Abstract Titel Morgonpressens övergång från fullformat till tabloid – vad händer med innehållet? Författare Annette Johansson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupning Termin Vårterminen 2005 Syfte Syftet är att studera om en förändring i tidningsformatet har betydelse för tidningens redaktionella innehåll. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Undersökningen genomfördes på Göteborgs-Postens utgåvor under första veckan i december 2003 respektive 2004: · 1 – 7 december 2003 · 29 november – 5 december 2004 Huvudresultat Övergången från fullformat till tabloidformat har mycket liten betydelse för det redaktionella innehållet. Undersökningen av Göteborgs-Posten uppvisar inte några stora förändringar, varken när det gäller omfång, struktur eller användningen av markörer. Förändringen av formatstorleken har liten betydelse för både omfång och antal artiklar. Antalet artiklar minskade med 5 procent, medan omfånget av det redaktionella materialet ökade med 4 procent. Genomsnittsartikeln ökade med 10 procent i omfång. Tabloidformatet innehåller snarare mer redaktionellt material än fullformatet. De genrer som uppvisar ökningar från 2003 till 2004 är i flera fall kopplade till de målgrupper som morgontidningarna söker, kvinnor och unga människor. Det gäller till exempel kultur och sport. Bland markörerna är det framförallt fotografierna som har ökat i tabloidformatet, men även illustrationer och billboards har ökat

Abstract Titel: Höga Kusten- En studie av hur en turistregion profilerar sig. Författare: Marcus Berggren och Daniel Engström Kurs: Media och Kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Antal sidor: 63 st Handledare: Marie Elfving Syfte: Syftet är att undersöka hur olika aktörer arbetar för att profilera regionen Höga kusten som turistregion. Metod: Kvalitativ undersökning med informantintervjuer Material: Nyckelpersoner inom regionen Höga kusten Huvudresultat: Regionen vill framhäva naturen och lugnet som den viktigaste tillgången. Deras arbete bygger mycket på samarbete mellan organisationerna.

Abstract Titel: Bachelor eller Bildjournalen? Fyra klassresenärers medievanor. Författare: Mira Öhlin. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Termin: Höstterminen 2003. Syfte: Mitt syfte är att undersöka klassresenärers medievanor. Min utgångspunkt är att smak är en klassmarkör och att en klassförändring medför en smakförändring. Jag tror således att det finns en relation mellan social mobilitet, smak och livsstil. Metod: Kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer. Material: fyra kvinnor i åldern 24-29 år. Kvinnorna studerade på universitetet, eller hade studerat tidigare. Vidare hade ingen av dem barn, två stycken hade sambo. Kvinnornas föräldrar hade typiska arbetarklassyrken. Huvudresultat: Respondenterna hade i olika grad förändrat sina medievanor sedan de började läsa på universitetet, en av dem – Sara – hade nästan inte förändrat sig alls. Detsamma gällde den övriga livsstilen. Universitetet hade för flera inneburit möte med annan typ av kultur. Två av respondenterna hade tydligt förändrat sin livsstil och sitt förhållningssätt till den legitima kulturen. Dessa respondenter går idag på opera, konstutställningar, teater och en av dem dansar balett. De flesta av respondenternas mödrar hade läst romaner, några hade lyssnat mycket på musik. I övrigt utövade inte föräldrarna några särskilda kulturaktiviteter. Föräldrarnas syn på resenärernas studier var generellt positiva, åtminstone inte uttalat negativa. Under analysens gång har det utkristalliserats fyra möjliga typer som respondenterna kan tänkas förhålla sig till när det gäller lösningar på konflikten av medieval. Respondenterna förhandlar på olika sätt och olika mycket. Dessa fyra typer är: A. Tar helt till sig den nya kulturen. B. Tar helt avstånd från den nya kulturen. C. Tar till sig delar från den nya kulturen men behåller delar av den gamla D. total ambivalens i kulturellt förhållningssätt. Min analys visar att Carola kan placeras i typ A, Sara i typ B, Kersti i typ B och C, samt jag själv i typ D.

