Abstract Titel: ”Hybrid – Tidningen bara för dig!” Författare: Frida Stenquist Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskurs Termin: Höstterminen 2000 Syfte: Att belysa om det finns en framtid på läsarmarknaden för en tidskrift som Hybrid med avgränsning till tjejer i denna tidskrifts målgrupp. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer Material: Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer. I varje intervju har tre tjejer i åldrarna 16-25 år intervjuats. Resultat: Mina resultat visar att det finns en framtid för Hybrid. De nio tjejerna är alla intresserade av att prenumerera på tidskriften. Att tidningen är gratis talar också för en framtid för Hybrid. De äldre tjejerna ställer sig tveksamma inför att lämna ut personuppgifter för att få tidningen hemskickad, medan de yngsta är vana vid detta förfarande då detta förekommer ofta på Internet. Tjejerna tycker också att Hybrid liknar de tidskrifter den konkurrerar med både till utseende och innehåll. Hybrid skiljer sig dock på ett par punkter, den har inte lika mycket text på sin framsida och det finns material som tjejerna tolkar som riktat till killar. När det gäller individanpassning är tjejerna överens om att de vill ha både anpassat och allmänt material. De vill alla möta överraskande material ibland. De tycker inte att vad omgivningen i form av kompisar anser inverkar på deras val av intresseområden. Tjejerna tycker därför inte heller att det är viktigt för dem att läsa precis samma artiklar som sina vänner.

ABSTRACT Titel I gränslandet mellan verklighet och fiktion. En receptionsanalys av hur 8 tv-tittare upplever dokusåpan Big Brother Författare Malin Taavola, Linda Täng och Sara Iglesias Karlsson Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Hösten 2000 Handledare Henrik Örnebring Syfte Att försöka få en fördjupad kunskap om vilket symbolvärde dokusåpan Big Brother har för mottagaren och hur han/hon skapar mening ur programmet. Metod Receptionsanalys – kvalitativa djupintervjuer Material Djupintervjuer med 8 personer i åldrarna 26 till 73 år. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att den yttersta anledningen till att våra respondenter tittar på Big Brother är underhållning och förströelse. Utmärkande är dock att alla våra respondenter visar på ett högst personligt engagemang för deltagarna i programmet. De talar om dessa människor som om de tillhörde den närmsta bekantskaps- kretsen eller familjen. Något som vi i vår analys kopplar till det faktum att det är vanliga människor som deltar i programmet. Gränsen mellan verklighet och fiktion upplevs flytande. Det faktum att programmet bygger på kameraövervakning och att man som tittare har möjlighet att kika in i huset på deltagarnas vardagliga tillvaro, har bidragit till att skapa nära relationer mellan våra respondenter och texten. Det har i sin tur ökat möjligheten till identifikation. Lusten att titta – voyeurism – är en av de bidragande anledningarna till att man tittar, liksom förväntningarna inför den relativt nya genren dokusåpan. En genre där även gränserna för privat och offentligt upplevs som diffusa.

Abstract Titel: Ungdomars föreställningar om medievåld Dokument: C- uppsats Författare: Peter Grönberg. Institution: Journalistik och Masskommunikation Handledare: Birgitte Christiansen Tid: Höstterminen 2000 Sidantal: Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Nyckelord: Media, våld, socialpsykologi Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i ungdomarnas föreställningar om medievåld och vad som påverkar dem. Jag har använt oss av en hermenutisk ansats med kvalitativ metod., och utgått från etnografiska och receptionella angreppssätt. Enskilda intervjuer har varit den främsta källan för informationshämtandet. Jag har valt att angripa problemet ur tre perspektiv: En bakgrundsöversikt av medieanvändning, moralisk panik samt medieeffekter som knyts samman till de resultat jag fick i intervjuen. Intervjuerna analyseras med hjälp av kulturella och socio -analytiska redskap, som belyses i den teoretiska genomgången Resultat:

