Titel: Forskningskommunikation i bloggar – Bloggen som kommunikations- och självpresentationsplattform för svenska forskare Författare: Maike Mohlin och Malin Arosilta Uppdragsgivare: SOM-institutet, Forskningsinstitut för samhälle, opinion och medier vid Göteborgs Universitet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal/Ord: 28 sidor / 11144 ord Syfte: Att undersöka hur innehållet i svenska forskarbloggar inom samhällsvetenskap ser ut och att undersöka hur forskare använder bloggmediet i sin självpresentation. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av forskarbloggar med hjälp av Ethnographic Content Analysis (ECA). Material: Tolv svenska forskarbloggar inom samhällsvetenskap vars innehåll analyseras med hjälp av en ECA-matris. Huvudresultat: I denna uppsats kom vi fram till att forskningskommunikation via bloggar kan vara ett sätt att uppfylla tredje uppgiftens krav på att förmedla och sprida information om forskning till allmänheten. För att göra det enklare för den breda allmänheten att ta till sig forskningsinformationen så bör forskarna använda sig av ett enklare språk än i de traditionella forskningspubliceringskanalerna där språkbruket är högtravande och akademiskt. Vill man skapa kommunikation med sina läsare bör också bloggförfattaren regelbundet uppdatera bloggen med nya, färska inlägg och framförallt också bemöta eventuella kommentarer på ett sakligt och professionellt sätt. Genom att vara aktiv i diskussionen med sina läsare kan forskaren påverka den image som allmänheten har om denne. Vidare anser vi att forskarens image påverkas av allt som förmedlas genom bloggen, till exempel innehåll, språk och stil, design och bloggroll. Därför är det viktigt för avsändaren av bloggen att vara medveten om vilken bild som dennes olika val kring bloggens utformning kan förmedla utåt.

Titel PIM- Snack eller verkstad? En kvalitativ studie om förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande. Författare Maja Björnell Handledare Jan Strid Uppdragsgivare Lärarutbildningsnämnden och Göteborgs Universitet Kurs Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Sidantal 41 (exklusive bilagor) Antal ord 16 843 Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande. Metod Den kvalitativa samtalsintervjun Material Studien bygger på fem stycken samtalsintervjuer med pedagoger inom förskolan. En intervju med en grundskollärare klass F-2 är också genomförd för att styrka de rapporter om IKT (Informations- och Kommunikations Teknik) i skolan som använts som referensram. Huvudresultat Resultatet av studien visar på en något varierande användning av PIM-kompetensen. Variationen beror många gånger på en generationsskillnad. De yngre förskollärarna i studien använder PIM-kompetensen mer räknat i tid. De delar av PIM-kompetensen som används mest är de i PIM nivå 1 och 2. I de delarna så används kunskaper i ordbehandlingsprogram, Powerpoint och överföring av digitala bilder. PIM nivå 3 används inte, förskollärarna arbetar inte med ljud- och videoinspelning. Kommunikation med hjälp av IKT används och då främst via Hjärntorget (Götebors stads IT-stöd).

Titel: Västanvind – En frisk eller en lätt bris, En studie om attityd, kunskap och beteende i förhållande till vindkraft Författare: Carolin Lennartsson och Linnea Rosell Uppdragsgivare: Västanvind (Göteborg Energi och Din El) Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborg universitet Termin: Hösttermin 2011 Handledare: Gabriella Sandstig Antal ord: 11678 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka attityder hos invånare i Göteborgs kommun samt dess kunskap rörande vindkraft. Av den information som utkristalliseras ska vi utröna om informanterna vill ta del av information angående vindkraft och i så fall var denna information bör finnas. Vi ämnar också undersöka om den bakomliggande organisationen har någon inverkan då det kommer till beslutsfattande i frågor om vindkraft och i så fall hur. Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer. Material: Analys av djupintervjuer med tolv informanter. Huvudresultat: Samtliga informanter är positivt inställda till förnyelsebar energi, och då främst vindkraft. Dock har de olika infallsvinklar som gör att de antingen är beredda att köpa vindkraftsandelar, eller inte är det. De har vidare också olika kunskapsnivåer, vilket påverkar dess förmåga att kunna agera i miljöfrågan. Majoriteten önskar ta del av mer information, där de möjliga kunderna önskar en mer grundläggande nivå. Både de som är kunder idag och de möjliga kunderna vill ha saklig information där det tydligt framgår hur det fungerar, samt kostnaderna. Även är det av vikt att den bakomliggande organisationen tydligt profileras, vilket gör att trovärdigheten stärks.

