Abstract Titel: Kommunikation, information och socialt samspel på arbetsplatsen. En undersökning av den interna kommunikationen på Göteborgs-Postens annonsavdelning. Författare: Anna-Sara Stålvik Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Göteborgs universitet. Antal sidor: 70 sidor exklusive bilaga Termin: Höstterminen 1999 Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Syfte: Mitt syfte är att undersöka internkommunikationen på Göteborgs-Postens annonsavdelning. Metod: En kvantitativ enkätundersökning. Material: Samtliga anställda på annonsavdelningen, 65% svarsfrekvens. Huvudresultat: Undersökningen visar att kanalerna används olika mycket beroende på de anställdas olika egenskaper och e-posten är den kanal som används oftast. Kanalernas information anses vara relevant, framför allt mötesinformationen, och informationsmässigt tillfredsställande. Det finns dock ett behov av fler möten. De som känner sig otillfredsställda med informationen trivs sämre än de som känner sig tillfredsställda.

Abstract Titel: Yttrandefrihet och Internet- ett fallstudie av argumentation för och emot att begränsa tillgången till internetmaterial på amerikanska bibliotek Författare: Maria Bratt Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs Termin: vårterminen 2000 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 64 Syfte: Att studera debatten kring yttrandefrihet och Internet mellan ACLU och ett bibliotek i Loudoun County, USA. Metod: Kvalitativ undersökning av argument som använts kring blockering av internetanslutningar på amerikanska bibliotek. Inledningsvis ett fallstudie i Los Angeles, USA, där intervjuer samt materialinsamling gav en grund för själva analysen. Internet har fungerat som länk till informanter. Argumentationsanalys har varit den centrala metoden för att besvara uppsatsens frågeställning. Material: Främst rapporter från ACLU, information från Internet samt bakgrundsinformation förmedlad av respondenter och relevant litteratur. Huvudresultat: Två motsatta förhållningssätt fanns hos de respektive sidorna. Biblioteksstyrelsen företrädde en ganska auktoritär hållning där ansvaret för att beivra det som tolkades som missbruk av Internet låg hos styrelsen, inte hos de respektive användarna. ACLU förespråkade främst en frihetlig ideologi där individen själv ansågs ha förmåga och ansvar över sitt internetanvändande. De respektive förhållningssätten har rötter i tiden före samt under upplysningstiden. Frågan om hur yttrandefrihet, och internetanvändande skulle se ut var inte helt utan konflikt inom de respektive grupperna. En skillnad var att ACLU officiellt höll en konsekvent linje, även om det fanns en inre debatt mellan individer. Styrelsen hade däremot inte samtliga anställda, eller bibliotekens företrädarorganisation, bakom sig i debatten vilket även visade sig i den offentliga debatten. Nya argument, vilka är unika för Internet, har framkommit under analysen. De grundas i Internets storlek, konstruktion, ständigt föränderliga och decentraliserade form samt oerhört snabba tillväxthastighet och leder till nya svårigheter för de som vill kontrollera mediet på traditionellt sätt.

ABSTRACT Titel: ”Ett mål är inte ett mål innan det visas i Sportspegeln” En studie av urvalsprocesserna på SVT-sport Författare: Kim Wikbrand och Max Själander Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Höstterminen 1999/2000 Handledare: Monica Djerf Pierre Sidantal: 69 Syfte: Vi vill påvisa hur representationen mellan nya- och traditionella idrotter är fördelad i SVT´s sport-sändningar, och hur urvalet som leder till denna representation ser ut. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Material Vi har använt oss av sportsändningarna i SVT under november månad samt deltagit på ett redaktionsmöte på sportredaktionen i Stockholm. Dessutom har vi genomfört djupintervjuer med fyra respondenter på redaktionen. Huvudresultat: Vi har kunnat konstatera att nya idrotter knappt före-kommer i SVT´s sportsändningar. Dessutom är mångfalden för representerade idrotter överlag dålig. Det här beror på befintliga attityder och värderingar i den mycket homogena redaktionskulturen. Vi har också konstatera att graden av professionalism bland journalisterna varierar beroende på vilken kategori av idrotter som de möter: Representationen av ny idrott styrs av personliga attityder, medan traditionella idrotter bedöms utifrån en större grad av normal nyhetsvärdering.

