Vi ville se hur prostitution skildras i Göteborgs-Posten. Definitionen av och synen på prostitution kan se väldigt olika ut i olika delar av världen. Vi har valt att avgränsa oss till Norden, där länderna har liknande politiska/ekonomiska/kulturella kontexter (och även samarbetar kring prostitution: NIKK-rapporten) för att kunna applicera samma begrepp och modeller på vårt material. Vi kommer också att göra ett urval baserat på artikellängd, med 450 ord som minsta antal. Urvalet görs via mediearkivet och det är också därför vi valt ord istället för antal tecken då det är vad de använder. Vi vill inte se hur ofta/hur mycket GP skriver om prostitution utan hur det skildras när det väl skrivs om det. Därför har vi valt att under en elvaårsperiod, 1 januari 1997 – 31 december 2007, ta fram artiklar som stämmer in på urvalen ovan; artiklar på minst 450 ord som på något sätt skildrar prostitution i Norden. Vi väljer åren 97-07 för att det kan vara intressant att se om det syns några skillnader före och efter att sexköpslagen trädde ikraft (1 jan -99). De texter vi får fram kommer vi att analysera kvalitativt och kvantitativt.

Projektarbetet om Europaparlamentsvalet 2004 syftar till att ta reda på vilken påverkan media har på valdeltagande. Som teoretisk ram har vi dagordningsteorin, som menar att det media skriver är det allmänheten tänker på och uppmärksammar. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur rapporteringen om EU sker och skiljer sig i de olika länderna. Eftersom detta är ett val som hela EU deltar i, har vi tittat på tidningar från fyra länder; Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Den information som samlats in kommer från kvantitativ och kvalitativ innehållsundersökning, intervjuer och referenslitteratur. Är det någon skillnad i kvantitet på bevakningen till Europaparlamentsvalet 2004 jämfört med bevakningen av det senaste nationella valet i respektive land? Vad skiljer de olika ländernas bevakning åt? Påverkade bevakningen valdeltagandet? Hur kan detta påverka det kommande valet till Europaparlamentet 2009? För de kvantitativa och kvalitativa undersökningarna använde vi oss av åtta europeiska dagstidningar; Le Monde, Le Figaro, Frankfurter Allgemeine, Süddeutsche Zeitung, The Times, The Independent, Dagens Nyheter och Göteborgsposten. Urvalet börjar från och med en vecka innan respektive val till och med valdagen för den kvantitativa undersökningen. För den kvalitativa börjar urvalet två dagar innan från och med valdagen. Resultaten kan sammanfattas i en bekräftelse att media, oavsett land, bevakar Europaparlamentsvalet i lägre grad än vad den bevakar de nationella valen. Orsaken till detta beror på att Europaparlamentsvalet anses vara ett andrarangsval; varken partier, väljare eller massmedier satsar lika mycket på det som på det nationella valet. Orsakerna till detta varierar beroende på vem man frågar, men en unison orsak tycks vara att EU är för komplext och i de flesta fall främmande för väljarna. Intresset för EU är litet, varför media i sin tur inte uppmärksammar det och skapar därmed ett minimalt allmänt intresse. Det är en ond spiral.

Syfte: Att analysera den mediebebatt som följde efter att polisens förundersökning med obduktionsbilderna på de mördade barnen från Arboga spreds via fildelningssajten The Pirate Bay. Huvudresultat: Debatten präglades av missförstånd, tankefel, kunskapsluckor och en djup ovilja från debattörerna att acceptera varandras ståndpunkter. Debatten ledde möjligtvis till att (vissa) journalister fick en (välbehövligt) större kunskap om offentlighet och internet-teknik. Men tittare, läsare och lyssnare blev knappast klokare i frågorna efter att ha följt debatten. Debatten ledde också till ett politiskt beslut om att utreda frågan om spridning av offentliga handlingar på internet. Bland de intervjuade råder delade meningar om huruvida utredningen kommer att leda till något förslag om lagändring eller inte.

”The Person behind the Quote” Purpose: To investigate how the interviewees look upon their participation in three Swedish newspapers. Questions: Who is quoted in the news? Do the interviewees feel properly quoted linguistically and in terms of content? What is their confidence in the media and has it changed through participation? Using telephone surveys we have interviewed 83 people who were quoted in Dagens Nyheter (Sweden´s largest daily newspaper), Laholms Tidning (one of Sweden´s smallest daily newspapers) and Aftonbladet (Sweden´s largest evening paper). The surveys took place during five days in October 2010 (10/18 – 10/22). The questionnaires contained questions about the article that they had participated in.

