Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN Debatt Författare: Simon Hermansson & Anna Rosendahl Uppdragsgivare: MOVE – Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 49, inklusive bilagor Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN Debatt över tid. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Debattartiklar med myndigheter som avsändare på Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under åren 1988, 1998 och 2008. Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet på DN Debatt ökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent än andra är universitet och högskolor samt centrala förvaltningsmyndigheter. Innehållet i debattartiklarna fokuserar främst på att uppmärksamma specifika samhällsproblem, att kritisera den politiska sfären, argumentera existensberättigande, göra nylanseringar samt göra normativa ställningstaganden. Det går även att observera en viss ökning av specifika ämnesområden över tid där informera om lagar och regler är ett av de mer intressanta resultaten. Karaktären på argumentationen har dessutom blivit mer personifierad vilket kan anses syfta till att åstadkomma en tilltalande fasad genom att på ett kommunikativt strategiskt vis konstruera en bild av sin egen organisation som en positiv aktör i det offentliga rummet.

Titel: Andra Avenyn – och den andra genrationens TV- tittare. Författare: Nadja Andersson, Jiwar Roshan. Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet. Termin: Vårterminen 2008. Handledare: Marie Grusell. Sidantal: 43 exklusive bilaga. Syfte: Att undersöka uppfattningarna kring streamandet av Andra Avenyn hos de som följer serien genom SVT Play. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer, samt en kvalitativ personlig intervju. Material: Tre fokusgruppsintervjuer med tre personer i varje fokusgrupp. Dessutom en personligintervju. Samtliga genomförda i Göteborg. Huvudresultat: Vårt resultat visar att Andra Avenyn- streamarna är positivt inställda till såväl seriens innehåll som till verktyget SVT Play. Man uppskattar möjligheten att själv kunna bestämma när, var och hur man ser på serien. Samtidigt ser man vissa brister med tekniken. Vi har inte kunnat se att serien bidrar till någon märkbar kunskap men publiken är ändå medveten om de budskap som serien vill förmedla. Vi har också sett att kontexten kring streamandet varierar, vilket visar på att tittarna har olika sätt att ta till sig serien.

Titel: Tjänster, gentjänster och e-tjänster – en studie i tjänstemäns upplevelser inför en stundande förändring Författare: Katarina Tikka Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Universitet: Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2008 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 59 sidor inkl. bilaga Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom att förstå de anställdas upplevelser, undersöka hur kontexten kan se ut för förankring av e-tjänster. Material och metod: Genom att intervjua 7 anställda på fackförvaltningarna i Göteborgs stad om deras upplevelser inför en förändring har jag genomfört en studie för att belysa kontexten för förändringskommunikationen. Intervjuerna var semistrukturerade utefter teman. Tre intervjupersoner representerade Stadsbyggnadskontoret och fyra Social resursförvaltning. Fem kvinnor och två män deltog, något som eventuellt kan ha haft effekt på de svar jag fått. Jag gör dock inte anspråk på en teoretisk mättnad men kan konstatera att de åsikter jag fått fram är empiriskt grundade åsikter. Huvudresultat: Med hjälp av tidigare forskning och användbara teorier om offentliga organisationer, tekniska förändringar och kommunikationskontext har jag analyserat materialet och funnit att det inte görs någon större skillnad mellan stadens olika IT-projekt. Den relevans som IT-utveckling har för det egna arbetet upplevs vara lågt. Detta kan hänga samman med att det finns en kulturell norm om att IT sköts av professionaliserade avdelningar. Denna norm kan vara del i att bibehålla klyftorna mellan de som kan, och de som inte kan, ta till sig den nya tekniken. De anställda jag har träffat ser positiva effekter för medborgarna med e-tjänster men kan uppleva en oro för att själva få ökad arbetsbelastning och minskade sociala kontakter. Arbetstid och värdet i att arbeta med människor är viktiga frågor för dem jag träffat. Motivationen för att delta skiljer sig men de har gemensamt en tro att det finns andra i organisationen som är bättre lämpade, de med IT-kompetens

Titel: En Källa till Nyheter. Om hur medicinjournalister upplever relationen till källor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning som berör branschorganisationen Läkemedelshandlarna. Författare: Anna Nilsson Kurs: Examensarbeteete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Universitet: Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2008 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 67 sidor exkl. bilaga Syfte: Studiens syfte är att försöka beskriva hur medicinjournalister upplever relationen till källor inom läkemedelsbranschen. Uppdragsgivare: Examensarbeteetets uppdragsgivare är branschorganisationen för parallelldistributörer inom läkemedelsbranschen, Läkemedelshandlarna. Material och metod: Sex personliga intervjuer med strategiskt utvalda medicinjournalister från dagspress och medicinsk branschpress i Sverige. Samtalet pågick i c:a 1- 1,5 timme och utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Ljudinspelningen har därefter transkriberats och analyserats kvalitativt. Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur sex medicinjournalister upplever relationen till källor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning som berör branschorganisationen Läkemedelshandlarna. Studien gör inte anspråk på generaliserbarhet för hela den medicinska journalistkåren men resultatet anses ändå beröra en betydande del av den medicinska mediebilden i Sverige. Huvudresultaten i korthet: – De medicinska specialreportrarna kan vara på väg att försvinna – Medicinjournalisterna är pedagoger och hantverkare – Information från läkemedelsindustrin åker ofta direkt i papperskorgen – Generika och parallellimport blir ”samma sak” – Läkemedelshandlarna tycks vara en förhållandevis okänd organisation – LIF upplevs servicemedvetna och tycks ha myndighetsstatus

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vår undersökning är att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad från 2007 års gymnasiemässa. I undersökning ingår totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristående gymnasieskolor. Huvudresultat: Vårt resultat visar att det inte är särskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristående gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen. Skolorna tilltalar således eleven relativt lika oberoende av om det är en kommunal eller fristående skola. Det finns dock en del skillnader, bland annat i hur gymnasieskolorna tilltalar eleven genom personliga pronomen. Vad gäller hur skolan förmedlar sin kvalitet så var det inte heller några direkta skillnader. De skillnader som vi kunde se berörde skolornas storlek samt att det är en skillnad bland det materiella som skolorna erbjuder eleverna.