Abstract Titel Facket, studenterna och nätet: Internet som kommunikationsmedel i Akademikerförbundet SSR Författare Daniel Karlsson Handledare Jan Strid Johanna Lindell / Akademikerförbundet SSR Kurs C-kurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin Hösttermin 2000 Syfte Syftet är att nå kunskap om hur Akademikerförbundet SSR:s webbplats, och annan kommunikation över Internet, kan bli ett bra kommunikationsmedel för förbund och studentmedlemmar. Metod Kvalitativa forskningsintervjuer Material Intervjuer med ansvariga på förbundets informationsavdelning samt fem studentmedlemmar Huvudresultat Studentkommunikationen idag fungerar i stort tillfredsställande. Kritiska aspekter är exempelvis att informationen för vissa fokuserar på saker som inte berör dem. Förbundet förefaller mest bekymrad över att informationen inte är riktad till studenter som helhet, men studenterna menar att det är yrkeskategorierna som är det avgörande. För både förbundet och studenterna utgör Internet ett alternativ till andra medium. Syften som man kan tänka sig att uppfylla med mediet är i princip samma som med kommunikationen i övrigt. Detta handlar om att erbjuda respektive erhålla kunskap och hjälp inom de traditionella fackliga områdena, samt allmän facklig och förbundsanknuten information. På Internet är även möjligheter till kommunikation och kunskapsutbyte med andra medlemmar och övriga samhället ett syfte till användning, och detta kan för förbundet ha en informativ funktion. Viktiga aspekter för båda parter är aktualitet och snabbhet. Detta är egenskaper hos mediet som kan göra det mer attraktivt än andra sätt att kommunicera. Det är i vissa fall positivt att aktuell fortlöpande information skickas direkt till medlemmarna, men informationen måste relatera till studenterna intresseområden. Utformningen av webbplatsen ska präglas av enkelhet och lätt att hitta, men den grafiska formgivningen är också en viktig aspekt. Kommunikationen på Internet bör även försöka göras så personligt som möjligt, då den personliga kommunikationen är den ofta föredras. För att användning av de Internetbaserade medierna ska realiseras krävs att studentmedlemmarna är medvetna om att möjligheterna finns. Dessutom måste förbundet ansvara för att initiera och aktivera kommunikationen på Internet.

Abstract Titel: BOKMÄ$$A – En kritisk diskursanalys av pressmaterialet från Bok och Biblioteksmässan 1999. Författare: Helene Gunnarsson, Miléne Padellaro och Anna Karin Wiberg. Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs (C-kurs) Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2001 Handledare: Birgitte Christiansen Syfte: Att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur Bok och Biblioteksmässan ur ett ideologiskt perspektiv konstrueras som fenomen i pressmaterialet från 1999. Metod: Kritiskt diskursanalys. Material: Pressmaterialet från Bok och Biblioteksmässan 1999. Antal sidor: 144 Huvudresultat: Det kulturella i artiklarna framställs genom beskrivningar som ges olika ideologiska värden. Kulturdiskursen präglas av konventionalism, en reproduktion av de hierarkiska kulturdefinitionerna. Undersökningen med avseende på ekonomi kan sammanfattas med att Bokmässan framställs som ett forum för ekonomisk kulturpolitik. Vi ser konsekvenser av den konkurrenssituation pressen verkar inom idag. Den journalistiska diskursen med avseende på gender karaktäriseras av en stereotyp framställning av kvinnor och män. Ett sammanfattande resultat av undersökningen är att kulturjournalistiken utmärks av att den saknar en kritiskt granskande hållning. Diskursordningarna konstruerar Bokmässan som ett uttryck för den dominerande maktens ideologi.