Syfte: Att undersöka hur mediebilden av den medelålders kvinnan ser ut i damtidningarna i oktober 2008, både vad gäller text, bilder och hur dessa samspelar. Även undersöka de bakomliggande orsakerna till varför hon framställs på det sätt hon gör. Metod: Vi har gjort en kvalitativ analys med kvantitativa inslag. Sammanlagt har vi granskat mediebilden av 89 kvinnor uppdelade på de sex dagstidningarna Amelia, Damernas Värld, Femina, Laura, M-magasin och Tara. Dessutom har vi intervjuat chefredaktörerna och flera forskare inom bland annat medievetenskap och sociologi. Huvudresultat: Resultatet av vår undersökning kan sammanfattas i fem punkter, som tillsammans visar på hur den medelålders kvinnan framställs i damtidningarna.

Frågeställning: De frågor vi ville besvara med undersökningen var följande. Vad kostar det att rekrytera en journalist? Vad kostar det för de olika företagen att hålla sig med vikarier? Hur mycket pengar förlorar företagen genom att hålla sig med vikarier? Hur påverkas den enskilde journalistens ekonomi av vikariesituationen?

Det stängda landslaget – sanning eller myt? Metod/material: Kvantitativ innehållsanalys av kvällstidningarnas bevakning under fyra världsmästerskap. Djupintervjuer med spelare, ledare och journalister om hur relationerna mellan landslag och media har uppfattats. Vår strävan har varit att rymma ett brett spektrum av röster från de fyra mästerskapen. Resultat: Jämfört med 1990 har antalet artiklar skrivna i kvällspressen under 2000-talet ökat tredubbelt. Både Expressen och Aftonbladet kommer numera ut med en daglig sportbilaga, och har dessutom ytterligare publicering på internet. Samtidigt som mediebevakningen av det svenska fotbollslandslaget ökar uttalar sig spelarna i mindre utsträckning om det som händer utanför planen. Mer konkurrens, ökad omfattning och högre krav är de nya villkor journalister måste arbeta med. Parallellt med medias förändring har fotbollen professionaliserats. Spelarna spelar fler matcher, tränar mer och behöver mer tid för återhämtning i det tuffa schemat. I media dök debatten om ett stängt landslag upp någon gång under 2000-talets början. Den svenska landslagsledningen styrde upp medias tid med spelarna till korta officiella pressträffar. I det knappa utrymmet tvingas den växande journalistkåren trängas. Slutsatser: Sedan början av 1990-talet har stora förändringar skett för såväl fotbollen som media. Nya villkor för journalistkåren skapar en större efterfrågan på spelarna. Tillgången har dock minskat eftersom spelarna måste ägna mer tid åt sin roll som elitidrottsman. Efterfrågan blev till slut omöjlig för landslaget att tillgodose. Istället har de valt att styra upp mediekontakterna, vilket från medias håll har tolkats som att de stängt in sig. Diskussionen om det stängda landslaget tar sig helt olika uttryck beroende på vilken sida stängslet man står. Vår förklaring är att medias och fotbollens parallella utveckling går åt olika håll. Tillsammans driver de på en ond cirkel av allt sämre klimat dem emellan. Diskussionen blir då främst ett bevis på behovet av anpassning.

Syftet med arbetet är att undersöka bilden av den svenska bonden i tre dagstidningar och två kvällstidningar. För att få ett svar på detta har vi haft frågeställningarna: Hur ser mediebilden av den svenska bonden ut? Har den förändrats de senaste tio åren? Hur påverkar den allmänhetens bild av bonden? Hur påverkar den böndernas självbild? Vi har även arbetat med detaljerade underfrågor som syftat till att besvara frågorna ovan. Vi har utgått från idén att det skulle finnas en schabloniserad bild av bonden i media, men har varit öppna för möjligheten att det skulle visa sig vara annorlunda.

I studien Att syna eller att synas? undersöker vi bildbylinen som begrepp och fenomen. Hur ser användandet av bildbylinen ut? Vad har det för betydelse för journalistiken? Vad har det för betydelse för journalisten? Studien grundar sig på en kvantitativ innehållsanalys utförd på de fyra svenska tidningarna Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Göteborgs-Tidningen och Dagens Nyheter. Forskningen inom området är mycket knapphändig. Vi har samlat in material genom att granska tidningar från 1983, 1994 och 2008. Vi har bland annat intervjuat ställföreträdande chefredaktör på Göteborgs-Posten Kenth Andreasson, Dr Zvi Reich vid Ben Gurion University of Negev, som har bedrivit liknande forskning. Kent Asp, professor i journalistik vid JMG i Göteborg och Henrik Leman, journalist och bloggare på Göteborgs-Tidningen. Våra slutsatser i stora drag är att det råder en ökande personifiering inom media, i symbios med en ökad konkurrenssituation. Det har blivit allt viktigare både för journalisten själv och för tidningarna att märkas. Vi har även upptäckt en stor snedfördelning vad gäller kön och bildbylines. Totalt är det bara en knapp tredjedel av bildbylinesen som porträtterar kvinnliga journalister. I tidningen Aftonbladet är det dock tre fjärdedelar av de bildbyliner där hela kroppen ges utrymme, som är just kvinnor.