ABSTRACT Titel: Mångfald eller likriktning Författare: Peter Nylander & Björn Törnqvist Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Höstterminen 1999 Handledare: Monika Djerf-Pierre Sidantal: 67 Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka hur mångfalden ser ut på Göteborgs lokala nyhetsmarknad. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Det material vi har använt oss av är, Arbetet Ny Tid, Göteborgs-Posten, Göteborgs Tidningen, TV 4 Göteborgs huvudsändning kl.18.00, Västnytts huvudsändning kl.19.00 samt Västekots huvudsändning kl.17.30 på vardagar och kl.15.30 på söndagar. Insamlingen av materialet skedde under 14 dagar, från den 9 till den 22 november. Huvudresultat: Göteborgs lokala nyhetsmarknad har totalt sett en stor mångfald, medierna kompletterar varandra väl. Dock kan man se att vissa medier har sämre mångfald i innehållet än andra. Främst är det kvällstidningen GT, samt Västekots nyhetssändningar som visar på en liten mångfald i innehållet. De har en hög dupliceringsgrad och en dålig jämvikt i bevakningen av ämnen och geografiska områden. Generellt kan man säga att morgontidningarna har en stor mångfald, medan etermedierna har en något sämre, p.g.a. en hög dupliceringsgrad. Etermedierna bör kompletteras med någon mer mediekanal för att man skall få ett bättre mångfaldsperspektiv av nyhetshändelserna i Göteborg.

Abstract Titel: Svart eller vitt – skrupelfritt? – en kvalitativ innehållsanalys av hur kvinnan framställs och bemöts i Svart eller vitt. Författare: Ellinor Günther, Maja Påsse Kurs: Fördjupningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Sidantal: 58 inklusive källförteckning Termin: Höstterminen 1999 Handledare: Henrik Örnebring Syfte: Att undersöka hur kvinnan framställs och bemöts Svart eller vitt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Nio avsnitt av Svart eller vitt inspelade under hösten 1999. Huvudresultat: I de avsnitt av Svart eller vitt vi tagit del av framställs kvinnan i många fall som offer. Denna roll åtar de sig inte självmant utan tilldelas. Kvinnan i debatten utgår från sig själv då hon diskuterar i jämförelse med mannen som använder andra som referens och talar i större termer. De kvinnliga politiker vi sett i Svart eller vitt är säkra i den offentliga rollen. Detta går emot de fördomar som finns om att kvinnor skulle vara olämpliga i offentliga situationer. Programledaren har en viktig roll i debatten. Han har möjlighet att styra samtalet och de roller panelgästerna tilldelas. Vanföreställningen om att kvinnor genom att använda sig av känsloargument inte skulle få igenom sitt budskap har vi motbevisat.

Abstract Titel: Polisen.kom – En kvantitativ undersökning om internkommunikationen på två närpolisområden inom Polismyndigheten i Västra Götalands län. Författare: Jeanette Karlsson, Lisa Knutsson och Carin Varverud. Kurs: Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Termin: Höstterminen 1999 Handledare: Monica Löfgren Nilsson Sidantal: 63 sidor (exklusive litteraturförteckning och bilagor) Syfte: Att studera hur de anställda på två närpolisområden, Trollhättan och Mölndal, uppfattar internkommunikationen inom Polismyndigheten i Västra Götalands län. Metod: Kvantitativ analys – enkätundersökning Material: Enkätundersökning med anställda på närpolisområdena Trollhättan och Mölndal inom Polismyndigheten i Västra Götalands län. Huvudresultat: Kommunikationen fungerar bra, både inom Polismyndigheten och på de båda närpolisområdena, enligt de anställda i Trollhättan och i Mölndal. Majoriteten av de anställda i båda närpolisområdena använder intranätet regelbundet och personaltidningen Länsmannen skall enligt de anställda finnas hos Polismyndigheten. Attityden till medierna varierar emellertid mellan närpolisområdena men kan i huvudsak sägas vara positiv. De båda informationskanalerna kompletterar varandra och är inte uteslutande. Kommunikationen inom Polismyndigheten i Västra Götalands län har betydelse för vilket inflytande de anställda på närpolisområdena upplever sig ha samt hur delaktiga de känner sig i organisationens verksamhet.