Bakgrund Statistiken säger att övervikten av svenska journalister har vänsterorienterade åsikter. I synnerhet inom public service, där andelen vänsterpartister är större och andelen moderater är mindre än i den samlade journalistkåren. Vissa högerdebattörer talar till och med om konspiration och att den vänsterpolitiska övervikten är organisatorisk. Samtidigt har public service överlag hög trovärdighet bland allmänheten, högst av alla medier. Huvudfråga Vilken kritik – om någon alls – mot public service är befogad? Underfrågor? Vilka kritiserar? Hur ser journalisterna själva på kritiken? Tidigare forskning och litteratur Kent Asps statistik om journalistkårens partisympatier, Jesper Strömbäcks forskning om agenda-setting, Jörgen Westerståhls objektivitetsteori och en rad rapporter om partiskhet inom public service. Material Intervjuer med 11 personer. Fallstudie: 44 nyhetsinslag från Rapport, Aktuellt och Sydnytt som rör debatten inför och rapporteringen från Davis Cup-matchen i Malmö. 14 inslag från TV4-nyheterna. Metod Vi har benat upp kritikernas argument och låtit representanter för SVT svara på dem, samt fått synpunkter från mer objektiva källor. Vi gjorde tre telefonintervjuer och resten öga mot öga. Fem av intervjuerna gjordes i Stockholm. Fallstudien delades upp i två delar: Inför debatten och själva demonstrationen. SVT:s material jämfördes sedan med TV4:s.

Alla tre föräldramagasinen ger mamman tolkningsföreträde i en klar majoritet av artiklarna där båda föräldrar framträder. Tidningarna befäster mamma- och pappapositionerna genom sina ämnesval och genom att ge mamman tolkningsföreträde. Annonseringen är också riktad till mamman i mycket högre utsträckning. Hela tilltalet blir på det stora hela i alla magasin mer riktade till kvinnan, i mamas fall uteslutande baserat på deras målgrupp. Mannen som pappa får som mest utrymme att tala om sitt föräldraskap och sig själv i de fall där han medverkar på grund av en kändisstatus han uppnått genom sitt yrke. Och ju mer han är med i egenskap av förälder, ju mindre talar han om föräldraskapet. De flesta papporna uttrycker inga problem med sitt föräldraskap. Det blir i sig ett problem eftersom många har ett ojämlikt föräldraskap utan att det kommenteras. Skillnaderna mellan föräldrarna nämns antingen inte alls, eller så påtalas de indirekt när en pappa framställs i väldigt positiv dager, exempelvis när han får beröm för att ta ut föräldraledigt. Mamman får aldrig det extra berömmet i våra analyserade artiklar, utan uppfattas i avsaknaden av det som det naturliga.

The purpose of the investigation: Kontring wanted to investigate why so few women are visible in Swedish media sports coverage. Before we started our investigation we had a feeling that women not in any way were as represented as men. We wanted to investigate how it actually was. Our question at issue was ”what does media sports coverage look like from a gender perspective”? We also wanted to know who is made visible, how many male and female sports journalists there is, and if gender makes any difference to the coverage itself. Sports is a traditionally male territory and, what we believe, an area that falls behind if you compare it with other subject areas in journalism. We wanted to see if that assumption was true, and if so, find out why.

Har anhörigas roll i kriminaljournalistiken förändrats de senaste åren? Vad kan det i så fall bero på och vad betyder det för journalistiken? Vårt syfte är att undersöka hur bilden av anhöriga till brottsoffer har förändrats de senaste 30 åren. Med utgångspunkt i fyra olika fall av uppmärksammade mord på barn vill vi jämföra rapporteringen i tre olika dagstidningar, en kvällstidning, en morgontidning och en lokaltidning i de olika fallen. Vi vill också ta reda på hur man resonerar på redaktionerna idag, för att få en bild av de etiska diskussionerna som förs men också för att få deras syn på varför det ser ut som det gör, och vilka konsekvenser det kan få.

Den svenska journaliststudenten är en yngre man eller kvinna med svenskt ursprung. Journaliststudenten har valt att utbilda sig till journalist för att hon eller han gillar att skriva och träffa intressanta människor. I framtiden vill journaliststudenten arbeta inom press och där skriva om kulturella eller politiska ämnen. Journaliststudenten är en idealist som tycker att det är viktigt att granska samhällets makthavare och rapportera om samhällets orättvisor. Journaliststudenten är antingen socialdemokrat eller miljöpartist och har vuxit upp i en kristen protestantisk miljö. Skillnader mellan skolorna: Det finns ett antal tydliga skillnader mellan de fyra journalistutbildningar som ingår i undersökningen. JMG i Göteborg sticker ut som det utbildningssäte där flest studenter har föräldrar som studerat på högskolenivå. Jämfört med de bägge folkhögskolorna är JMG även den utbildning där flest studenter kommer från tjänstemannabakgrund och akademikerhem. Den politiska hemvisten skiljer sig dessutom mellan folkhögskolorna och JMG samt Södertörn. När den största andelen folkhögskolestudenter stödjer socialdemokraterna, tyr sig högskolestudenterna hellre åt miljöpartiet.

