa medielandskap och ökade reklambrus har vi identifierat en mängd kanaler, medier och medel för annonsörer att nå ut med sina reklambudskap genom. Dessa reklamens budbärare har vi kategoriserat i 18 huvudkategorier, där varje i sin tur är uppdelade i lämpliga underkategorier med utgångspunkten att så småningom kunna kvantifiera enheterna inom dem. Vi har gett förslag på hur man går vidare i researcharbetet i jakten på reklamenheterna samt visat ett enkelt och överskådligt verktyg för att kunna kvantifiera dem. Vi har funnit att varje medium är unikt, därför måste varje bearbetas utifrån sina egna villkor och karaktärer. Med den flexibla och dynamiska blockmodellen kan man således byta ut variabler efterhand och sätta in passande sådana efter respektive medium. Vidare har vi funnit att förutsättningarna för att kunna kvantifiera på enhetsnivå är goda då det gäller de traditionella medierna. Däremot blir det svårare när man kommer till webbmedierna. Här gör sig konvergensen tydlig och man bör se upp för dubbelräkning. Mot denna bakgrund har vi förslagit lämpliga kategorier att dela in webben på. Men webben är gränslös och kategoriseringsarbetet mer eller mindre godtyckligt, vilket vi varit ytterst noggranna med att påpeka i vår uppsats.

thumbnail of 712-1

Content, Contact, Cash

Title: ”Content _ Contact _ Cash”- En kvalitativ studie om framgångsrik marknadsföring via sociala medier Authors: Andreas Hadzikostas and Helli Shahidi Assigner: Newsroom Course: Degree thesis in Bachelor of Media and communication at the faculty of Journalism and mass communication at University of Gothenburg, Sweden Semester: Spring semester, 2010 Tutor: Ingela Wadbring Pages: 49, including two enclosures Purpose: To elucidate which factors are significant for successful marketing via the social media. Method: Expert interviews, Informative interviews and content analysis Material: Interviews with Lena Carlsson at Kreafon PR agency, Peter Baeza at IHM Business School, Eva and Kalle Bodestig at Mandel, Lena Ekman at Saltå kvarn and Rick Short at Indium Corporation. Main result: This study has resulted in both comprehensive and concrete proposals for how Newsroom should work and market themselves, but mainly their customers via the social media tools such as Facebook and blogs. In order for companies to be successful with their marketing, they ought to build a strong, personal and enduring relationship with their customers by being attentive of their target group. The main purpose of the social media is to encourage individuals to interact and conduct dialogue with the participants rather than focusing entirely on one way communication. Furthermore, in order for a company, regardless of size, to be successful in building a healthy relationship with their costumers, they ought to show compassion for their feelings and needs, as well as providing them with as much information as possible, via all of the selected social media tools to work with. Hence, any company can win its costumers’ trust and reinforce its trademark. If customers are seen and heard, as well as provided with exceptional service, they will become loyal to the companies. This way, any company can maintain a strong and long term relationship with its customers. However, in order to do so, it is essential that a true, responsible and trustworthy image of the company is displayed. Being legible with the fact that a company in question desires to build a strong relationship and what type of relationship they want to build with their customers and fans, are undoubtedly important, as well as commitment and regular activity in form of responding, giving feedback and constant updating of news via the different social media sites. In a business world full of competition and rivalry, even in the world of social media, one must not forget that a quick response and continuous feedback are considered valuable to the customers. It is quite simple; no response leads to total loss of interest. In order to reach success, one needs to have clear goals and an appropriate strategy. Handling criticism in a professional and non provocative way is also a very important part of the job in any company. One can never shut his eyes for any negativity and hope it will pass, because in most cases it will not. One has to approach it, understand it, discuss it and try to resolve and overcome it.