ABSTRACT Titel: Fair play eller offside – sportjournalistikens etik Författare: Charlotta Blixt & Daniel Elfvelin Antal sidor: 77 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs, institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Våren 2004 Handledare: Britt Börjesson Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka vilket etiskt förhållningssätt sportjournalister på morgontidningar har. Avsikten är att undersöka i vilken utsträckning sportjournalister avviker, respektive följer de rådande regler och normer som finns angående etik i Sverige. Metod: Kvalitativ intervju Material: Intervjuer med sportjournalister på två landsortstidningar samt en storstadstidning. Huvud- resultat: Sportjournalisternas etiska förhållningssätt är varken fair play eller offside. I många fall är sportjournalistiken etiskt försvarbar, särskilt när det gäller hänsyn, källkritik och saklighet, men i vissa avseenden höjer vi ändå det gula kortet. Brister vad gäller allsidighet och objektivitet finns i morgontidningarnas sportjournalistik.

Abstract Titel: Lokal, glokal, global – en studie av globaliseringens inverkan på nyhetsförmedlingen Författare: Emelie Janelöv och Tomas Larsson Kurs: MKV C, vårterminen 2003-08-17 Handledare: Annika Bergström Syfte: Att undersöka hur det lokala, globala och glokala innehållet i Göteborgs-Posten såg ut under tidsperioden 1965-2002. Genom att titta på tidningar från olika tidsperioder vill vi se hur innehållet förändras med fokus på de artiklar där det lokala och globala blandas, dvs. de glokala artiklarna. Metod: Vi använder oss av en kvantitativ innehållsanalys Material: Materialet är 840 artiklar från Göteborgs-Posten fördelade på våra tre undersöknings år 1965, 1985 och 2002. Huvudresultat: På många områden kan man se förändringar som skett under tidsperioden 1965-2002, men vi anser att det är fel att tala om någon sorts revolutionerande globaliseringstrend som ökat de senare åren. Det glokala nyhetsmaterialet där det lokala och det globala sammanblandas har endast ökat marginellt.

Abstract Titel: 11 september – en kvalitativ studie om människors förståelse för hur medier hanterade katastrofen den 11 september 2001. Författare: Marie Cannervik Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap Sidantal: 55 Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur människor fick vetskap om vad som hände den 11 september 2001 samt undersöka vilken förståelse de har för hur medier hanterade katastrofen. Metod och material: Tre fokusgruppsintervjuer Huvudresultat: I analysen kommer jag fram till att de utan högre utbildning konsumerar mycket mer kvällstidningar, vilket kan vara en av anledningarna till att dessa personer ofta är mer kritiska till det medierna förmedlar. De personer med högre utbildning känner ofta ett större behov av att hänga med i vad som händer i Sverige och runt omkring i världen. Jag ser det som att dessa är mer aktiva i sitt nyhetstittande. Här kan man se en skillnad i varför man konsumerar TV-mediet, de med högskoleutbildning har ett större behov av att hänga med i nyheterna varje dag. De ser det som en förlust om dem missat en viktig händelse som andra har hört om. Det är självklart att den amerikanska gruppen har lite annorlunda känslor efter det som hände den 11 september att de blev påverkade på lite annorlunda sätt än svenskarna då det var deras hemland som blev attackerat. Genom denna undersökning går det inte se en klar skillnad mellan grupperna med de högutbildade och de utan högre utbildning. Jag tror att eftersom denna katastrof påverkade oss alla starkt, helt oberoende från vilken social eller kulturell grupp man kommer ifrån, finns det inga stora skillnader. Vi blev alla påverkade att man i denna undersökning inte kunde se en klar bild över vad som skiljer grupperna åt. Men jag tycker det var intressant att se vad de alla hade för åsikter om ämnet.