Sverigedemokraterna, medierna och demokratin analyserar över 3000 artiklar skrivna i tre lokala tidningar under tre veckor i tre olika valrörelser. I Mora Tidning, Helsingborgs Dagblad och TT-ELA analyserar vi vad som skrivits om Sverigedemokraterna. Vår huvudfrågeställning var om medierna sköter sitt demokratiska uppdrag i rapporteringen kring sd. För att kunna jämföra vårt material har vi gått igenom alla artiklar som behandlar valrörelsen oavsett parti. De som innefattar sd har vi dessutom analyserat djupare. Vi har gjort en innehållsanalys av materialet där vi utgått från givna kriterier (se bifogad kodbok). Utöver detta innehåller arbetet också ett antal intervjuer med allt ifrån chefsredaktörer och journalister till Politiska filosofer och medievetare. Dessutom finns det analyser och krönikor som fördjupar problematiken som finns. Sverigedemokraterna, medierna och demokratin tar avstamp i att Sverige har en deltagardemokrati med deliberativa inslag. Enligt vedertagen demokratiteori ställer ett sådant styrelseskick en rad krav på nyhetsmedierna. Vi har också utgått från SOU-undersökningarna som beskriver medias demokratiska uppdrag. Med hjälp av vår undersökning och våra teoretiska utgångspunkter har vi därmed kunnat undersöka hur sd har behandlats och hur de bör behandlas i media. Våra slutsatser är att media har blivit bättre på att rapportera om partiet. Även de personer vi intervjuat vittnar om att det faktiskt är så. Det har pågått, och pågår en diskussion på redaktionerna. Med bättre menar vi inte att de framstår i bättre dager i media, utan att media numera granskar sd som ett politiskt parti. Ideologin glöms bort. Att förankra politiska förslag i ideologi, att visa varför vissa partier lägger fram vissa förslag, är en del av det demokratiska uppdraget. I vår undersökning finner vi att sd:s uttalanden sällan får den ideologiska förankringen. Detta gäller dock inte enbart sd utan även övriga partier. Flera av våra intervjupersoner efterlyser mer ideologisk diskussion. Sd:s valresultat och mängden medieuppmärksamhet de får, följs på ett iögonfallande sätt åt. Men vad är hönan och vad är ägget i den här historien? Går sd framåt på grund av ökad mediebevakning, eller ökar bevakningen när redaktionerna känner vilket håll det blåser åt i väljarkåren? Blott en bråkdel av artiklarna om sd handlar om vad de åstadkommit under föregående mandatperiod. Det kan naturligtvis ha sin förklaring i att partiet inte är representerat i alla kommuner under de perioder vi undersökt. I Orsa och Helsingborg ställde de upp för första gången 2002. Dessutom. En häpnadsväckande andel artiklar handlar inte om politik över huvud taget. Vid en närmare granskning, hittar vi dock en förklaring. Det rör sig ofta om notiser av typen opinionsundersökningar, sd ställer upp i valet, sd ställer inte upp i valet, sd-demonstration attackerad av motdemonstranter. Vi utgår ifrån att dessa siffror skulle kunna gälla för övriga partier också. Övergripande kan vi konstatera att de undersökta tidningarna sköter sitt demokratiska uppdrag bättre år 2006 än de gjorde 1998.

Att undersöka hur en bild av en ännu icke gripen förövare byggs upp i media. Hur växte bilden av lasermannen fram i den svenska pressen? Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag av fyra tidningars rapportering av jakten på den så kallade lasermannen, John Ausonius. Vi undersökte Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan den 8 november 1991 och 12 juni 1992. Genom kvantitativ innehållsanalys kategoriserade vi alla artiklar som på något sätt berörde lasermannen, detta analyserades sedan för att få fram statistik på hur lasermannen beskrevs i dessa tidningar under detta tidsspann. De kvalitativa inslagen är i form av citat som vi funnit extra intressanta av olika anledningar. Vi har sedan följt upp resultaten med intervjuer med representanter för de olika tidningarna samt experter inom kriminologi, psykiatri och politik.

Syfte: Att undersöka kvällstidningarnas hälsolarm och undersöka om det finns återkommande mönster. Även att se vad som ligger till grund för artiklarna, huruvida vi kan lita på dem och göra det möjligt att dra slutsatser om vad den här typen av journalistik kan ha för konsekvenser för publiken, journalistiken och vetenskapen.

Mediernas granskning av statsministern Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen i Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hård. Men hur sakliga var medierna, baserat på de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den självständiga och eget granskande hållning, som vi medborgare har rätt att utkräva av dem? Efter att ha gett en bakgrundsbild av Sveriges styrning, samt av flera berörda politiska organ och aktörer, försöker arbetet ringa in kritiken mot Lars Danielsson, både såsom den ser ut i de offentliga utredningarna och som den skildras i medierna efter flodvågskatastrofen. Genom att undersöka alla artiklar om Lars Danielsson och regeringens hantering av flodvågskatastrofen i två av Sveriges rikstäckande morgontidningar, och två stora kvällstidningar, från 26 december 2004 efter flodvågen och framåt syftar arbetet till att ge en översikt av de främsta kritikpunkter som riktades mot Lars Danielsson beträffande hans roll i krishanteringen. Denna kartläggning jämförs sedan med resultaten av läsningar av berörda statliga utredningar. 1972 etablerade den statliga pressutredningen fyra funktioner för svensk massmedia. Dessa funktioner har blivit alltmer vedertagna, bland annat av Svenska journalistförbundet. Lyckades medierna med sitt uppdrag att informera och upplysa allmänheten i sin granskning av Lars Danielsson såsom pressutredningen från 1972 säger?