Abstract Titel Kaffe, Kunder och Kunskap, En studie av Espresso House’ interna kommunikation Författare Emma Brink Kurs Ex-jobbskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet Termin Höstterminen 2007 Handledare Ingela Wadbring Sidantal 49 sidor exklusive bilaga Syfte Syftet med min studie är att undersöka vilka uppfattningar och önskemål Espresso House’ baristor har kring företagets interna kommunikation Metod Kvalitativa intervjuer med 12 baristor Material 12 intervjuer med baristor från Lund (1), Malmö 1), Helsingborg (1), Halmstad (1), Göteborg (4) och Stockholm (4) Huvud- Resultat Mitt resultat visar att de intervjuade baristorna är relativt nöjda med den arbetsrelaterade informationen och de kanaler som de får den genom. Det finns dock önskemål om mer decentraliserad information som rör dem på just deras arbetsplats och i deras vardag. Vad baristorna är mindre nöjda med är informationen om företagets mål och visioner. Då Espresso House genomgår en stor förändring genom att expandera i snabb takt så efterlyser de anställda mer insyn i vad det finns för målsättningar och vad hur företaget ser på sin egen framtid. Man vill se mer av de högre cheferna ute i organisationen och en minskad klyfta mellan ledning och baristor.

Titel INFORMATÖRENS NYA KLÄDER? – En kvalitativ studie av arbetsinnehållet för sju förvaltningsinformatörer vilka medverkar i samverkansprojektet Grafiska gruppen Författare Fredrik Wilhelmsson & Simon Williamsson Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2007 Syfte Att studera utvecklingen av medverkande informatörers arbetsinnehåll sedan starten av Grafiska gruppen Metod Kvalitativ intervjustudie Material Sju intervjuer med förvaltningsinformatörer inom Göteborg Stad vilka medverkar i samverkansprojektet Grafiska gruppen Huvudresultat Vi kan se att informatörernas arbetsinnehåll har förändrats. Detta kan ses som ett resultat av att Grafiska gruppen har övertagit och/eller underlättat delar av deras arbetsuppgifter. Vi kan även finna förklaringar på andra nivåer än enbart på en organisatorisk nivå. Samhälleliga förändringar och debatten om informatörens yrkesroll påverkar också. Arbetsinnehållet har förändrats i den mån att informatörerna nu har mer utrymme för att själva bestämma på vilka uppgifter de vill lägga fokus. Förändringen består dock inte i att de nu har helt nya arbetsuppgifter utan snarare en omprioriteringar av tiden de lagt på tidigare arbetsuppgifter. Anledning till den förändrade arbetssituationen kan vi även se på individnivå som en orsak av ett antal drivande individers önskan att påverka sitt arbetsinnehåll. Keywords Informatör, Förvaltning, Arbetsinnehåll, Yrkesroller, Strategi

ABSTRACT Titel: ”Det sa bara klick!” – En kvalitativ analys av unga svenskars uppfattningar om implementering av tvådimensionella koder i Aftonbladet Författare: Henrik Berg och Fredrik Lennander Kurs: MK1500, Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: HT07 Syfte: Vårt syfte är att undersöka intresset hos potentiella läsare av Aftonbladet i 20-30 års ålder, samt eventuella förutsättningar, gällande implementering av en ny mobiltelefonteknik i tidningen. Metod och material: Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade fokusgrupper. Studien har haft utgångspunkt i diffusionsteorier, användarforskning och domesticeringsteorier. Huvudresultat: Efter att ha studerat tolv unga svenskars uppfattningar om 2D-koder, samt eventuella hinder för dess spridning, anser vi att det som skulle tala emot ett anammande av 2D-koder främst ligger hos teknikens kringliggande faktorer. Trots våra respondenters mycket positiva inställning till användande av 2D-koder, och dess möjligheter, tolkade vi att mobiltelefonanvändare i dagens Sverige inte verkade ha nödvändiga förutsättningar för att kunna nyttja 2D-koder i samma utsträckning som användare i Japan. Teknikens lansering för svensk publik var, enligt respondenterna, beroende av operatörers tillmötesgående av kriterier som fördelaktigt pris för mobilt internet och förinstallerad programvara på tillräckligt kompatibla mobiltelefoner. Om dessa krav uppfylls finns de nödvändiga förutsättningarna för en spridning till en motsvarande publik. Nyckelord: QR-koder, Datamatrix, 2D-koder, Kringliggande faktorer, Konvergens, Hybridmedier, Innovation, Status, Prestige, Identitetsskapande, Diffusion, Komplexitet, Kompatibilitet, Relativ fördel, Aftonbladet.

Abstract Titel Slaget om privatannonsmarknaden Författare Johan Sjöberg och Johannes Trotzig Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) vid Göteborgs universitet. Termin Höstterminen 2007 Handledare Ingela Wadbring Uppdragsgivare Göteborgs Posten Kontaktperson Ida Hammar, affärsutvecklare på GP. Syfte Syftet med undersökningen är att mäta privatannonsernas läsvärde Metod Kvantitativ Material Webbenkät Huvudresultat GP- prenumeranterna läste privatannonser i nära tre ggr så hög utsträckning i papperstidningen, som på blocket.se. Respondenterna var därmed lojala sin papperstidning. Vid en retrospektiv fråga uppgav respondenterna dock, att läsningen på blocket.se ökat under det senaste året. Siande om framtiden blir därför vanskligt, i och med förändringar i privatannonsmarknaden. Kvinnorna uppgav att de läste privatannonser i högre utsträckning än männen. De båda könen uppvisade påtagliga skillnader i annonsläsningen. Kvinnorna vurmade för familjeannonsera medan männen föredrog motorannonserna. Något överraskande ansåg den yngsta åldersgruppen(16-29) att privatannonser var viktigast i GP. Denna grupp, var även den flitigaste besökaren på blocket.se. Vad funktionerna vid privatannonsläsning anbelangar, var den mest primära funktionen, bevakningsfunktionen. Respondenterna läste privatannonser för att tillskansa sig information, under respektive annonskategori. Högt utslag fick även alla påståenden, som motiverade läsningen med ”för nöjes skull”.