ABSTRACT Titel Stenbeck – en privat man i det offentliga En kvantitativ studie av rapporteringen kring Jan Stenbecks bortgång Författare Mia Göransson och Helena Hjalmarsson Handledare Anna Maria Jönsson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen Termin Vårterminen 2003 Syfte Vårt syfte är att studera och jämföra mediernas rapportering kring Jan Stenbecks död Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Aftonbladet och Dagens Nyheter, 2002-08-20 – 2002-09-04 Huvudresultat Det fanns en skillnad huruvida tidningarna rapporterade utifrån ett privat respektive offentligt perspektiv. Aftonbladets rapportering var mer av privat karaktär, eftersom den bestod av fler mjuka nyheter och var präglad av ett sensationellt innehåll. DN:s material innehöll i större utsträckning nyheter av den hårda sorten, som ekonomi och maktförhållanden, vilka är av mer offentlig karaktär. Resultaten visade att det fortfarande finns tydliga skillnader mellan tabloidpress och traditionell press

Abstract Titel: En skräpuppsats – En kvalitativ studie av Renovas internkommunikation Författare: Ola Laurin & Tobias Johansson Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs. Göteborgs Universitet, Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG) Termin: Vårterminen 2003 Syfte: Syftet med uppsatsen är att presentera och analysera Renovas interna kommunikation. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer samt en enkät som var utformad med många öppna frågor som ett slags försök till skriftlig intervju. Material: Sex intervjuer med renhållare på Renova samt två informantintervjuer med marknadschef Eva Adersjö och fackordförande Mikael Hansson på Renova. 36 svar från enkäten som gick ut till mellanchefer. Antal sidor: 45 Huvudresultat: Renova satsar mycket på sin interna kommunikation. Det vi har kommit fram till är dock att detta inte är tillräckligt utan att det krävs omfattande åtgärder. Vi hävdar att renhållarna inom Renova saknar den överblick som är så viktig för att skapa delaktighet och att öka deras tillgång till intranätet är av yttersta vikt. Vidare menar vi att den absolut största anledningen till att man inte har ett sunt kommunikationsklimat är att det saknas uppföljning på utlovade åtgärder.

Abstract Titel Radio FM/Partille Närradio – en lyssnarundersökning Bakgrund Författare är Martin Jordö, martin.jordo@telia.com och Henrik Svedlund, henrik.svedlund@ebox.tninet.se. Denna undersökning är utförd som ett uppsatsarbete vid Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs Universitet. Undersökningen utförs som en del av utbildningen på Fördjupningskurs (C-nivå) i Medie- och kommunikationsvetenskap under vårterminen 2003. Syfte Vårt syfte är att undersöka kännedomen om och lyssnandet på närradiofrekvensen 88.0 Megahertz i Partille kommun. Metod Telefonenkät med en blandning av öppna och bundna frågor. Material Ett obundet slumpmässigt urval ur mantalsregistret på 438 personer i åldrarna 15-80 år bosatta i Partille kommun Svarsfrekvens Svarsfrekvensen i denna undersökning är 64% av nettourvalet. Detta gör att det totalt finns 263 respondenter som har svarat på frågor i denna undersökning. Huvudresultat Vi kan konstatera att ett spontant svar på frågan: ”Vilka radiokanaler lyssnar du på?” visar på ett lyssnande i kommunen på 13,5% på frekvensen för Radio FM/Partille Närradio. Vid tillfrågande om specifikt lyssnande på frekvensen så säger sig 35,2% lyssna på frekvensen. Vi uppskattar det dagliga lyssnandet på frekvensen till ca: 6% av Partille kommuns befolkning i åldrarna 15-80 år. Resultaten ligger i linje med tidigare undersökningar. Kännedomen om att det finns en lokal station i Partille är 77,4%. Kännedomen om namnet Radio FM 88.0 MHz är 67,8% och om namnet Partille Närradio 70,9%.

Abstract Titel: Bok & Bibliotek -En studie av mässans roll och position på det kulturella fältet utifrån arrangörer och utställare Författare: Johanna Adamsson och Lisa Virhammar Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen. Termin: Vårterminen 2003 Handledare: Anna Maria Jönsson Sidantal: 57 sidor Syfte: Vårt syfte med denna studie är att studera Bok- & Biblioteksmässans betydelse och funktion med fokus på de fält och maktpositioner som kan förekomma utifrån såväl arrangörer som utställare. Metod: Kvalitativa intervjuer. Material: Vi har genomfört sju intervjuer med respondenter från såväl arrangören, Bok & Bibliotek i Norden AB, samt fyra bokförlag. Huvudresultat: Vi har funnit att Bok- & Biblioteksmässan är ett mångfacetterat arrangemang där såväl utställare som arrangörer ser blandningen av kulturella och kommersiella aktörer bidra till mässans existens. Mässan besitter ett starkt symboliskt kapital och därmed en stark position på det kulturella fältet. Detta symboliska kapital på det kulturella fältet är även viktigt för de aktörer som deltar på mässan då det kan påverka deras egna positioner under kommande år. Utställarna ser också det symboliska kapitalet påverka deras möjlighet till att utöva inflytande på exempelvis monterplaceringen på mässan. Detta är dock inte arrangörerna lika övertygade om. Huvudsyftet med deltagandet på mässan är att visa upp sig. Detta syfte är detsamma för såväl små som stora förlag även om det finns ytterligare syften som skiljer förlagen åt. Syftet med Bok & Bibliotek är detsamma för både arrangörer och utställare, alla är överens om mässans betydelse för att skapa en träffpunkt.

