Abstract Titel: ”Jag är chef – vad anser jag mig behöva?” Författare: Sarah Dahlsten och Christina Svensson Kurs: Fördjupningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Jan Strid Sidantal: 59 sidor Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad chefer i Västra Götalandsregionen anser om en ny intranätsida enbart för dem, och vad de skulle vilja ha på en sådan webbsida. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 195 enkätsvar Huvudresultat: Vårt resultat visade att övervägande delen av cheferna (61,6 procent) är positivt inställda till införandet av en intranätsida enbart för chefer. 73,3 procent av cheferna ville även att denna sida skulle vara lösenordsskyddad. Vi kan se att majoriteten av cheferna var klart positivt inställda till de flesta av svarsalternativen, vilket vi kan härleda till olika slags behov. Framför allt verkar personlig identitet och informationsbevakning vara de grundläggande behoven hos de svarande cheferna. Information från ledningen var det populäraste alternativet, vilket kan tyda på en viss önskan om kommunikation och identifiering med ledningen. Överhuvudtaget visar det stora intresset för information av olika slag att cheferna har ett visst behov av bevakning av information.

SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att jämföra vilka ideologiska feministiska perspektiv som förmedlas i tidningen Cosmopolitan och fanzinet Bleck. Jag undersöker detta i två skilda forum som vänder sig till samma kön och målgrupp. För att kunna svara på min huvudfråga; Vilka ideologiska perspektiv förmedlas i respektive tidning ? använder jag mig av två underfrågor, Hur beskrivs kvinnor och män? och Hur framställs könsöverskridande grupper ? I bakgrundskapitlet introduceras tidningarna för att ge en förståelse av deras olika ursprung. Bleck är ett uttalat feministisk fanzine. Tidningens innehåll är mediekritiskt och den innehåller inga reklamsidor och har få andra bilder. Blecks nummer ser alla olika ut och innehållet har ingen given struktur. Bleck ställer sig kritisk till många av de ideal som kommersiella tidningar likt Cosmopolitan förmedlar. Cosmopolitan är inte uttalad feministisk man väljer istället att profilera sig med ”är en tidning som uppmanar kvinnor att ta för sig så mycket som möjligt av livet” Cosmopolitan har en given struktur och kan ses som en stereotyp tidning med modereklam, sextester och kändisskvaller. Mitt urval av material består av två tidningar, en från varje tidning. De aktuella numren är valda utifrån att dels för att överensstämma relativt tidsmässigt men också på grund av deras tillgänglighet. I teoriavsnittet presenteras feministisk teori och queerteori. Feministiskt teori problematiserar kön och lyfter fram historiska och sociala dimensioner i de konstruktioner som finns idag. Queerteori har också en konstruktivistisk syn där man intresserar sig för hur olika grupper i samhället definieras utifrån det ”normala”, det normala definiera i queerteori som heteronormanitet. Min textanalys har gjorts med hjälp av semiotiska analysverktyg. Syftet med denna är att man genom ett aktivt läsande kan uppfatta strukturer i texterna som inte uppfattas vid en första anblick. Det som främst skiljer tidningarna åt är de sammanhang där män och kvinnor skildras. I Bleck beskrivs män i maktposition som osidosätter kvinnors intressen i mediala sammanhang medan kvinnorna i Cosmopolitan är självständiga singlar som letar efter potentiella älskare eller pojkvänner. Könsöverskridande grupper förekommer i båda tidningarna också där beskrivs de ur olika perspektiv. I Bleck tar man ställning för de homosexuella i frågan om homoadoption. De homosexuellas rättigheter i fråga om homoadoption ses som självklar. Det är istället politikernas inställning som synas. I Cosmopolitan närmar man sig de könsöverskridande grupperna ur ett individuell synvinkel där man uppmanar läserskan att utforska det sexuella fältet genom att prova att vara med någon av samma kön. Bleck har en radikal feministisk hållning som tydligt uttrycks. Huruvida Cosmopolitan kan sägas vara feministisk är tveksam då kvinnor vid flera tillfällen får ge utrymme åt självsäkra män.