Abstract Titel Gränslös glädje – vägen till rättvisa? En kvalitativ studie om hur människor tolkar skildringen av intellektuellt funktionshindrade i dokumentären ”I en annan del av Köping”. Författare Jorie Storm Jenny Särnholm Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin Höstterminen 2007 Syfte Att få ökad förståelse för hur publikgrupper uppfattar skildringen av intellektuellt funktionshindrade i dokumentären ”I en annan del av Köping”. Metod Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer, med utgångspunkt i receptions- och genreteori. Material Dokumentärserien ”I en annan del av Köping” (6 avsnitt á 23 minuter), som sändes i TV4 våren 2007. Programmet skildrar fyra intellektuellt funktionshindrade personers liv på en gruppbostad i Köping. Programmet präglas av en glad och positiv anda. Resultat Samtliga publikgrupper anser att programmet fokuserar på de medverkandes personligheter och att funktionshindret återfinns i periferin. De uppfattar dessutom skildringen som ensidigt positiv och lättsam. Publikgrupperna är tveksamma gällande om programmet är en dokumentär eller inte, då problembaserade inslag har uteslutits och därmed utgör programmet inte en fullständig bild av intellektuellt funktionshindrade. Människor utan- och med personlig erfarenhet av intellektuellt funktionshindrade uppskattar programmet. De menar att programmet gör rätt i att exkludera problembaserade skildringar eftersom det därigenom utgör en motpol till andra medietexter, som ofta påvisar negativa aspekter. Personer med ett intellektuellt funktionshinder anser inte att programmet är en dokumentär, då det inte speglar en verklighet de kan identifiera sig med. Bilden som förmedlas blir därför orättvis och missvisande. Vi anser att programmet utgör en plattform för att utveckla arbetet med att öka jämlikheten och förståelsen för intellektuellt funktionshindrade. Vi är dessutom positiva till att inslag från dramagenren återfinns i programmet, då hybriden fångar människors uppmärksamhet.

Abstract Titel Skräckvisioner och demokratiska kampanjideal – professionalisering bland partierna i Göteborg Författare Sofia Johansson och Daniel Swedin Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2008 Handledare Bengt Johansson Sidantal 49 + bilaga Syfte Syftet är att undersöka i vilken utsträckning partierna i Göteborg vid valet 2006 bedrev kommunala valkampanjer som kan karaktäriseras som professionaliserade. Metod Kvalitativ metod. Informantintervjuer med partiföreträdare för de etablerade politiska partierna i Göteborg. Material 7 intervjuer med politiska företrädare: Gunnel Aho, moderaterna Jöran Fagerlund, vänsterpartiet Franziska Gustafsson, centerpartiet Martin Hellström, kristdemokraterna Stefan Landberg, folkpartiet Max Reijer, miljöpartiet Claes Wennberg, socialdemokraterna Huvudresultat Vi har funnit att partierna i Göteborg i viss mån kan anses som professionaliserade i sitt kampanjarbete. Vårt resultat visar att samtliga partier använde sig av professionaliseringstekniker, dock i olika grad och utsträckning. Huvudsakligen var partierna i Göteborg säljorienterade i kampanjarbetet. Socialdemokraterna använde flest tekniker, men moderaterna som använde något färre av teknikerna var det parti som var mest marknadsorienterat. Det är enligt vad som framkommit i vår undersökning således inte det parti som använder flest tekniker som är mest marknadsorienterat. Detta bevisas också av att miljöpartiet var minst marknadsorienterat, men inte var det parti som använde minst kampanjtekniker.

Titel: IR – förkortad information som ingen förstår? Författare: Louise Davidson & Johan Rooth Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 49 sidor exklusive bilagor Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2008, period 2 Syfte: Syftet är att utvärdera Solbergs kunders IR webbplatser utifrån ett användarperspektiv. Med fokus på innehåll, logik/struktur och tillfredställelse Metod: Kvalitativ metod, användbarhetstester med personliga intervjuer Material: Användbarhetstester och efterföljande intervjuer med fem test- och intervjupersoner Huvudresultat: Vårt resultat visar att det största problemet med Investor relations webbplatser inte handlar om strukturen eller logiken på sidan. Det är inte heller något större fel på det innehåll som presenteras. Utan det är förståelsen för Investor relations som bidrar till att sidans effektivitet och tillfredställelse inte är så hög. Det krävs kunskap och förståelse för vad Investor relations är och vad det innehåller för att kunna använda sig av denna funktion. Det krävs kommunikation från företagets sida för att förmedla informationen på ett lättförståligt sätt.

Titel 9A – Klassen som ingen såg Författare Anna Nygren & Johanna Rosén Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2008 Handledare Ingela Wadbring Sidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagor Syfte Syftet med undersökningen är att se vilken betydelse SVT:s dokumentärserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete. Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuer Material Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma ämnespedagoger i Göteborgsområdet. Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgående i alla våra intervjuer är att alla respondenterna, på ett eller annat sätt, har tänkt igenom sin egen arbetssituation på den skola de arbetar på efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska färdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt inställda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har väckt många frågor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhällsdebatt om dagens skolsituation. Med detta så har vi kunnat se att Klass 9 A har haft en betydelse för yrkesverksamma pedagoger.