Abstract Titel: Internkommunikationen mellan beställare och utförare i Västra Götalandsregionen Författare: Martin Milisic och Valpuri Mäkinen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT 2003 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikationen mellan beställare och utförare inom en utvald del av sjukvården i Västra Götalandsregionen upplevs. Metod och material: 14 kvalitativa samtalsintervjuer med beställare och utförare på Västra Götalandsregionen Huvudresultat: Kommunikationskanalerna som finns tillgängliga är många och har olika funktioner. Även om användningen av e-post har ökat kraftigt och upplevs som väldigt snabbt och smidigt uppskattas det personliga samtalet på grund av möjligheten till feedback. Båda parterna upplever kommunikationen dem emellan som någonting som beror på ens personlighet och initiativtagande. Kommunikationen mellan beställare och utförare sker främst mellan tjänstemännen på hälso- och sjukvårdskansliet och utförarnas ledningsorganisation, direktkontakt mellan beställare och utförare i lägre positioner saknas. Informationen når även de lägre nivåerna av utförarorganisationen men detta sker långsamt och utan möjlighet till feedback och dialog. Även kontakten med politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnderna saknas. Båda parterna upplever en brist i viljan att lämna ifrån sig information men förstår bakgrunden till detta.

ABSTRACT Titel: Herrarna i mediehagen. En kvantitativ studie av medieledarna, Thorbjörn Larsson och Jan Guillou Författare: Karin Pålsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fortsättningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Denna uppsats har som syfte att undersöka bilden av medieledare i pressen. Jag kommer att undersöka och jämföra mediebilden av Jan Guillou och Torbjörn Larsson. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Artiklar i Aftonbladet, Expressen, DN, GP, SVD, Affärsvärlden, Finanstidningen, Moderna Tider, Resumé, Vision och Veckans Affärer. Huvudresultat: Bilden jag får fram när jag jämför medieledarna Thorbjörn Larsson och Jan Guillou är att Larsson tydligast framställs som ledare. Fastän Guillou i sin roll som publicistklubbens ordförande syns mycket i medierna förknippas han ändå inte med rollen som en ledare i första hand utan som en kulturperson. Jämför jag sedan de manliga medieledarnas resultat med en tidigare studie om kvinnliga medieledare ser vi att de kvinnliga ledarna blir mer porträtterade och förekommer mer i kvällspressen än de manliga ledarna. Det är svårt att utläsa om värderingen mellan de manliga ledarna och de kvinnliga ledarna är genusbaserat eller inte. Det kan vara så att de kvinnor som inkräktar på mannens revir som Jutterström, både granskas och kritiseras hårdare än männen. Kvinnor som Adamo, som visserligen har en hög position inom mediebranschen, uppfattas inte som samma hot då hon är inriktad på veckotidningar för kvinnor. Det skulle även kunna vara så att det helt enkelt är kopplat till den specifika personen och att den kritik eller det beröm de får beror till stora delar på hur framgångsrika de är och på hur bra företaget går.

ABSTRACT Titel: Vem sänder vad till vem, genom vilken kanal och vem mottager vad från vem och genom vilken kanal? En studie av internkommunikationen på If Skadeförsäkring i Göteborg. Författare: Johanna Snellman & Jennie Svantesson Kurs: Fördjupningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att undersöka internkommunikationen på If skadeförsäkring i Göteborg. Metod: Kvantitativ med kvalitativa inslag. Material: Enkäter och intervjuer. Huvudresultat: Internkommunikationen på If Skadeförsäkring kan beskrivas med att ledningen är sändare av information via tre huvudsakliga kanaler, den elektroniska personaltidningen Magazinet, intranätet samt den närmsta chefen. Mottagarna av informationen är medarbetarna på If. De flesta medarbetarna läser inte Magazinet då de finner den ointressant, många av de yngre visste inte heller att tidningen fanns. När det gäller informationen på intranätet så läser alla den, men i olika utsträckning. En grupp av de äldre medarbetarna ansåg att det var svårare än sina yngre kollegor att hitta information på intranätet. När det slutligen gäller den närmsta chefen som informationskanal så var de allra flesta nöjda med denna kanal. Det som dock framkom var att Motorskadeavdelningen inte var riktigt lika nöjda som de övriga avdelningarna. Sammantaget visade det sig att alla medarbetarna utom de upp till 25 år använder sig av de formella informationsvägarna i större utsträckning än de informella.