Abstract Titel: Nya möjligheter i tidningsstället – en studie av nya funktioner på sex tidningars webbplatser. Författare: Eriksson, Ola. Liljequist, Björn. Handledare: Bergström, Annika. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs. Termin: Höstterminen 2004. Sidantal: 67 Syfte: Att studera hur de möjligeter som internet som medium erbjuder utnyttjas på svenska tidningars hemsidor. Metod: Kvalitativ innehållsanalys. Material: Sex svenska tidningars webbsidor. Tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad samt Östgöta Correspondenten. Huvudresultat: Utbredningen av nya funktioner skiftar mellan de olika webbplatserna. Aftonbladet tar en klar ledning vad gäller utnyttjandet av nya möjligheter på internet. Flera funktioner är återkommande på de studerade sidorna. Likheten mellan funktionerna är stor. Stora delar av det material vi studerat, till exempel börsfunktioner och mobila tjänster produceras av externa leverantörer som sedan säljer samma innehåll till flera olika nyhetssidor. De webbspecifika möjligheterna är vanligare inom ämnen som nöje och resor. Nyhetsavdelningarna är ofta mer statiska och levererar samma material som papperstidningen skulle kunna göra. De studerade funktionerna erbjuder läsaren ett mervärde, utrymme ges för att besökaren ska kunna fördjupa sig inom olika ämnen. Pedagogiska knep och tillämpningar används. De nya möjligheterna används också till att erbjuda besökaren ett material som ej finns tillgängligt i tidningen, till exempel fotogallerier, bildspel och diskussionsforum. Även dessa funktioner skapar ett mervärde för besökaren.

A B S T R A C T Titel: Senmoderna tider – En studie om människors tolkningar av företags profileringsarbete och hur detta kan förstås i relation till individens identitetsskapande Författare: Sara Andersson och Andreas Peterson Antal sidor: 59 Handledare: Magnus Fredrikson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen, höstterminen 2004. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera människors tolkningar av företags profileringsarbete och hur detta kan förstås i relation till individens identitetsskapande. Metod och material: Studien baserar sig på tolv stycken samtalsintervjuer. Urvalet består av sex stycken resenärer som har en egenupplevd relation till tolkningsobjektet Stena Line. Tre stycken i ålderskategorin 20-30 år och tre stycken i ålderskategorin 50-60 år. Vidare har sex stycken icke-resenärer utan en relation till Stena Line intervjuats. Tre stycken i ålderskategoerin 20-30 år och tre stycken i ålderskategorin 50-60 år. Studierna bygger på individens tolkningar av Stena Lines profileringskampanj ”Making good time”. Huvudresultat: I vår studie visar resultaten på att individen finner identifikation med Stena Line och dess nya profileringskampanjs värden. Såväl resenärer som icke-resenärer verkar hitta något som passar dem oberoende om de har tagit del av Stena Line i verkligheten eller inte. Men detta betyder inte att verkligheten är utan betydelse. När det gäller förtroendet för företaget så kan resultaten förstås som att det spelar en avgörande roll om respondenten har tagit del av verkligheten eller inte. Detta då resenärerna hade ett stort förtroende för Stena Line medan icke-resenärerna var mer kritiska. Vad det gäller ålderns betydelse för tolkningen av Stena Line så verkar det inte ha någon större betydele. Både äldre och yngre respondenter knyter an till Stena Lines värden. En skillnad kunde dock skönjas mellan vilka typer av värden man knöt an till.