The free choice of upper secondary school? A study of the meaning of the information channels for the choice of upper secondary school Authors: David Fridner & Rikard Zeilon Mentor: Ingela Wadbring Questionnaire study Date: 2008-08-11 Abstract The choice of upper secondary school is a very important choice, both for the school and for the ninth grader. In Göteborg, the free choice of upper secondary school has generated several new information channels apart from the traditional counselor, daily news and the acquaintance. Today it is harder than ever to reach the pupil through the constant media noise and new forms of communication such as events appear. The fight for each pupil gets more and more important every term and it has now become real big business. Today’s youth is imprinted by a growing individuality and everyone knows that equableness is something very important. Sweden is one of the most equal countries in the whole world but still, does it matter if you are a boy or a girl when it comes to receiving and getting through all the information you obtain before the choice? An understanding about how ninth graders make their choice can only emerge when we do not get satisfied studying different information channels; we also have to study the receivers – the ninth graders. 15-year olds are on their way to become adults, but they stand with one foot on each side of the border. The individualization process is now at full speed and the ninth graders often revolt against their parents. However, the study shows that parents have a relatively big say in the choice of upper secondary school. In total matter between the diversely groups of ninth graders, parents are next after the number one element: the schools good reputation. The other information channels shown in the top five of all the 31 studied channels and elements are the two events “Gymnasiemässan” and “Öppet hus” out at the upper secondary schools, and the ninth graders friends. From all this we can see that direct contacts is the form of communication the ninth graders value as the most important ones. The results further tell us that girls more active search for information while boys, and especially the ones from the areas with the lowest resources, settle their choice much faster. One of the most interesting data from our study is that no single information channel has a major influence on which school the pupil will apply. Instead our survey indicates that the pupil listens to many different information channels before deciding rather than just depending on one or two.

Title Complex Communicative Challenges – Internal Communication and the role of the managers at Volvo Information Technology Authors Maja Dizdar & Hanne Johansson Course Final thesis in Science of Media and Communications. (Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap) The Department of Journalism and Mass Communication, University of Gothenburg Semester Spring semester 2008 Tutor Bengt Johansson Number of pages 62 Aim The aim of this study is to identify factors that might affect the managers’ ability to communicate in order to explain why there is an overall impression that important information does not reach everyone intended at Volvo IT. Method Quantitative method, survey study based on a web survey. Material Results from 234 web surveys that were sent to all 398 managers at Volvo IT. Main results The main results of this study show that the majority of the respondents are well aware of their communicative responsibility and the important preconditions for effective communication. The results also show that managers need more knowledge and guidelines in order to achieve effective communication that will reach everyone intended. Conclusions The problems that Volvo IT faces with communication are common in complex and international corporations. Managers need better training in communication due to their educational backgrounds and the way they were recruited to the corporation. There is also a need to implement the communication policy in order for managers and employees to use it as a guide for their communicative responsibilities. With different measures and improvements managers at Volvo IT would have the preconditions that are needed for effective and successful communication

Abstract Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad? Författare: Emma Karlsson & Jani Korhonen Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 35 exkl. bilagor Uppdragsgivare: Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Syfte: Vårt syfte är att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur människor som på olika sätt har erfarenhet av Eriksberg upplever området där. Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text. Huvudresultat: Våra resultat visar att Eriksberg är ett område som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt också som en form av segregation, då endast vissa har råd att bo där. De visar även att arkitekturen spelar en roll för människors upplevelse av trygghet, bland annat att de känner sig mer trygga med ökad belysning. Nyckelord: Trygghet, kommunikation, arkitektur, Eriksberg, semiotik

Abstract Titel: Var det bättre förr eller sämre nu? En kvantitativ studie om hur skolan framställts och beskrivits i Göteborgs Posten då och nu Författare: Pernilla Bodefjord & Linda Gustavsson Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK 1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2008 Handledare: Jan Strid Examinator: Karin Fogelberg Sidantal: 57 inklusive bilagor och 50 exklusive bilagor Syfte: Syftet är att undersöka och jämföra hur skolan framställs i Göteborgs Posten 1977 och 2007 Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Göteborgs Posten, mars, maj och oktober 1977 samt mars och oktober 2007 Huvudresultat: Resultatet visar att Göteborgs Posten både 1977 och 2007 skrevövervägande negativa nyhetsartikar om skolan. Nyhetsrapporteringen har blivit mer negativ 2007 än den var 1977. De största skillnaderna är att det 2007 skrevs mer om bråk, vandalisering, trakasserier och mobbning. Mobbning förekom inte i någon artikel från 1977. Vidare visar resultatet att lärarnas situation har blivit värre då det inte förekom artiklar som handlade om att lärare blivit slagna och trakasserade 1977 men det gjorde det 2007. 1977 var det främst representanter för myndigheter, politiker samt lärare som uttalade sig. 2007 såg fördelningen ungefär likadan ut med ett undantag, elever fick då komma till tals något som de inte gjorde alls 1977. Nyckelord: Nyhetsvärdering, dagordningsteori, medielogik, framställning av skolan, Göteborgs Posten.