Abstract Titel: [yur-te-boy] – en kvalitativ textanalys av hur utländska guideböcker presenterar Göteborg Författare: Marie Eriksdotter och Michaéla Claesson Handledare: Marie Elfving Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-kursen ht 2003 Sidantal: 60 Syfte: Undersöka hur Göteborg presenteras i utländska guideböcker Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av utländska guideböcker Sammanfattning av resultat: Resultatet av vår undersökning visar att vi kan se vissa mönster i hur Göteborg presenteras. Vi har dragit slutsatsen att djup kännedom om Göteborg inte är så vanligt förekommande. Vi har också konstaterat att den kulturell/historiska genren verkar vara en av de mer intressanta för dessa guideböcker, liksom att den kulturella kontexten inte så ofta lyser igenom i våra guideböcker. Beskrivningar med positiv värdeladdning anser vi vara använt i hög grad i vårt material. De olika texterna visar på olika sorters identitet som därmed blir till olika sorters identitet i de olika länderna. En identitet av Göteborg som vi upplever vara den mest framträdande i vårt material är den historiska. En slutsats vi anser oss kunna dra är att Göteborgs historia spelar en stor roll i identitetsskapandet. Vi ser även att Göteborgs kulturella sida framhålls i vårt textmaterial, liksom Göteborgs pittoreska och vänliga atmosfär. Vi anser att Göteborg framstår som en historiskt intressant, kulturellt tilltalande, pittoresk stad med industriella inslag.

ABSTRACT Titel: Den synliga dagordningen – en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Dagens Nyheters presentation av krigsupptrappningen mot Irak Författare: Martin Karlsson & Axel Sjöberg Antal sidor: 60 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursen, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2002 Handledare: Karin Fogelberg och Jan Strid Syfte: Att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet presenterar konflikten mellan världssamfundet, med USA i spetsen, och Irak under perioden 1a september – 20e december 2002. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Alla artiklar rörande konflikten, i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, under den angivna tidsperioden. Huvudresultat: Tidningarna har inte lyckats med vare sig en allsidig rapportering eller att kontextualisera konflikten på tillfredställande sätt. Detta gäller Dagens Nyheter i större utsträckning än Aftonbladet. De har i sin presentation av konflikten fokuserat på ämnena krig, politik, vapeninspektioner och Iraks eventuella vapeninnehav. Dessa ämnen har generellt sett diskuterats med ett politiskt perspektiv. Mycket lite utrymme har givits åt civilbefolkningen i Irak medan Irak som nation, Saddam Hussein, USA, George W Bush och FN givits mycket större utrymme.

Abstract Titel: Bakom spegeln – Reklamskapares resonemang kring hur reklam kan forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Författare: Therese Berglund och Caroline Hansson. Kurs: Fördjupningskurs medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Höstterminen 2002. Syfte: Att undersöka hur reklamskapare resonerar kring huruvida reklamens bild av kvinnan kan bidra till att forma unga kvinnors kroppsuppfattning. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Semistrukturerade intervjuer med fem reklamskapare. Huvudresultat: Reklamskaparna tror att det finns en koppling mellan reklam och kroppsuppfattning. De menar att kvinnoidealet, som består av en smal kropp och ett vackert utseende, är förskönat och ibland ouppnåeligt. De anser att de är en del av den stora massan som är med och förstärker, för vidare och ibland skapar dessa ideal. Reklamskaparna vill att man ska förhålla sig kritiskt till reklam, men tycker samtidigt att ärlighet är något de prioriterar högt.