Abstract Titel Observera – hur tolkas publicitet? Författare Moa Hörnquist & Mikaela Östebro Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs (JMG) Termin Vårterminen 2003 Handledare Monika Djerf-Pierre Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur publicitet tolkas som positiv respektive negativ av TeliaSoneras intressenter. Metod Kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Material Två fokusgrupper och tre personliga intervjuer med medie- och aktieanalytiker samt med pressansvarig på segment Privat på TeliaSonera, Sverige. Huvudresultat Vi har kommit fram till att mediebilden har stor betydelse för ett företag. Samtliga intressenter menar att en dålig mediebild har en negativ påverkan för ett företag samt att den har betydelse för vad de olika intressenterna tycker om det. Vidare kan vi slå fast att det ofta är det negativa och avvikelser som träder fram på redaktionell plats. Även om företaget får kommentera kommer många inte att ta del av eventuella rättelser vilket kan leda till problem för företaget. Bolag som TeliaSonera har stort samhälleligt intresse och får ofta negativ publicitet. Exempel på positiv publicitet är när det skrivs om folkliga och engagerade chefer eller om det kommer fram att ett företag har bra personalpolitik. Publicitet om det nya TeliaSonera bedömdes också som positiv. Negativ publicitet kan vara nedskärningar och att jobb försvinner. Samtliga fokuserade på starka rubriker och vissa ord med negativ/positiv klang. Bilder kunde också spela in vid bedömningen. Vad gäller intressenternas erfarenheter och allmänna bild av TeliaSonera kunde vi se att Telias tidigare monopolställning på marknaden kan ha bidragit till att skapa den negativa bild av bolaget som många har. De som var positiva till företaget var också mer benägna att tolka artiklarna som positiva. Intressenterna tolkade olika utifrån den kontext de tillhör d.v.s. yrke, den bild de har av TeliaSonera, kunskap om näringslivet etc. Vi kunde även se att intressenterna tolkade olika utifrån förväntningar på nyhetsgenren och journalisten samt de kunskaper de hade i ämnet.

ABSTRACT Titel: Trovärdiga TV-nyheter – En kvalitativ innehållsanalys av hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar Författare: Maria Norbäck & Nadia Rabit Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (c-kurs) Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2003 Handledare: Monika Djerf Pierre Antal sidor: 54 Syfte: Att undersöka hur trovärdighet skapas i TV:s nyhetssändningar, för att sedan lägga en genusaspekt på fenomenet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: En veckas sändningar av Rapport, Aktuellt och Nyheterna Huvudresultat: I de nyhetssändningar vi undersökte kunde vi identifiera alla de 12 symboliska makttekniker vi använde som analysinstrument. Bekräftelseteknikerna synliggörande, förhärligande, förstående och tillhandahållande av information har varit enkla att upptäcka då de är strategier som används mer eller mindre hela tiden. Erkännande och dubbelbelöning var svårare upptäcka, men vi hittade några exempel även på dessa. Också härskartekniker har vi kunnat spåra och även de fungerar ofta som stenar i nyhetsprogrammens trovärdighetsbygge. Förlöjligande och oförstående används ofta i interaktionen mellan reportrar och personer med makt. Osynliggörande och undanhållande av information har varit svårare att identifiera, då de per definition inte syns. Vi har dock sett situationer då man förstår att dessa tekniker används. Dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam är tekniker vi kunnat urskilja på en högre abstraktionsnivå. Användandet av makttekniker är också ett ”verktyg” nyhetsprogrammen använder för att mediera kvinnor och män, bl a genom att synliggöra kvinnor och män på olika sätt, osynliggöra kvinnor i större utsträckning än män och påföra skuld och skam på grupper som ofta består av kvinnor.