Abstract Titel: Vem ser på vad? En kvantitativ studie om unga människors val av TV-kanal utifrån positionella och individuella faktorer. Författare: Anna Bjelkholm Jessica Gustafsson Handledare: Annika Bergström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2004 Sidoantal: 70 Syfte: Att beskriva och förklara ungas val av TV-kanal utifrån positionella och individuella faktorer Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: Ung-SOM Västsverige 2000 Huvudresultat: Vår undersökning visar att de TV-kanaler unga människor väljer att titta på styrs av en mängd faktorer. De resultat vi kommit fram till visar att de unga människorna i vår undersökning främst tittar på de kommersiella kanalerna. Anledningen till att de väljer dessa kanaler före Public Service- kanalerna kan bero på att de är uppvuxna med många kanaler och därmed är medievana, vilket i sin tur gör att de är har större benägenhet att växla mellan olika kanaler. Vad gäller de positionella faktorerna är de demografiska variablerna ålder, kön och bostadsområde de som betydelser mest för kanalvalet. De yngre åldersgrupperna tittar mer regelbundet på de kommersiella kanalerna, men främst på musikkanalerna. Män tittar mer på Public Service- kanalerna liksom även de som bor på landsbygden. De socioekonomiska faktorerna spelar i vår undersökning inte lika stor roll för kanalvalet som de demografiska, men en skillnad vi kunde se var att unga människor från arbetarklass tenderar att titta mer på samtliga kanaler, med undantag för de kommersiella. Vad gäller de individuella faktorerna kan vi med säkerhet säga att de inte, i vår undersökning, betyder särskilt mycket för kanalvalet. De livsstilsdata som vi baserar våra livsstilgrupper på är för allmänna och enkätfrågorna är inte i särskild stor utsträckning anpassade efter unga människor vilket är en anledning till att resultaten inte blev som vi förväntade oss. En annan orsak till att det inte fanns några skillnader mellan de olika livsstilsgrupperna är att de TV-kanaler som ingår i vår studie är för lika varandra till sitt innehåll och att en studie som vår borde ligga på programnivå istället. Dessutom är det ganska troligt att samtliga kanaler ses av i stort sett alla unga människor varje dag eftersom unga människor har en förmåga att ”zappa” mellan olika kanaler, vilket leder till att de tittar på samtliga kanaler i stort sett varje gång de slår på TV: n. Slutligen kan vi påstå att det i vår undersökning är de positionella snarare än de individuella faktorerna som har störst betydelse för kanalvalet.

Abstract Titel: En omänsklig hetsjakt – En studie om PR- konsulters föreställningar om medias betydelse vid politiska skandaler Författare: Pernilla Eriksson & Sara Östergaard Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att kartlägga PR- konsulters föreställningar kring medias betydelse för politiska skandaler. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: Två autentiska skandalfall Huvudresultat: PR- konsulter tillskriver media stor betydelse vid politiska skandaler. PR- konsulterna föreställer sig att mediearenan är den arenan som är viktig för att lyckas på de övriga arenorna. I en skandalsituation är det viktigt att vara ärlig, hålla sig tillgänglig och redan från början redovisa samtliga fakta. Den skandalomsusade bör välja ett medium där risken för att bli klippt är obefintlig för att kunna föra ut sitt budskap på bästa möjliga sätt. Icke legitima handlingar är att försöka ta sig igenom en skandal genom lögner och oärlighet.