Titel: Ungdomar tycker att museer är tråkiga, eller? Författare: Susanne Jansson och Madeleine Thyrsson Uppdragsgivare: Röhsska Designmuseum Kurs. Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 18356 Syfte: Att undersöka och få en förståelse för hur museum kan presentera och utforma sina utställningar så de upplevs attraktiva av ungdomar. Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med åtta ungdomar i femtonårsåldern från olika högstadieskolor runt om i Göteborg Huvudresultat: Ungdomarna har en något negativ uppfattning om begreppet museum. När det gäller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en något mer positiv uppfattning. Bland respondenterna är det inte alla som är positiva till interaktion, men flertalet tycker att det är kul. Under besöket är det flera av respondenterna som föredrar en guide, men några vill allra helst uptäcka museet och utställningarna på egen hand. Ungdomarna anser sig ovetande inom området design och har svårt att uttrycka vad de vill se på museet i framtiden. Av de förslag som nämns, vill fler tjejer se objekt inom området mode. En klar majoritet av ungdomarna efterlyser i utställningarna fler jämförelser mellan då- och nutid och gärna föremål som är annorlunda och som sticker ut.

Titel Stimulerande läsning? – en studie om musikskaparnas syn på Stim-magasinet Författare Johan Malmberg Uppdragsgivare Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) Kurs Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2011 Handledare Jan Strid Antal ord 14 485 Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparna Metod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuer Huvudresultat Stim-magasinet skapar en ”vi-känsla”, samtidigt som det också förmedlar en positiv bild av Stim. Innehållsmässigt är däremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmänt inriktat på musik och tappat fokus på musikskapande och upphovsrätt, vilket gör att tidningen inte känns ändamålsenlig. Musikskaparna efterfrågar en djupare journalistik som riktar in sig mer på just musikskapande och upphovsrätt. Stim-magasinet spelar, i och med bristen på upphovsrättsligt material, inte heller någon större roll för upphovsrätten i sig.

Titel: “Man cyklar inte i Göteborg” En studie om studenters attityder till att cykla i Göteborg Författare: Evelina Höckert Nordqvist, Johan Dahlsner och Sanna Åbom Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Marie Grusell Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Problem: Trafikkontoret vill öka cyklandet i Göteborgs innerstad. Trots stora ekonomiska och infrastrukturella satsningar ökar inte cyklandet. Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga studenters attityder för att ta reda på vad som ligger bakom valet av transportmedel. Metod: Kvalitativ metod. Personliga respondentintervjuer och fokusgruppsintervju. Material: Sex intervjuer samt en fokusgruppsintervju med studenter mellan 20-25 år vid Göteborg Universitet Huvudresultat: Vi har funnit studenterna villiga att börja cykla mer. De anser dock att det inte finns tillräckligt med utrymme för cyklandet i Göteborg. Cyklisten känner sig undanträngd utav andra transportmedel. Bekvämlighet är väsentligt i valet av transportmedel och prioriteras enligt dem själva högre än att spara pengar, främja miljön och vardagsmotion. För studenterna är därför cyklandet säsongsberoende och är inte lämpligt under vinterhalvåret. De skulle kunna tänka sig att cykla mer om motstånden reducerades. Studenterna cyklar i dagsläget inte på grund av dåligt väder samt att normerna styr rutinen – att Göteborg inte är en cykelstad. Än.

Titel: Mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län – Ett offentligt varumärke i offentligheten Författare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria Steen Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 46 sidor exklusive bilagor Antal ord: 18 188 ord Syfte: Att undersöka hur mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har sett ut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i länet. Ett delsyfte har också varit att undersöka i vilken utsträckning som de verksamhetsområden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stämmer överens med hur stort utrymme olika verksamhetsområden har getts i de tidningar som undersöks. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 848 artiklar i tidningarna Bohusläningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen, TTELA, Alingsås Tidning, Borås Tidning, Strömstads Tidning, GT och Hallands Nyheter Huvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utsträckning skrivs om Länsstyrelsen som organisation, utan att det främst är Länsstyrelsens verksamhetsområden det skrivs om, att publiciteten oftast är neutral och att det främst är de sakkunniga inom verksamhetsområdena som citeras i artiklarna. Resultatet visar också att de vanligaste storlekarna på artiklarna Länsstyrelsen förekommer i är notiser, små artiklar och mellanartiklar, samt att Länsstyrelsen oftast nämns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsområdet både i tidningarna och i pressmeddelandena är djur och natur.