Sammanfattning Vi började sedvanligt med att beskriva motivationen för uppsatsen och vårt intresse för att undersöka detta. Det vi ville var att undersöka vad livsstilstidskrifterna berättade om alkohol och hur de berättade det. Först inledde vi med en beskrivning av livsstilsbegreppet och hur livsstilar och identitetsskapande fungerar för att förstå hur tidskrifternas påverkan fungerar och vad som är intressant att undersöka för att förstå vårt material. Härnäst tog vi reda på vilka tidskrifter som var det största och med hänsyn till målgrupp, innehåll och upplaga valde vi en tidskrift riktade till killar, Slitz, och en riktad till tjejer, Cosmopolitan. Vi gick sedan in på tidskriftsmarknaden för att skapa en bild av innehållet och inriktningen av dessa tidskrifter och för att förstå varför vi valde just dessa som undersökningsobjekt. Efter detta berättade vi om de tre komponenter som vi delade in innehållet i, vilket var text, bild och layout. Vår metod blev därefter en kombination av ganska enkel textläsning och meningskoncentrering, semiotisk bildanalys, och en sorts analysform för layouten baserat på de ”regler” och ”lagar” ofta använda i layout i tidskrifter. Eftersom alla delar hänger ihop var det inte av yttersta vikt att ha vattentäta skott mellan de olika delarna. Snarare var det viktigt att få med de essentiella delarna i artiklarna som blev analysenheter i undersökningen. För att beskriva våra resultat och analyser tog vi fram fem typexempel från Slitz och sex stycke från Cosmopolitan som vi beskrev utifrån just text, bild och layout eller komposition som vi kallade det här. Efter detta sammanfattade vi resultaten för tidskrifterna för att slutligen göra en jämförelse för att belysa de likheter och skillnader som vår tredje frågeställning eftersökte. Resultaten var omfattande även om det var relativt tydligt vilken karaktär tidskrifterna hade. Jämförelsen blev därför också tydlig och resultaten var egentligen inte särskilt förvånande. Båda tidskrifterna tar lätt på alkoholrelaterat material och det beskrivs inte som något särskilt att dricka alkohol. Tvärtom verkar det utgöra en naturlig del i umgänge och festande, med även vid stunder som behöver en touch glamour. Det skulle vara intressant att utöka undersökningen med intervjuer av läsare, samt analyser av tidskrifterna som helhet för att sätta livsstilsbegreppet i första rummet. Vad säger tidskrifterna och vad säger läsarna. Hur kan vi beskriva deras livsstilar och vad liknar alternativt skiljer sig åt från tidskrifternas innehåll.

ABSTRACT Titel: Den goda PRaktiken Författare: Kim Hjorth och Erik Lundgren Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka: Vad är ”god” PR-praktik och vad är etiskt ”rätt” i situationer praktiker möter genom sin yrkesroll. Metod och material: Uppsatsen är en kvalitativ studie. Materialet utgörs av personliga intervjuer med nio praktiker. Resultat: För att presentera våra resultat använder vi oss i uppsatsen av tre teman. Under det första temat har vi sett att praktiker främst uppfattar etik som en prioriterad dimension av PR-praktiken i relationen mellan den egna personen och yrkesrollen, i relationen mellan medarbetare och ledning, för att hantera informationen som yrkesrollen ges tillgång till på ett ansvarsfullt sätt, då praktiken bedrivs innanför offentlig sektor. Slutligen prioriteras den etiska dimensionen när praktikern genom sin yrkesroll också involveras i de relationer som inte direkt hanteras innanför yrkesrollen – till exempel massmedias direkta kontakter med chefer. I relation till de olika situationerna menar praktiker att uppfattningarna om vad som är etiskt är förhållandevis konstanta och utgår främst antingen ifrån organisationens behov eller personliga värderingar. Det andra temat fokuserar på praktikers uppfattning om etisk kommunikation. Praktiker förespråkar jämställdhet och dialog i större utsträckning än påverkan och kontroll. Praktikers uppfattning om vad som är etisk kommunikation kan också relateras till nyckelorden: öppenhet, sanning, tillgänglighet, ansvar och aktualitet. Under det tredje temat har vi relaterat praktikers uppfattningar till de etiska riktlinjer som olika branschorganisationer har antagit. Bortsett ifrån vissa undantag förefaller normerna och praktikers uppfattningar om etisk PR-praktik generellt vara i linje med varandra.