Sammanfattning (abstract) TITEL: »P2… är inte lätt» – om spelet kring P2/Musikradions uppdrag på 90-talet FÖRFATTARE: Andreas Löfman KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Vårterminen 2001 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet HANDLEDARE: Peter Dahlén SYFTE: Att i studiet av diskursen kring P2/Musikradion under 90-talet… … kartlägga de strukturella (dvs. ekonomiska, organisatoriska och de i sändningsavtalen med staten uppställda) villkoren för P2/Musikradions verksamhet under 90-talet;… undersöka hur P2/Musikradiouppdraget behandlas i diskursen, och genom detta också kunna… … säga något om P2/Musikradions (spänningsfyllda) relationer såväl internt som till omgivande samhällsfält/aktörer som har intressen i och inflytande över verksamheten – allt i det övergripande syftet att utveckla teoretiska verktyg (begrepp och modeller) till hjälp för vår förståelse av P2/Musikradion som public service-institution. METOD: Diskursanalys av texter som behandlar P2/Musikradions verksamhet och uppdrag. MATERIAL: o P2/Musikradions egna officiella dokument: policytexter, verksamhetsbeskrivningar, årsredovisningar;o Organisationsinterna dokument: redaktionsprotokoll, redaktionernas intern- och externkorrespondens etc.;o Artiklar i dags-, kvälls- och fackpress;o Medie- och kulturpolitiska dokument. HUVUDRESULTAT: Det finns under 90-talet två händelser som har varit av särskild betydelse för P2/-Musik-radion och som även dominerat diskussionen kring verksamheten. Det gäller dels den kommersiella radions intåg och den till följd därav genomförda organisationsför-ändringen inom Sveriges Radio runt 1992-93, dels de mycket kraftiga nedskärningar som drabbade verksamheten 1995. I samband med dessa händelser har spänningarna i Musikradions upp-drag kommit till tydligt uttryck i diskursen. Spänningarna visar sig i den klassificeringskamp om vad Musikradion är och primärt bör vara som äger rum i diskursen. Kampen står mellan olika intressesfärer som har skilda uppfattningar om vad verksamheten ytterst skall syfta till. Till dessa är kopplade del-diskurser. Jag har skilt mellan fyra sådana: den kulturpolitiska, den ekonomisk/organisatoriska, den marknadsorienterade/kommersiella och slutligen den konstmusikaliska, som alla omtalar Musikradion ur olika perspektiv. Vi kan använda bilden av ett spänningsfält för att beskriva den situation Musikradion befinner sig i, eller se den som belägen i skärningspunkten mellan i sig spänningsfyllda fält, inför vilka Musikradion måste legitimera sin verksamhet. Till att börja med inryms Musik-radion i ett public service-företag, SR, som i sin helhet präglas av spänningar och tvingas ut-föra en känslig balansgång mellan svårförenliga, ja rentav oförenliga krav. Dessutom måste Musikradion ta hänsyn till en lång rad organisationer och institutioner i svenskt musikliv, bl.a. i sin roll som arbetsgivare för grupper av musiker och kompositörer som utan Musik-radion skulle få svårt att överleva i sin yrkesroll. Samtidigt befinner den sig på ett mediefält som kommit att alltmer domineras av den kommersiella logiken som oundvikligen krockar med public service-idéns principer. Dessa förhållanden kan sammanfattas i de modeller som presenteras i slutet av arbetet.

Abstract Titel: Röster om reklam – samtalsintervjuer med människor om TV-reklam Författare: Charlotta Bengtsson och Heléne Riihonen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vt 2001 Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur människor förhåller sig till TV-reklam och varför. Metod och material: Sju samtalsintervjuer som bygger på en halvstrukturerad intervjuform Huvudresultat: Alla har ett förhållande till TV-reklam. De har alla accepterat dess existens i vårt samhälle. Alla tar till sig det som passar dem själva. Vi måste sluta att se på TV-reklam som en enhetlig massa. TV-reklam har idag blivit något som man skulle kunna betrakta som en egen TV-genre, som alla förhåller sig till på sitt eget sätt. Även om vi, i vår undersökning, kunde se att de individuella faktorerna hade störst betydelse, tycker vi ändå att man måste ha med positionella faktorer, för att kunna få en djupare förståelse. Detta tyder på att Reimers individualiseringshypotes torde stämma ganska väl överens med vad som formar en människas agerande idag.

Abstract Titel: WhiteNet – ett sätt att bygga broar. En kvantitativ användarstudie av intranätet hos White arkitekter AB Författare: Ann-Marie Askenbom, Anders Eckerström och Hanna Hedvall Kurs: Fördjupningskursen, medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet är att studera vilken betydelse intranätet, WhiteNet, har som intern kanal för information och kommunikation för de anställda på White arkitekter AB. Metod: Kvantitativ undersökning med dataenkät. Material: Totalundrsökning av White arkitekter AB:s samtliga anställda. Huvudresultat: Vad gäller användandet av intranätet WhiteNet används det i hög grad av de anställda. Användandet skiljer sig åt beroende på vad man arbetar med inom organisationen och den tidigare datavana man har. Ålder och anställningsår spelar mindre roll än sidans användarvänlighet. Gällande den funktion WhiteNet fyller för användarna har vi funnit att intranätet kan karaktäriseras som en faktabaserad informationskanal. Den enda form av tvåvägskommunikation som förekommer i nämnvärd omfattning är e-post. Tekniskt sett är denna funktion skild från intranätet men nås via en genväg på WhiteNet. WhiteNet ses som en god källa till information och som kanal för kommunikation. När det gäller kommunikation via intranätet med andra delar av organisationen än den man själv tillhör, och även med företagsledningen, är denna nästan obefintlig.