Abstract Titel: Ett nytt sätt att utbilda En kvalitativ studie om e-learning hos IBM ur sändar- och mottagarperspektiv Författare: Matilda Blomberg Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2002 Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur ett e-learningskoncept ser ut. Jag vill undersöka vad e-learning är och skildra en förståelse för vilka svårigheter som kan uppstå vid överförandet av budskapet från sändaren till mottagaren eller kursdeltagaren. Metod: Kvalitativ metod Huvudresultat: Jag har erfarit att e-learningkonceptet riktas mycket till företag där effektivitet är ett honnörsord, spar tid och därmed pengar. Inte mycket kraft läggs ner på att saluföra de pedagogiska och kommunikativa aspekterna e-learning för med sig. De övergripande slutsatserna jag kommit fram till är att e-learning är ett användbart utbildningsverktyg som kan komma att bli ett utmärkt komplement till våra andra mer traditionella utbildningstraditioner. Vad gäller IBM, ligger den pedagogiska kärnan i konceptet både i Problembaserat lärande (PBL) och Platonmetoden. Inlärningsprocessen ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en fortgående process där individen blir mer och mer säker på innehållet. Funktioner som kursen har från IBM:s sida är att dels lära ut och att visa den bredd och kompetens som IBM innehar. Kunskap har genererats när kursdeltagaren kan applicera sin kunskap i ett annat sammanhang. Det finns en god möjlighet för kursdeltagaren att få ställa frågor och få svar i kursen. Överordnat det som styr användningen och utvecklingen av e-learning är 2000-talets levnadssätt dvs. ont om tid, stressigt, stor datavana och tillgång till dator, vilket kommit att prägla min studie.

Abstract Titel Visst har storleken betydelse – En studie av läsarnas uppfattning och attityder kring Göteborgs-Postens omgörning till del 2 i tabloidformat. Författare Andreas Eriksson och Jenny Banke Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs universitet Termin Våren 2003 Handledare Ingela Wadbring Syfte Att analysera användning och attityd till Göteborgs-Posten före och efter omgörning till del 2 i tabloidformat. Metod Kvalitativa djupintervjuer Material Djupintervjuer med 9 stycken Göteborgs-Posten prenumeranter i åldrarna 22 till 73. Huvudresultat: Vi har funnit indikationer på att formatet har betydelse för läsaren när de läser en dagstidning. När en morgontidning ändrar format från fullformat till tabloidformat framstår det inte som att läsarna uppfattar att det sker en tabloidisering av tidningen. När en tidning ändrar format till tabloid så kan detta dock innebära att läsarens användning av tidningen förändras med bland annat följden att tidningen läses på andra platser än innan. Det har också visat sig att tabloidformatet är ett uppskattat format vilket tyder på att trenden att byta från fullformat till tabloidformat på tidningsmarknaden är en läsardriven trend som förmodligen kommer att fortsätta.

Abstract Titel: En förenings medlemsbrev Författare: Ros-Marie Andersson & Daniel Lundgren Kurs: Göteborgs universitet, Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2004 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 55 sidor (71 med bilagor) Syfte: Syfte med studien är att ta reda på hur Göteborgs Läkaresällskaps medlemmar uppfattar och använder föreningens medlemsbrev. Studien kommer dessutom att undersöka vad medlemmarna får ut av informationen i medlemsbrevet samt dess inverkan på kultur och gemenskap inom föreningen. Metod: Kvantitativ med postenkäter Material: 436 enkäter ifrån medlemmar i Göteborgs Läkaresällskap Huvudresultat: De allra flesta medlemmarna läser medlemsbrevet övergripande och finner det intresseväckande. Det är ganska jämt fördelat på vilket sätt medlemmarna får medlemsbrevet. En övervägande andel av medlemmarna tycker att utgivningsfrekvens och vissa aspekter i format medlemsbrevet är bra, medan hälften av medlemmarna upplever andra delar i formatet som bra. Medlemmarna verkar tillfredställa ett informationsbehov, personligt uttrycksbehov samt samhörighetsbehov. Medlemsbrevet verkar också spela en roll i att skapa och sprida sällskapets kultur, och kan också ha en betydelse i att skapa en social gemenskap.