ABSTRACT Titel: Struktur eller Kultur? Om medlemsengagemang ur ett demokratiskt perspektiv. En kvalitativ studie baserad på föreningsmedlemmarnas tolkningar av föreningsverksamheten inom HSB i Nordvästra Götaland Författare: Maria Hempel Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2004 Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse kring människors föreställningar om demokrati, engagemang och samhällsutveckling. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Material: Intervjuer med tio strategiskt utvalda medlemmar inom HSB Norra Västra Götaland. Resultat: Som huvudsakliga slutsatser har jag kunnat dela upp respondenterna i tre urvalsgrupper: den deltagande, den passiva och den missnöjda. Dessa tre grupper karaktäriseras av personer som i någon form har samma sätt att resonera kring boendesituationen och demokratin inom föreningen. Det som skiljer de tre grupperna åt är hur man ser på ett aktivt engagemang, en fungerande demokrati, graden av socialt kapital och hur vida det leder till en ökad ekonomisk vinning för föreningen och även den enskilda bostadsrättsinnehavaren. Det gick även att urskilja de tre grupperna åt vad gäller sättet att se på sig själva som individer. Samhället och därmed även individerna har inte samma prioriteringar längre, de flesta skyller på tidsbrist, men jag skulle våga påstå att alla människor har lika mycket tid till sitt förfogande och att det istället är en fråga kring hur var och en väljer att prioritera sin tid. Det strukturella bör bli mer kulturellt anpassat och anpassa organisationsmiljön mer till människorna inom organisationen och de önskemål som de har kring sitt engagemang.

Abstract Titel: ” Det finns reklamer som är så dåliga, så de typ bli roliga” – en kvalitativ studie av hur dagens ungdomar förhåller sig till reklam. Författare: Stefan Hedman och Sofia Appelgren Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, fördjupningskurs Högskola: Göteborgs Universitet Termin: HT 2004 Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att ge en djupare förståelse för hur ungdomar förhåller sig till TV -reklam och hur deras olika förutsättningar i form av livsstil och kulturellt kapital kan ge uttryck för helt olika meningsskapande. Metod och material: Fyra fokusgrupper (kvalitativ metod), som bygger på en strukturerad intervjuform. Vi använde oss av två reklamfilmer, Comviq Kompis och Tre. Huvudresultat: Om våra fokusgrupper kan få representera denna ungdomsgeneration så kan vi med säkerhet konstatera – precis som forskningen kring reklam i allmänhet – att förhållningssättet är till reklam är i mångt och mycket delat. Men inte i två olika läger där man antingen gillar reklam eller inte, utan ungdomar förhåller sig olika till reklamen ur olika perspektiv. Reklam som inte gjorde alltför stort anspråk på sanningshalt eller som lekte på etiska eller moraliska regler tycktes uppskattas mer än andra.