Abstract Titel: Smutsig sanning eller ren lögn? Författare: Frida Nilsson och Petra Sjöberg Antal sidor: 63 Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2003 Syfte: Vi vill göra en jämförelse mellan svensk och amerikansk press vad gäller rapportering av Irakkriget, för att se om och i så fall hur krigspropagandan kommer till uttryck. Metod: En kvalitativ textanalys Material: Artiklar hämtade från Dagens Nyheter och New York Times tisdagen den 25 mars 2003. Huvudresultat: Både DN och New York Times innehöll propaganda och medlidande. Propagandan skiljde sig inte mycket åt tidningarna emellan. Detta berodde på att DN hade påverkats av amerikansk propaganda. Vad gäller medlidandet skiljde de båda tidningarna sig åt. DN tilldelade sitt medlidande den irakiska befolkningen medan New York Times tilldelade sitt medlidande den amerikanska befolkningen. På den redaktionella nivån kunde vi konstatera att både DN och New York Times skildrade Irakkriget utifrån ett amerikanskt perspektiv. Både DN och New York Times hade utsända journalister i olika länder. Den stora skillnaden borde ha legat i att New York Times hade så kallade inbäddade journalister, men detta faktum märkte vi knappt av.

Titel: Hur ser stadsdelsnämnden på sin uppgift att föra ut samhällsinformation till etniska minoriteter? Författare: Nina Sunde, Charlotta Dahlin-Johansson Kurs: Fortsättningskurs, C-uppsats, 10 p Termin: Vårterminen 2003 Vi har fått i uppdrag av stadskansliets informationsgrupp i Göteborg att behandla problematiken med den kombinerade ord- och kulturförståelsen i myndighetsinformationen. Det primära syftet med studien är att undersöka hur stadsdelsnämnden ser på sin uppgift att föra ut information till etniska minoriteter. Vi syftar då främst på den samhällsinformation som skall nå ut till etniska minoriteter. Vidare vill vi undersöka hur de informationsansvariga ser på den kombinerade språkproblematiken och bristande kunskapen som finns bland etniska grupper om den svenska samhällsstrukturen. Med tanke på den expansiva och mångkulturella utveckling som finns mitt ibland oss har vi också för avsikt att ta reda på hur stadsdelsnämnderna ser på den egna kulturella kompetensen. Vår studie är av kvalitativ art och bygger på sex informantintervjuer (samtalsintervjuer per telefon) med informationsansvariga på två strategiskt utvalda stadsdelnämnder vardera i storstäderna Göteborg, Stockholm och Malmö. För att problematisera ämnet har vi också för avsikt att jämföra om det råder någon skillnad i informationspolicyn mellan de stadsdelsnämnder som ligger i invandrartäta respektive invändarglesa områden. Vi har dragit nytta av tidigare forskning, en studie om Backabranden 1998 av Larsson och Norstedt samt en D-uppsats av Wallenlind- Nuvungas om Storsatsningen i Biskopsgården som i likhet med vår studie behandlar problematiken med bristande kommunikation mellan myndigheter och etniska minoriteter. Annan litteratur har vi fått genom förmedling av Ulla Berglindh som håller kurser i interkulturell kommunikation på Pedagogen. Undersökningen visade på att samtlig myndighetsinformation sker på lätt svenska med möjlighet till flexibilitet i invandrartäta stadsdelar. De flesta informanter har en positiv inställning till den antagna informationspolicyn, även om de framkommit att medborgarnas möjligheter till respons på informationen är minimal och alltså inte undergått en ordentlig utvärdering. Detta beror bl.a. på valda informationskanaler. Man såg det generella i informationspolicyns utformande som en stor fördel men medgav även att det fanns brister i implementeringen av policyn. Som väntat var den kulturella kompetensen högre i de invandrartäta stadsdelarna eftersom man i sitt dagliga arbete hade en nära kontakt med de etniska grupperna. Här användes även informationspolicyn flexiblare. Genom att integrera det svenska språket med invandrarspråk upplevde man att man åstadkom sina mål att nå ut med sitt budskap. En blandning och flexibilitet ansågs öka förståelsen av den svenska samhällsstrukturen.