Abstract Titel: ”Jag vill leva la dolce vita”. En kvalitativ studie om hur barn och ungdomar använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv Författare: Helena Mindedal, Carolina Tacking Handledare: Monika Djerf-Pierre Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: HT 2004 Sidoantal: 65 Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur unga människor använder sig av datorspelet The Sims och vilken mening det fyller i deras liv. Metod: Pilotstudie: Fokusgrupp Receptionsanalys samt kvalitativa intervjuer med 11 personer i åldern 9-17 år Material: Datorspelet The Sims och The Sims 2 Huvudresultat: Uppsatsens resultat pekar på att alla datorspelare har olika individuella spelstilar. Beroende på vem man är och vilken personlighet man har följer ett visst behov av att finna sin egen personliga väg i text. Det är till följd av den egna spelstilen som man kan tala om The Sims, eller för den delen vilket annat datorspel som helst, in-dividuella betydelse och meningsskapande. Vi har funnit sju olika spelstilar, som oftast kombineras, utforskaren, skaparen, den omoraliske, verklighetsdesertören, maximeraren, fuskaren samt vårdaren. Uppsatsen visar på ett resultat att man i respondenters sociala kontext generellt inte diskuterar datorspel och dess innehåll. Det kan anses som något förvånande att föräldrar inte diskuterar intresset av datorspel samt innehållet då denna aktivitet påtagligt tar mycket av de ungas tid i anspråk. Resultatet visar också att respondenterna inte har några problem med att skilja spelet The Sims, trots att det är en simulering av den verkliga världen, från verkligheten. Man använder datorspelandet i sökandet efter lust och glädje och ser spelet som en lek som kan skänka förströelse och nöje. Genom leken ges möjlighet till att granska, undersöka och prova sig fram. Det är just genom att pröva olika fiktiva verkligheter och världar som datorspel som The Sims har sin stora potential. Vi uppfattar generellt datorspel som en kulturell resurs där det finns enorma möjligheter att lära, leka och att ha roligt. Vi har funnit att datorspelandet har ersatt vissa lekar samt också att datorspelandet, till viss del, ersätter användandet av andra medier. Datorspelandet fyller därtill en funktion som ger möjlighet till avskildhet och egen tid. Spelandet av The Sims kan också liknas vid en ställföreträdande resa i ett annat parallellt liv, där spelaren kan skaffa sig personliga erfarenheter. Vi har valt att kalla det för att man samlar erfarenhet i en erfarenhetsbank. Detta kan liknas vid ett sparande, ett erhållande av en kunskap som man kan använda sig av senare i livet. Då unga människor spelar The Sims får de en ”tidigare-kunskap”, en egen kunskap som fås utan personlig inblandning och som de förvärvar innan tillfälle bjudits i det verkliga livet. Medietexten The Sims är polysemisk så till vida att spelaren har makten att frikoppla textens betydelse för eget meningsskapande, men detta innebär inte att denna text kan tolkas hur som helst. The Sims är producerat i USA, och spelet är kodat och präglat av en amerikansk kontext, tankesystem och värderingar, en dominerande ideologi. För många människor är det verkliga livets strävan att leva ”la dolce vita”, det goda livet och vi har funnit att respondenterna spelar The Sims i likhet med en fiktiv klassresa, där de kan prova på att leva detta liv i lyx och överflöd. För att möjliggöra detta förhandlar spelarna med texten då de inte spelar enligt producenternas avsikt och enligt spelmanualen. Respondenterna uppger att de fuskar för att redan vid spelets början få de pengar som enligt producenternas intention ska erhållas genom flit och strävan i spelet. Med andra ord tar spelaren, genom denna förhandling, en genväg i texten vilket görs för att spelet upplevs som för svårt eller för att det annars inte upplevs som roligt. Vi tycker att det är av vikt att problematisera The Sims och spelandet av det samma. The Sims kan med dess ideologiska innehåll, ses som kapitalistisk och konsumtionsinriktat och därmed förstärka de ideal och värderingar som förmedlas som en dominerande ideologi via The Sims. Det är viktigt att komma ihåg att detta är världens mest sålda datorspel och att man inte talar om spelets förmedlade innehåll med andra vuxna.

8. Summary In our presented work, we studied the guest book and the forum on the official homepage of the Swedish musician Lars Winnerbäck, where we analysed the expressions of his fans. The aim of our study was to see what possible dimensions the Internet adds to fan culture. To reach a deeper understanding we studied the fans’ Internet usage connected to Winnerbäck’s homepage. We were especially interested in the aspects of how computer-mediated communication is used to make a meaning of the artistic product, how identity and sense of community is constructed and what this adds to fan culture. Theoretically, our study is grounded in two fields: in a cultural studies approach represented by John Fiske and Göran Bolin and the research done on the field of computer-mediated communication represented by Malin Sveningsson et al. and Nancy K. Baym. We used qualitative methods to interpret the collected material. The methods constituted of a combination between discourse analysis and conversation analysis. The material was collected from the guest book and the forum that are to be found on the official homepage of the artist. We presented our result organised along the themes fan culture, making sense and identity. We came to the conclusions that the fans integrate their activities on the homepage tightly in their everyday context. The fan culture developed on the Internet can be seen as a supplement to the offline fandom. Social norms are also valid on the Internet. A warm feeling of community is developed, grounded in the appreciation of Lars Winnerbäck. However, if a person acts against the norms of the community, he/she is rebuked and called to order. The medium is thereby used to become explicit in language. The medium does not only create a feeling of closeness among the fans, but the fans express additionally that they feel nearness to Lars Winnerbäck. The musician and personality of LW play the decisive role on the homepage. He and his music link the community. The homepage is used as a platform to express and exchange thoughts, ideas and feelings about his work and him.